Denna studie har undersökt förvaltningsberättelsers och revisionsberättelsers innehåll för större svenska bolag gällande information om fortsatt drift innan konkurs. Den teoretiska utgångspunkten har varit att utröna om revisionsbyråns storlek har betydelse för revisorns och bolagens rapportering av fortsatt drift, vilket framkommit i tidigare forskning. För att kunna studera praxis inom rapportering av fortsatt drift, har en population av 146 större svenska bolag som har gått i konkurs mellan 2006 och 2015 använts. Årsredovisningen från året innan konkursen har varit studieobjektet. Den teoretiska metoden utgår från ett abduktivt synsätt där teori har studerats parallellt med insamlandet av sekundärdata från årsredovisningar. Studiens teoretiska antagande utgår från tidigare studier om revisionskvalitet och rapportering av fortsatt drift, mestadels via revisionsberättelsen. Forskningen om förvaltningsberättelsens betydelse härvidlag har, enligt författarens kännedom, undersökts i mindre omfattning vilket förstärker studiens kunskapsbidrag. Studiens empiriska resultat visar att en övervägande del av de bolag där revisorn rapporterade problem med fortsatt drift hade lämnat en upplysning av särskild betydelse. Få fall av avvikande mening eller uppgift med reservation rapporterades, och i sammanlagt 28,8 % rapporterades tvivel på fortsatt drift i revisionsberättelsen. I de fall som tvivel om fortsatt drift rapporterades användes upplysning av särskild betydelse i 88,6 %. Studien kunde inte bekräfta att revisorer som tillhör en större revisionsbyrå rapporterar med bättre kvalitet, något som motsäger tidigare forskning.Det finns dock tendenser som indikerar att förvaltningsberättelsen är ett viktigt dokument att studera för att finna tecken på ett bolags förmåga till fortsatt drift.