Leasing är idag en av de största finansieringskällorna och i synnerhet för branscher med hög kapitalintensitet. Redovisningen av leasing har länge reglerats av standarden IAS 17 som exkluderar operationella leasingavtal från balansräkningen. Enligt den nya leasingstandarden IFRS 16 måste alla leasingavtal redovisas på balansräkningen från och med den 1 januari 2019. Då leasingavtal måste kapitaliseras förväntas IFRS 16 ge markanta effekter på redovisningen, i synnerhet för kapitalintensiva branscher som flygbranschen.  Syftet med studien har varit att undersöka hur kapitalstruktur och nyckeltal har påverkats sedan implementeringen av den nya leasingstandarden IFRS 16. För att uppnå studiens syfte har en kvantitativ metod använts där finansiella rapporter från 19 europeiska flygbolag har samlats in. Utifrån de finansiella rapporterna har nyckeltalen skuldsättningsgrad, EBIT, EBITDA och ROA beräknats som sedan har skapat grunden till en statistisk analys. För att svara på syftet har fyra hypoteser formulerats som har testats genom Wilcoxons teckenrangtest och t-test. Studien bidrar med en tvådelad bild av hur IFRS 16 anses ha påverkat kapitalstruktur och nyckeltal. Resultat som ligger i linje med studiens hypoteser är skuldsättningsgrad samt ROA som ökar respektive minskar mellan räkenskapsåren 2018 och 2020. Det går dock inte att påvisa samma resultat i testen mellan räkenskapsåren 2018 och 2019. Resultaten för EBIT och EBITDA talar emot studiens hypoteser genom att påvisa signifikanta minskningar mellan räkenskapsåren 2018 och 2020. Liknande resultat kan indikeras för EBIT och EBITDA mellan räkenskapsåren 2018 och 2019. / Leasing is today one of the largest sources of financing and especially for industries with high capital intensity. The reporting of leases has long been regulated by the IAS 17 standard, which excludes operating leases from the balance sheet. According to the new leasing standard IFRS 16, all leasing agreements must be reported on the balance sheet from 1 January 2019. When leasing agreements must be capitalized, IFRS 16 is expected to have significant effects on the accounts, especially for capital-intensive industries such as the aviation industry. The purpose of the study has been to examine how capital structure and key ratios have been affected since the implementation of the new leasing standard IFRS 16. To achieve the purpose of the study, a quantitative method has been used where financial reports from 19 European airlines have been collected. Based on the financial reports, the key ratios debt-to-equity ratio, EBIT, EBITDA and ROA have been calculated, which has then formed the basis for a statistical analysis. To answer the purpose, four hypotheses have been formulated that have been tested through Wilcoxon signed rank test and t-test. The study provides a two-part picture of how IFRS 16 is considered to have affected capital structure and key ratios. Results that are in line with the study's hypotheses are the debt-to-equity ratio, which increases and ROA, which decreases between the financial years 2018 and 2020. However, it is not possible to demonstrate the same results in the tests between the 2018 and 2019 financial years. The results for EBIT and EBITDA contradict the study’s hypotheses by showing significant reductions between the financial years 2018 and 2020. Similar results can be indicated for EBIT and EBITDA between the financial years 2018 and 2019.

År 2019 infördes IFRS 16 för företag runtom i världen vilket resulterade i att operationell leasing redovisas som finansiell, där syftet är att förbättra redovisningskvalitén samt jämförelsen mellan företags finansiella rapporter i olika länder. Shima & Yang (2012) argumenterar för att faktorer som bland annat rättssystem kan påverka hur väl ett land implementerar nya redovisningsstandarder. Uppsatsen undersöker hur IFRS 16 påverkar företags finansiella rapporter där studien fokuserar på företag inom detaljhandelsbranschen i Sverige och Storbritannien, och om det finns någon skillnad i hur stor påverkan är mellan de två länderna. Studien resulterar i signifikant ökning av totala tillgångar, totala skulder och EBITDA för svenska och brittiska företag, med undantag för EBITDA för Storbritannien. Signifikant förändring av skuldsättningsgraden och EV/EBITDA för respektive land påträffas ej. Vid jämförelse mellan länderna förs diskussionen om att jämförelsen av finansiella rapporter förbättrats. Detta då skillnader mellan IFRS 16 påverkan på finansiella rapporter i respektive land inte påträffas.

