Företag kan finansiera verksamheten på olika sätt. Ett alternativ för finansiering vid nyanskaffning är leasing. Det innebär att man låter ett annat bolag köpa tillgången och hyr det sedan av bolaget. Den nya standarden, IFRS 16, som ges ut av IASB och som ska tas i bruk från och med januari 2019, har ändrat kriterierna för klassificeringen av leasingavtal. Vilket har gjort att många tidigare operationella leasingavtal med en avtalstid längre än 12 månader kommer med den nya standarden att klassas som finansiella leasingavtal och därmed föras in på balansräkningen som skulder och tillgångar. Denna studie undersöker effekterna en kapitalisering ger på svenska börsnoterade bolag. För dessa bolag används en kapitaliseringsmodell för att få fram effekten av en kapitalisering av nuvarande operationella leasingavtal på balans- och resultaträkningen för år 2014. Resultaten visar på att balansräkningen kommer påverkas mer än resultaträkningen, då det tillkommer i vissa fall stora skulder och tillgångar. Detta ger genomslag till nyckeltalen, där nyckeltal såsom intensitet av investeringar, soliditet och skuldsättningsgrad får markant större förändringar än andra nyckeltal i studien. / Companies can use different ways to finance their businesses. One of the options is to leas the assets they want. This means that another company purchase an asset then you leas said asset from the purchasing company. IASB have made a new standard, IFRS 16, which will become active in January 2019. This new standard have change the criteria of how to classify leases. With IFRS 16 many of the operating leases that are longer than 12 months, now have to be classified as financial leases. Because of that they have to go from off balance sheet to be a part of the balance sheet. With this study we want to look at the effects that a capitalization of leases have on selected financial ratios in Swedish companies traded on the OMX Nasdaq stock exchange. We use a constructive capitalizations model to see the effects of current operating leases on the balance- and income-sheet for the year 2014. Our results indicate that most effect will be seen on the balance-sheet, because of the way capitalization works, it is intended to bring the leases onto the balance-sheet. We also see some effects on financial ratios, where balance focused ratios gets effected more than others, example intensity of investment, equity/assets and debt/equity.

