<p>Sammanfattning</p><p>I Sverige måste alla aktiebolag stora som upprätta och lämna en årsredovisning. Revisor skall sedan granska denna redovisning för att se om företaget skött redovisningen på tillfredställande sätt. Syftet med revisionen är att se om redovisningen ger en rättvisande bild av företaget, och skall till slut mynna ut i en revisionsberättelse. Denna revisionsberättelse kan antingen vara ren det vill säga att redovisningen ger en rättvisande bild över företaget. Den kan även vara oren det vill säga att revisorn inte anser att redovisningen ger en rättvisande bild över företaget. varför företagen får oren revisionsberättelse kan bero på olika saker, hög skuldsättning, dålig lönsamhet, storlek på revisionsbolag och förluster kan bidra till att företaget får en oren revisionsberättelse. Utifrån detta har vi kommit fram till en problemformulering: Vad kännetecknar små företag med oren revisionsberättelse?</p><p>Syftet med denna undersökning är att hitta gemensamma faktorer för de småföretag som innehar en oren revisionsberättelse. Med att undersöka gemensamma faktorer avser vi att studera företagens nyckeltal såsom kassalikviditet, soliditet och resultat med flera. Vi avser även undersöka vad de orena revisionsberättelserna innehåller, och om innehållet har betydelse för de kännetecken som företaget uppvisar.</p><p>Uppsatsen är utförd med ett positivistiskt synsätt, ett deduktivt angreppssätt och en kvantitativ metod. Vi har med hjälp av affärsdata kunnat ta del av den information vi behövt för att kunna hitta olika kännetecken som företaget uppvisar. Urvalet bestod av 109st små företag med orena revisionsberättelser. För att välja relevanta variabler har vi utgått från teorier kring begreppet revision och nyckletalanalys som legat till grund för undersökningen. Dessa teorier är agent teorin och Theory of ratio analysis och vetenskapliga artiklar som beskriver detta problem.</p><p>Analysen har utgått från teorin och den empiri som samlats in. Det vi kom fram till var att de som får oren revisionsberättelse var dem som hade problem med lönsamhet likviditet och solvens. Det vanligaste innehållet i en oren revisionsberättelse är särskilda upplysningar, där vi kunde se att problemen med lönsamhet solvens och likviditet främst kunde härledas till företag som fått en oren revisionsberättelse på grund av osäkerhet kring företagets fortsatta drift.</p>

<p>Since 1983 Sweden has a general audit obligation for joint-stock companies. At this moment the Government has issued an investigation concerning the subject. The purpose of this paper is to examine what effects an abolition of the audit obligation for small joint-stock companies can have on the Swedish tax department regarding economic crime. An angel on the report is to examine how the tax department uses adverse auditor’s reports. The paper’s method is a qualitative study, consisting of two semi-structured interviews with personnel at the tax department in Örebro. The first interview took place at the tax department’s crime division and the second one at the fiscal division. Secondary sources as books, articles and web pages have also been used. Our investigation shows that the adverse auditor’s report has no higher importance in the fight against economic crime. The adverse auditor’s report is only a parameter amongst many and it only serves as a confirmation on suspected crime. Therefore will the tax department’s procedures not be affected.</p>

Sammanfattning I Sverige måste alla aktiebolag stora som upprätta och lämna en årsredovisning. Revisor skall sedan granska denna redovisning för att se om företaget skött redovisningen på tillfredställande sätt. Syftet med revisionen är att se om redovisningen ger en rättvisande bild av företaget, och skall till slut mynna ut i en revisionsberättelse. Denna revisionsberättelse kan antingen vara ren det vill säga att redovisningen ger en rättvisande bild över företaget. Den kan även vara oren det vill säga att revisorn inte anser att redovisningen ger en rättvisande bild över företaget. varför företagen får oren revisionsberättelse kan bero på olika saker, hög skuldsättning, dålig lönsamhet, storlek på revisionsbolag och förluster kan bidra till att företaget får en oren revisionsberättelse. Utifrån detta har vi kommit fram till en problemformulering: Vad kännetecknar små företag med oren revisionsberättelse? Syftet med denna undersökning är att hitta gemensamma faktorer för de småföretag som innehar en oren revisionsberättelse. Med att undersöka gemensamma faktorer avser vi att studera företagens nyckeltal såsom kassalikviditet, soliditet och resultat med flera. Vi avser även undersöka vad de orena revisionsberättelserna innehåller, och om innehållet har betydelse för de kännetecken som företaget uppvisar. Uppsatsen är utförd med ett positivistiskt synsätt, ett deduktivt angreppssätt och en kvantitativ metod. Vi har med hjälp av affärsdata kunnat ta del av den information vi behövt för att kunna hitta olika kännetecken som företaget uppvisar. Urvalet bestod av 109st små företag med orena revisionsberättelser. För att välja relevanta variabler har vi utgått från teorier kring begreppet revision och nyckletalanalys som legat till grund för undersökningen. Dessa teorier är agent teorin och Theory of ratio analysis och vetenskapliga artiklar som beskriver detta problem. Analysen har utgått från teorin och den empiri som samlats in. Det vi kom fram till var att de som får oren revisionsberättelse var dem som hade problem med lönsamhet likviditet och solvens. Det vanligaste innehållet i en oren revisionsberättelse är särskilda upplysningar, där vi kunde se att problemen med lönsamhet solvens och likviditet främst kunde härledas till företag som fått en oren revisionsberättelse på grund av osäkerhet kring företagets fortsatta drift.