The new standard IFRS 16 regarding leases was implemented 1st of January 2019 with the aim to improve accounting for leases and to provide more faithful information on the financial statements. We are conducting a value relevance study to observe to contribution of IFRS 16 to more value relevant information for investors and analysts. We are adopting an adjusted version of the valuation framework developed by Ohlson (1995) to be more coherent with the expected changes due to the new standard. We measure changes in value relevance pre and post the implementation of IFRS 16 using 8 quarterly interim reports representing the fiscal years 2018 and 2019. Furthermore, we are adopting an industry adjusted model to measure if value relevance has changed more in lease prevalent industries since industries such as retail, airline and service industries are expected to experience larger changes due to the new standard. We are considering 262 companies listed on the Swedish stock market, NASDAQ Stockholm. Our results suggest that the value relevance has increased in the post period of the implementation, especially in lease heavy industries.

Leasing har länge varit ett alternativt sätt att finansiera sin verksamhet på, men har tidigare givit företag möjligheten att redovisa tillgångar utanför balansräkningen vilket kunde ge en gynnsammare bild över företagets verksamhet. För att motverka detta infördes en ny redovisningsstandard vid namn IFRS 16, där man tog bort möjligheten att redovisa leasingavtal utanför balansräkningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur den svenska aktiemarknaden reagerade på det obligatoriska införandet av IFRS 16, och om de branscher som bör påverkas mer av standarden fick en större reaktion än övriga. Metoden som används är en eventstudie, samt en tvärsnittsregression som båda baseras på företag som var noterade på Stockholmsbörsen under 2019. Studien finner en positiv reaktion i samband med införandet och denna reaktion är större för de branscher som påverkas mer av IFRS 16. Resultaten tyder på att förändringarna som standarden medför leder till en marknadsreaktion, men resultatet ska tolkas försiktigt då metoden medför vissa begränsningar.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i IASB:s föreställningsram (“Conceptual Framework”, 2018) med tillhörande ambition och synsätt på redovisning. IASB tog 2016 fram en ny standard för redovisning av leasingtillgångar, som trädde i kraft räkenskapsåret 2019. Regeln är en produkt av det nya ramverket som ämnar att göra redovisning och finansiell rapportering balansorienterad. Företagets finansiella ställning ska utläsas genom balansräkningen. Tidigare regelverk har givit företag möjlighet att investera i leasingavtal “off-balance”, alltså utan att kapitalisera avtalen i balansräkningen. Enligt tidigare forskning och debattörer kommer den nya standarden medföra stora förändringar i företags centrala nyckeltal och potentiell vilseledning gentemot dess intressenter.  Studien ämnar därför att söka svar på om företagens reaktion på detta är mindre leasing i förhållande till tidigare och andra finansieringsmetoder, samt om de kvalitativa egenskaperna inom korrekt återgivning (“faithful representation”) är harmoniserade. Det är två effekter av IFRS 16 där tidigare forskning saknas. Studien antar en kvalitativ metod, där insamling av data skett genom en innehållsanalys, där 16 företags årsredovisningar har granskats och analyserats från perioden 2018 till 2020.  Det empiriska materialet ger en tydlig indikation på att förekomsten av leasing har minskat efter införandet av IFRS 16. Författarna analyserar, med hjälp av tidigare forskning och redovisningsteori, fram potentiella förklaringar till varför förändringen ser ut som den gör. Dessutom går det att konstatera att den kvalitativa delen av IFRS 16 som handlar om upplysning i finansiella rapporter, inte efterlevs i full utsträckning. Summan av införandet är minskad grad av leasing, men inte fullt harmoniserade finansiella rapporter vad gäller den kvalitativa ambitionen.