Bakgrund och problemdiskussion: leasetagare har haft starka incitament till att undvika redovisning av leasingavtal i balansräkningen, vilket medfört mycket kritik åt gamla leasingstandarden IAS 17. Den nya leasingstandarden IFRS 16 har sedan 1 januari 2019 ersatt IAS 17, och innebär att alla leasingavtal numera måste redovisas i balansräkningen. IFRS 16 medför väsentliga förändringar för företag som inte redovisat leasingavtal av betydande värden i balansräkningen. Transportsektorn har prognostiserats vara en sektor där effekterna väntas slå till som hårdast i mån av dess leasingintensitet. Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilken påverkan tillämpningen av IFRS 16 har haft på Europeiska transportföretags finansiella ställning. Studien kommer att undersöka de effekter som uppstått genom att beräkna förändringen av relevanta nyckeltal sedan implementeringen av IFRS 16 inom transportsektorn och dess delsektorer (sjöfart, flyg, väg- och järnväg samt transportlogistik). Forskningsfrågor: Hur påverkas nyckeltalen soliditet, skuldsättningsgrad, EBITDA, ROA samt ROE i europeiska transportföretags finansiella rapporter? Hur skiljer sig påverkan inom transportsektorns olika delsektorer? Forskningsmetod: Uppsatsen använder sig av en kvantitativ forskningsansats där en analysering av relevant information och data används för att besvara forskningsfrågorna. Relevant information och data är handplockade från kvartalsrapporter över företag som har tillämpat IFRS 16. Uppsatsen avgränsas till ett urval av företag verksamma inom den europeiska transportsektorn. Studien omfattar transportföretag etablerade i länderna Sverige, Danmark, Norge, Tyskland samt Storbritannien. Vidare avgränsas studien till att studera nyckeltalen soliditet, skuldsättningsgrad, EBITDA, ROA samt ROE. Resultat och slutsats: Väsentliga förändringar har uppstått som en konsekvens av IFRS 16. Transportsektorns soliditet, skuldsättningsgrad samt EBITDA påverkades väsentligt, medan ROA samt ROE påverkades i betydligt mindre utsträckning. Den delsektor som påverkats av störst grad är flygsektorn där förändringen av skuldsättningsgrad, ROA och ROA var i störst utsträckning. Väg- och järnvägsektorn samt transportlogistiksektorn har fått utstå störst förändring av soliditet respektive EBITDA. Sjöfartssektorn har påverkats i betydligt mindre utsträckning då majoriteten av nyckeltalen visat sig vara nästintill oföränderliga till följd av IFRS 16. / Background and problemdiscussion: Lessee-tenants have had strong incentives to avoid disclosing leasing contracts in the balance sheet, which has led to much criticism of the old leasingstandard IAS 17. The new leasingstandard IFRS 16 has since 1 January 2019 replaced IAS 17, and means that all leasing contracts must now be reported in the balance sheet. IFRS 16 entails significant changes for companies that have not reported leasing agreements of significant values in the balance sheet. The transport sector has been forecast to be a sector where the effects are expected to hit hardest in terms of its leasing intensity. Purpose: The purpose of the study is to examine the impact of the application of IFRS 16 on the financial position of European transport companies. The study will examine the effects that have arisen by calculating the change in relevant key figures since the implementation of IFRS 16 in the transport sector and its sub-sectors (shipping, aviation, road- and rail, and transportlogistics). Research questions: How are the key ratios equity ratio, debt ratio, EBITDA, ROA and ROE affected in European transport companies' financial reports? How does the impact differ in the different sub-sectors of the transport sector? Research method: The thesis uses a quantitative research approach where an analysis of relevant information and data is used to answer the research questions. Relevant information and data are hand-picked from quarterly reports on companies that have applied IFRS 16. The thesis is limited to a selection of companies operating in the European transport sector. The study covers transport companies established in the countries Sweden, Denmark, Norway, Germany and the United Kingdom. Furthermore, the study is limited to studying the key ratios equity ratio, debt ratio, EBITDA, ROA and ROE. Results and conclusion: Significant changes have arisen as a consequence of IFRS 16. The transport sector's equity ratio, debt ratio and EBITDA were significantly affected, while ROA and ROE were affected to a much lesser extent. The sub-sector that was most affected was the aviation sector, where the change in debt ratio, ROA and ROA was at the largest extent. The road- and rail sector and the transportlogistics sector have had to endure the largest change in equity ratio respectively EBITDA. The shipping sector has been affected to a much lesser extent as the majority of key figures have been shown to be almost unchanged as a result of IFRS 16.

De internationella redovisningsstandarderna, utgivna av IASB, är väsentliga för regleringen av redovisning. För att förbättra användbarheten och jämförbarheten bland företagen, måste dessa standarder revideras. Den senaste standarden som revideras är den som behandlar företagens leasing, nämligen IAS 17 som ersätts av IFRS 16. Det är ett nytt regelverk som fundamentalt förändrar hur företagen ska redovisa sin leasing. I samband med implementeringen av IFRS 16 måste nämligen företagen som redovisar enligt IFRS ta upp sin leasing som en tillgång i balansräkningen. Tidigare forskning på området har bland annat kommit till slutsatsen att företagens nyckeltal i hög utsträckning kommer att förändras. Vår uppsats har fokuserat på hur företagen förbereder sig för IFRS 16 samt också på att analysera hur företagen resonerar vid deras beslutsfattande vid implementeringen. Det är en studie som antagit en kvalitativ forskningsansats. Primärdata består av intervjuer med företag medan sekundärdata består av granskning av företagens årsredovisningar samt dokument från IASB och hemsidorna för the big four. För att besvara studiens frågeställningar har författarna dels använt sig av en implementeringsmodell som är hämtad från PwC, dels en teoretisk referensram som behandlar två olika beslutsteorier. Studiens resultat visar att företag i hög utsträckning följer de rekommendationer som ges ut av ledande revisionsbyråer och företagen i studien har således följt implementeringsmodellen. Studien har också kommit till slutsatsen att det är möjligt att förklara företagens beslutsfattande om beslutsteorierna bryts ner till deras beståndsdelar. Studien fann att företag resonerar snarlikt när beslut rörande implementeringen av IFRS 16 tas.