Since 1983 Sweden has a general audit obligation for joint-stock companies. At this moment the Government has issued an investigation concerning the subject. The purpose of this paper is to examine what effects an abolition of the audit obligation for small joint-stock companies can have on the Swedish tax department regarding economic crime. An angel on the report is to examine how the tax department uses adverse auditor’s reports. The paper’s method is a qualitative study, consisting of two semi-structured interviews with personnel at the tax department in Örebro. The first interview took place at the tax department’s crime division and the second one at the fiscal division. Secondary sources as books, articles and web pages have also been used. Our investigation shows that the adverse auditor’s report has no higher importance in the fight against economic crime. The adverse auditor’s report is only a parameter amongst many and it only serves as a confirmation on suspected crime. Therefore will the tax department’s procedures not be affected.

Auditor, auditing process, audit report, creditors, going-concern.

Syftet med studien är att kunna förklara hur en oren revisionsberättelse ser ut och förändras inför en företagskonkurs. I teorin redogörs det för olika teoretiska begrepp som studien utgår från, vilka är: konkurs, revisionsberättelse, oren revisionsberättelse, Big 4 och byte av revisor. Teorier som studien grundar sig i presenteras i den teoretiska referensramen och de är: Försäkran, Förbättring, Försäkring samt Förväntningsgap. Studien utgår från ett kvantitativt angreppssätt. En innehållsanalys genomförs där anmärkningar i revisionsberättelser samlas in och granskas. Studien samlar in data genom en longitudinell undersökningsdesign. 555 företag ingår i empirin där totalt 3037 anmärkningar har observerats i revisionsberättelserna. Författarna har i studien kunnat fastställa att det föreligger en generell ökning av anmärkningar inför inledd konkurs. Det kan konstateras att ökningen inte enbart sker för antalet anmärkta företag utan författarna har även kommit fram till att antalet anmärkningar per företag ökar. Studien visar även att ökningen sker successivt inför varje revisionsberättelse.

<p>Alla aktiebolag är i skrivande stund skyldiga att lämna en årsredovisning med revisionsberättelse. Revisionsberättelsen kan vara ren eller oren. Att den är oren innebär att den innehåller en eller flera anmärkningar från revisorn. Den här uppsatsen ämnar undersöka om hur ett företag inom restaurangbranschen påverkas av en oren revisionsberättelse. Vi är också intresserade av vilken typ av anmärkningar som förekommer i branschen. Vår problemformulering lyder: <strong>Hur påverkas den finansiella ställningen hos aktiebolag i restaurangbranschen av att få en oren revisionsberättelse? </strong>Vi har genomfört en kvantitativ undersökning där vi har använt oss av databasen Affärsdata . Vi har studerat årsredovisningar för åren 2007 och 2008 avseende alla aktiebolag inom restaurangbranschen med 5-10 anställda, för att se om de har några anmärkningar i sin revisionsberättelse.  Vi har sedan valt ut 120 stycken med ren och 120 stycken med oren revisionsberättelse som vi har studerat närmare. Vi har jämfört deras soliditet, kassalikviditet, årets avkastning på totalt kapital samt årets resultat. Vi har även fört statistik över de vanligaste anmärkningar. Resultatet blev oväntat. Vi fann inget samband mellan orena revisionsberättelser och sämre nyckeltal. Vi anser att det dels beror på den specifika branschen vi har undersökt, restaurangbranschen. De flesta av bolagen är ägarledda och de låter sig därmed inte påverkas av en anmärkning. Dels kan det bero på att Sverige just nu befinner sig i en lågkonjunktur. Mer än hälften av företagen vi undersökt har gått sämre år 2008 jämfört med 2007. Kommer det färre kunder till restaurangen spelar det ingen roll om revisionsberättelsen är ren eller oren, faktum är att inkomsterna blir lägre.</p><p>När det gäller anmärkningarna fann vi att restaurangbranschen omfattas av procentuellt fler anmärkningar än aktiebolagen i genomsnitt, däremot skilde sig inte typen av anmärkningarna nämnvärt mot övriga bolag. De vanligaste var att årsredovisningen lämnats in för sent, att skatter och avgifter inte hade betalats i rätt tid samt att över hälften av aktiekapitalet var förbrukat.  Anmärkning på det rådde oklarheter med kassa och kontanthanteringen var också relativt vanlig. Det kan förklaras med att det är mycket kontanter i omlopp i restaurangbranschen. Förslag på fortsatt forskning kan vara att se vilken genomslagskraft Lagen om kassaregister får på resultatet. En jämförelse för att se om det finns skillnader beroende vilken revisor företaget har eller om det finns geografiska skillnader vore även intressant. Avskaffandet av revisionsplikten som träder i kraft 2010 öppnar också upp för ny intressant forskning.</p>

<p><p><p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna uppsats är att utreda revisionsberättelsens betydelse vid bankernas kreditgivning. Dessutom har vi undersökt hur banker förhåller sig till en oren revisionsberättelse i kreditprövningsprocessen.</p><p><p><p><p><strong>Metod</strong>: Vi har använt oss av kvalitativ metod i vår empiriska undersökning genom intervjuer med banker. Därutöver har vi använts oss av sekundärdata i form av böcker, databaser och artiklar för att få en djupare förståelse i ämnet.<p><strong>Teori: </strong>I den teoretiska referensramen har vi först berört olika lagar och begrepp och därefter samlat teorier för att förstå revisionen och revisionsberättelsen. Efter det har vi gått över till kapitalmarknaden och hur bankernas kreditprövningsprocess går till. Vi har beskrivit olika teorier om riskbedömning, beslutsprocessen och relationer vid kreditgivning. Slutligen har vi knutit samman revisionsberättelse och kreditgivning genom att noggrant granska tidigare forskning och resultatet från dessa.<p><strong>Empirin</strong>: Vi intervjuade fyra banker och granskade tidigare studier inom ämnet för att besvara våra frågeställningar. Samtliga banker och sju av åtta vetenskapliga artiklar vi granskat anser att revisionsberättelsen har betydelse, men storleken på denna betydelse skiljer sig. Alla banker vi intervjuat tar hänsyn till om ett företag fått en oren revisionsberättelse.<p><strong>Analys: </strong>Vi genomförde en omfattande analys för att upptäcka skillnader och likheter mellan bankerna vi intervjuat. Samtliga banker tar hänsyn till en oren revisionsberättelse och alla anser att revisionsberättelsen har betydelse i mer eller mindre varierande grad vid kreditgivning. Vi jämförde även tidigare studier inom forskningsområdet och slutligen knöt vi samman teorin och vår empiriska undersökning genom att jämföra dessa.<p><strong>Slutsatser: </strong>Först har vi återkopplat till vårt syfte och frågeställningar för att sedan kunna dra slutsatser utifrån vår empiriska undersökning. Vi konstaterade att revisionsberättelsen har betydelse och att alla banker vi intervjuat tar hänsyn till revisionsberättelsen vid kreditgivning. Utöver detta har vi kunnat dra slutsatsen att en oren revisionsberättelse påverkar kreditprövningsprocessen negativt. Detta kan yttra sig i att företag med oren revisionsberättelse antingen inte blir beviljad kredit eller får en försvårad och mer utdragen kreditgivningsprocessen.</p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda revisionsberättelsens betydelse vid bankernas kreditgivning. Dessutom har vi undersökt hur banker förhåller sig till en oren revisionsberättelse i kreditprövningsprocessen. Metod: Vi har använt oss av kvalitativ metod i vår empiriska undersökning genom intervjuer med banker. Därutöver har vi använts oss av sekundärdata i form av böcker, databaser och artiklar för att få en djupare förståelse i ämnet.Teori: I den teoretiska referensramen har vi först berört olika lagar och begrepp och därefter samlat teorier för att förstå revisionen och revisionsberättelsen. Efter det har vi gått över till kapitalmarknaden och hur bankernas kreditprövningsprocess går till. Vi har beskrivit olika teorier om riskbedömning, beslutsprocessen och relationer vid kreditgivning. Slutligen har vi knutit samman revisionsberättelse och kreditgivning genom att noggrant granska tidigare forskning och resultatet från dessa.Empirin: Vi intervjuade fyra banker och granskade tidigare studier inom ämnet för att besvara våra frågeställningar. Samtliga banker och sju av åtta vetenskapliga artiklar vi granskat anser att revisionsberättelsen har betydelse, men storleken på denna betydelse skiljer sig. Alla banker vi intervjuat tar hänsyn till om ett företag fått en oren revisionsberättelse.Analys: Vi genomförde en omfattande analys för att upptäcka skillnader och likheter mellan bankerna vi intervjuat. Samtliga banker tar hänsyn till en oren revisionsberättelse och alla anser att revisionsberättelsen har betydelse i mer eller mindre varierande grad vid kreditgivning. Vi jämförde även tidigare studier inom forskningsområdet och slutligen knöt vi samman teorin och vår empiriska undersökning genom att jämföra dessa.Slutsatser: Först har vi återkopplat till vårt syfte och frågeställningar för att sedan kunna dra slutsatser utifrån vår empiriska undersökning. Vi konstaterade att revisionsberättelsen har betydelse och att alla banker vi intervjuat tar hänsyn till revisionsberättelsen vid kreditgivning. Utöver detta har vi kunnat dra slutsatsen att en oren revisionsberättelse påverkar kreditprövningsprocessen negativt. Detta kan yttra sig i att företag med oren revisionsberättelse antingen inte blir beviljad kredit eller får en försvårad och mer utdragen kreditgivningsprocessen.