Titel: Förstår alla förändringen? – En kvantitativ studie om hur införandet av IFRS 16 och ASC 842 har påverkat företagsvärderingen Författare: Oskar Nordquist och Hampus Eriksson Handledare: Torbjörn Tagesson Bakgrund: Implementeringen av nya redovisningsstandarder påverkar den finansiella informationen som investerade använder som beslutsunderlag på aktiemarknaden. Införandet av de nya leasingstandarderna IFRS 16 och ASC 842 påverkar bland annat nyckeltal som beskriver företagens räntabilitet och skuldsättning, vilket ofta används när man värderar bolag. På grund av detta finns det ett intresse att se om företagens aktiekurs påverkas av implementeringen av IFRS 16 och ASC 842. Syfte: Studiens syfte är att förklara om införandet av redovisningsstandarderna IFRS 16 och ASC 842 har påverkat aktiekursen. Metod: Studien använder sig av en deduktiv ansats och en komparativ design för att för att undersöka ifall det finns ett eventuellt samband mellan införandet av IFRS 16 och ASC 842 med aktiekursförändring. Studien använder sig av kvantitativa data och består av sekundärdata. Slutsats: Studien fann inga bevis för att införandet av IFRS 16 och ASC 842 har påverkat aktiekursen. Kunskapsbidrag: Studien bidrar med utökad kunskap om hur införandet av redovisningsstandarderna IFRS 16 och ASC 842 har påverkat aktiekursen.

Bakgrund & problem: IFRS 16 är en ny redovisningsstandard för leasingavtal som infördes i januari 2019. Den nya standarden innebär att företagens leasingskulder aktiveras i balansräkningen, vilket lett till att skulderna ökat och företagen fått en försämrad finansiell ställning- trots att deras finansiella betalningsförmåga är densamma som innan införandet av IFRS 16. Dilemmat för företagen, i och med de ökade skulderna, ligger bland annat i de ekonomiska konsekvenserna som följer av förändringarna i de finansiella rapporterna. I takt med att kreditvärdigheten försämras kommer även de ekonomiska konsekvenserna som exempel högre räntor på lån. Dessutom är det de finansiella rapporterna som utgör ändrade beslut hos aktörer som långivare, investerare och andra kreditgivare. För att behålla en god finansiell ställning har det därför diskuterats för om många företag kommer välja att köpa tillgångar istället för att hyra dem för att minska sina leasingskulder.   Syfte: Syftet med studien är undersöka om och hur den nya redovisningen påvisar till förändring i beslutsfattande. Studien utreder hur IFRS 16 påverkat benägenheten att leasa tillgångar hos beslutsfattarna i industriföretagen.   Metod: Denna studie är genomförd i form av en longitudinell studie. Flera företag har undersökts över ett antal år genom en kvantitativ metod med en dokumentforskning där empiriskt material hämtats från företagens årsredovisningar och behandlats som primärdata.   Slutsats: Utifrån studiens empiri och analys konstateras det att majoriteten av företagen i industribranschen påvisat förändring i leasingbeteende. Förändringen i beslutsfattande har, enligt studien, påverkats av de ekonomiska konsekvenser IFRS 16 medför i form av minskad leasing. / Background and problem: IFRS 16 is a new accounting standard for leasing agreements introduced in January 2019. The new standard means that companies leasing liabilities are capitalized in the balance sheet, which has led to an increase in liabilities and companies deteriorating financial position - even though their financial ability to pay is the same as before IFRS 16. The dilemma for companies, due to the increased debt, lies, among other things, in the financial consequences that follow from the changes in the financial reports. As creditworthiness deteriorates, so will the financial consequences, such as higher interest rates on loans. In addition, it is the financial statements that constitute changed decisions for players such as lenders, investors and other lenders. In order to maintain a good financial position, it has therefore been discussed whether many companies will choose to buy assets instead of renting them to reduce their leasing liabilities. Purpose: The purpose of the study is to investigate whether and how the new accounts show a change in decision-making. The study examines how IFRS 16 has affected the tendency to lease assets from decision-makers in industrial companies.  Method: This study was conducted in the form of a longitudinal study. Several companies have been investigated over a number of years through a quantitative method with a document research where empirical material is taken from the companies' annual reports and treated as primary data.  Conclusion: Based on the study's empirical data and analysis, it is established that the majority of companies in the industrial industry have shown a change in leasing behavior. According to the study, the change in decision-making has been affected by the financial consequences of IFRS 16 in the form of reduced leasing.

Första januari 2019 ändrades redovisningsstandarden för leasing då IFRS 16 implementerades. Regelverksändringen förde med sig stora förändringar i finansiella rapporter för företag som innan implementeringen hade mycket operationell leasing. Syftet med denna studie är att undersöka om förändringarna har gett upphov till ökad värderelevans för EBITDA och skulder, några av de poster som bedöms påverkas mest. För att undersöka hur värderelevansen har förändrats i samband med implementeringen görs multipla regressionsanalyser med pooled OLS och fixed effect model. Studiens urval består av 429 svenska publika företag som rapporterade enligt IFRS under 2018 och 2019. Resultaten från denna studie visar att värderelevansen för EBITDA har minskat och för skulder finns ingen signifikant förändring. Att värderelevansen ej har ökat trots att finansiella rapporter bättre speglar ett företags ekonomiska situation kan bero på att marknaden sedan innan har gjort justeringar som till stor del får samma effekt som IFRS 16 när företag värderas.

Koláčková, E. Potential impact of application IFRS 16. Diploma thesis. Brno. Mendel University in Brno, 2019 The master thesis is focus on methods of reporting lease during the international standard IAS 17 and with methodology of the new international standard IFRS 16. There are showed impacts of the new international standard which will be bring and which possibilities could be changed the entity balance sheet, profit and loss statement of entity. Evaluation of selected indicators was done on five chosen companies, such as debt, profitability or activity indicators.

För börsnoterade bolag runt om i världen uppgick leasingavtal till cirka tre biljoner euro år 2016, över 85% återfanns i notupplysningen och resterande del redovisades i balansräkningen. Redovisningen skedde i enlighet med den dåvarande leasingstandarden IAS 17, men redovisningen ansågs vara otillräcklig. Standarden resulterade i bristande information om bolagens leasingavtal i balansräkningen och det framkom att företag medvetet strukturerat leasingavtal som operationella för att undvika redovisning i balansräkningen. År 2019 ersattes IAS 17 med IFRS 16 som innebar att samtliga leasingavtal, med ett fåtal undantag, ska redovisas i balansräkningen. Den nya standarden skulle leda till ett mer korrekt återgivande av ett företags tillgångar och skulder, och således leda till mer användbar information. Syftet med finansiella rapporter är att tillhandahålla användbar information till befintliga och potentiella investerare, redovisad information är användbar om den är relevant och korrekt återgiven. Syftet med ett bolags finansiella rapporter är inte att ange bolagetsvärde, utan bidra med information som användarna behöver för att själva uppskatta värdet. Redovisningsinformation vilken reflekterar information som används av investerare för att estimera ett företags värde motsvarar värderelevant information. Studien ämnar förklara om leasingavtal redovisade under IFRS 16 genererar redovisningsinformation som är mer värderelevant, relativt den redovisningsinformation som genererades under IAS 17 för bolag noterade på Nasdaq Stockholm. Studien ämnar följaktligen bidra till värderelevanslitteraturen avseende redovisad information i notupplysningen, kontra redovisad information i balans- och resultaträkningen. Studien har ett deduktivt angreppsätt, där studien utgår från befintlig teori och formulerar en hypotes, vilken sedan statistiskt testas. Operationalisering av värderelevansen utgår från tidigare studier och undersöks genom att testa för en statistisk association mellan marknadsvärdet av eget kapital och redovisningsinformation. Den regressionsmodell som används vid de statistiska testerna bygger på en vidareutveckling av den vida använda Ohlson-modellen. Teorin består av föreställningsramen, som kan ses som standardsättanas teori om redovisning och utveckling av redovisningsstandarder, den effektiva marknadshypotesen som beskriver relationen mellan aktiepris och information, samt teorin om vad som avgör vilken information som används av investerare vid estimering av ett bolags värde. Det sistnämnda antas bero på tillförlitlighet och bearbetningskostnad, som i sin tur beror på platsen där informationen är redovisad samt användarens egenskaper. När samtliga bolag noterade på Nasdaq Stockholm (exkluderat för bank, finans och försäkring) studeras, är värderelevansen av leasingavtal redovisade under IFRS 16 oförändrad värderelevansen av leasingavtal redovisade under IAS 17. Detta tolkas som att investerare redan beaktat den operationella leasingen som funnits redovisad i notupplysningen vid estimering av ett bolags värde. Ett resultat som talar för att redovisad information i notupplysningen är lika värderelevant som redovisad information i balans- och resultaträkningen. För leasingintensiva branscher har värderelevansen däremot ökat, men effekten är liten och försvinner när hela populationen studeras. Viss effekt syns även beroende på om bolagen tillhör Small Cap, Mid Cap eller Large Cap, där värderelevansen är lägre för de större bolagen, och högre för de mindre bolagen, men effekten försvinner när hela populationen studeras.