Alla aktiebolag är i skrivande stund skyldiga att lämna en årsredovisning med revisionsberättelse. Revisionsberättelsen kan vara ren eller oren. Att den är oren innebär att den innehåller en eller flera anmärkningar från revisorn. Den här uppsatsen ämnar undersöka om hur ett företag inom restaurangbranschen påverkas av en oren revisionsberättelse. Vi är också intresserade av vilken typ av anmärkningar som förekommer i branschen. Vår problemformulering lyder: Hur påverkas den finansiella ställningen hos aktiebolag i restaurangbranschen av att få en oren revisionsberättelse? Vi har genomfört en kvantitativ undersökning där vi har använt oss av databasen Affärsdata . Vi har studerat årsredovisningar för åren 2007 och 2008 avseende alla aktiebolag inom restaurangbranschen med 5-10 anställda, för att se om de har några anmärkningar i sin revisionsberättelse.  Vi har sedan valt ut 120 stycken med ren och 120 stycken med oren revisionsberättelse som vi har studerat närmare. Vi har jämfört deras soliditet, kassalikviditet, årets avkastning på totalt kapital samt årets resultat. Vi har även fört statistik över de vanligaste anmärkningar. Resultatet blev oväntat. Vi fann inget samband mellan orena revisionsberättelser och sämre nyckeltal. Vi anser att det dels beror på den specifika branschen vi har undersökt, restaurangbranschen. De flesta av bolagen är ägarledda och de låter sig därmed inte påverkas av en anmärkning. Dels kan det bero på att Sverige just nu befinner sig i en lågkonjunktur. Mer än hälften av företagen vi undersökt har gått sämre år 2008 jämfört med 2007. Kommer det färre kunder till restaurangen spelar det ingen roll om revisionsberättelsen är ren eller oren, faktum är att inkomsterna blir lägre. När det gäller anmärkningarna fann vi att restaurangbranschen omfattas av procentuellt fler anmärkningar än aktiebolagen i genomsnitt, däremot skilde sig inte typen av anmärkningarna nämnvärt mot övriga bolag. De vanligaste var att årsredovisningen lämnats in för sent, att skatter och avgifter inte hade betalats i rätt tid samt att över hälften av aktiekapitalet var förbrukat.  Anmärkning på det rådde oklarheter med kassa och kontanthanteringen var också relativt vanlig. Det kan förklaras med att det är mycket kontanter i omlopp i restaurangbranschen. Förslag på fortsatt forskning kan vara att se vilken genomslagskraft Lagen om kassaregister får på resultatet. En jämförelse för att se om det finns skillnader beroende vilken revisor företaget har eller om det finns geografiska skillnader vore även intressant. Avskaffandet av revisionsplikten som träder i kraft 2010 öppnar också upp för ny intressant forskning.