Bakgrund: Tidigare studier om anpassning till en redovisningsstandard har i stor utsträckning enbart diskuterat Early Adoption, men det kan även finnas ytterligare sätt att anpassa sig på.   Innan redovisningsstandarder träder i kraft ges företagen möjlighet att göra olika redovisningsval, vilket kommer studeras i studien.    Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga vilka anpassningsmetoder som företag använder sig av inför en redovisningsstandard. Det kommer även studeras vilka drivkrafter som finns bakom anpassningen.    Metod: Den kvantitativa studien använder paneldata med en deduktiv ansats. Teorierna Positive Accounting Theory och legitimitetsteorin används för att härleda hypoteser som sedan testas för att se om de kan förklara drivkrafterna bakom anpassning till en redovisningsstandard. Den kvantitativa datan hämtas från Stockholmsbörsen.    Slutsats: Studiens resultat visar att flertalet företag använder sig av någon anpassningsmetod inför en ny standard. De identifierade drivkrafterna i studien fick inget genomslag. / Background: Previous studies on adaptation to an accounting standard have to a large extent only discussed Early Adoption, but there may also be additional ways of adapting. Before accounting standards are utilized, companies are given the opportunity to make different accounting choices, which will be studied in this master thesis.    Purpose: The purpose of this master thesis is to identify which adapting methods companies use before an accounting standard is utilized. The driving forces behind the adaptation itself will also be studied.    Method: The quantitative study uses panel data with a deductive approach. The theories, Positive Accounting theory and Legitimacy Theory are used to derive hypotheses which will then be tested to see if they can explain the driving forces behind the adaptation to a new accounting standard. The quantitative data is collected from the Stockholm Stock Exchange.    Conclusion: The results show that most companies use some sort of adaptation methods before a new accounting standard. The identified driving forces in the thesis had no effect on whether the company adapted or not.

I denna studie undersöker vi effekten av den nya redovisningsstandarden för leasing, IFRS 16, på värderelevansen av redovisningsinformation på den svenska aktiemarknaden. Syftet är att utvärdera om IFRS 16, som infördes för att öka relevansen och tillförlitligheten i leasingredovisning, har förändrat hur marknaden prissätter redovisningsinformation. Vi använder relativa och inkrementella regressionsanalyser, baserade på en prisregressionsmodell och täcker en period från 2015 till 2022. Vi undersöker även om någon isolerad effekt av IFRS 16 går att finna baserat på operationell leasingintensitet. I resultaten för studien finner vi inga entydiga bevis för att värderelevansen förändrades efter införandet av IFRS 16. Även om en minskad värderelevans går att observera genom lägre förklaringsgrader efter IFRS 16, går det däremot inte att fastställa om detta är en kausal effekt av IFRS 16. Resultaten tyder eventuellt på att marknaden är rationell och redan prissätter redovisningsinformation av leasing som presenteras i noterna, enligt den tidigare standarden.