Leasingen har ökat under de senare åren. Den har använts som ett alternativt finansieringssätt för många företag. Genom leasing kan företagen undvika lån eller bundet kapital vid investering. Detta medför flexibilitet och ekonomiska fördelar. Enligt IAS 17 klassificeras leasing med två redovisningssätt, operationellt och finansiellt leasingavtal. Ett operationellt avtal betyder en konstant kostnad över leasingtiden i resultaträkningen. Det finansiella leasingavtalet redovisas med en avskrivning och en ränta i resultaträkningen samt en skuld och en tillgång i balansräkningen. Redovisningsskillnaden mellan avtalen medför problem då operationell leasing redovisas utanför balansräkningen "off-balance-sheet". Den operationella redovisningen ger inte investerare och analytiker en rättvisande bild om företagets finansiella ställning. Med anledning av detta har IASB och FASB tvingats utveckla en ny och omarbetad leasingstandard (IFRS 16). Standarden är tänkt att eliminera redovisningsskillnaderna och därmed öka jämförbarheten. Den främsta förändringen i den nya leasingstandarden är att leasingavtal, som är mer än 12 månader, ska redovisas som den nuvarande finansiella leasingen där tillgången tas upp som en tillgång och en skuld i balansräkningen. Syftet är att undersöka förändringen av företagens finansiella ställning före och efter en kapitalisering, vid ett byte från IAS 17 till IFRS 16. Kapitaliseringen innebär ökade skulder och tillgångar i balansräkningen. Rapporten ska undersöka hur balansräkningen förändras. Kapitaliseringen påverkar även resultaträkningen genom avskrivningar och räntekostnader. Dessa förändringar i resultaträkningen ska också undersökas. Tidigare forskning visar att företagens storlek och bransch kan få olika effekt vid en kapitalisering. Syftet är därför att kartlägga kapitaliseringseffekten mellan olika branscher samt beskriva effektskillnaderna mellan företagens storlek, samt söka samband dem emellan. Undersökningen visade att effekten på företagens finansiella rapporter var varierande, där resultaträkningen hade en mindre effekt än balansräkningen. Kapitaliseringen ledde till en kraftig skuldökning samt en mindre ökning på tillgångssidan, som i sin tur gav olika effekt på nyckeltalen. Skuldsättningsgraden och soliditeten påverkades mest, i jämförelse med de andra nyckeltalen i undersökningen. Gällande branscher och företagsstorlek är det Consumer Services och Small Cap, som totalt sett påverkades mest. Detta medför att företagens egenskaper och storlek hade betydelse vid en kapitalisering.

This thesis focuses on the convergence project of IASB and FASB with the aim to create a new lease standard. The main goal of this thesis is to point on weakness of existing IAS 17 which is criticized, go through the history of the project development for preparing new standard since 2006 and to find out which changes have been prepared and accepted by IFRS for eliminating critical deficiencies. IASB published two drafts, the final standard has been published on 13 January 2016.

Den tidigare redovisningsstandarden för leasing, IAS 17, var tämligen tillåtande gällande attleasade tillgångar och tillhörande åtaganden inte togs upp i balansräkningen. Från och medden 1 januari 2019, då den nya standarden IFRS 16 Leasing trädde i kraft, måste företag somredovisar i enlighet med IASB:s redovisningsstandard IFRS ta upp merparten av derasleasade tillgångar i balansräkningen som tillgångar och skulder. Denna redovisningsåtgärdhar förväntats slå hårt mot grundläggande finansiella nyckeltal i företag inomleasingintensiva branscher, däribland detaljhandelsbranschen.Syftet med denna studie är att undersöka i vilken grad den nya standarden för leasing, IFRS16, har påverkat nordiska och svenska detaljhandelsföretags finansiella nyckeltal. Studien hargenomförts med en kvantitativ metod där 47 börsnoterade, nordiska detaljhandelsföretagsfinansiella nyckeltal, det vill säga skuldsättningsgrad, räntabilitet på totalt kapital,rörelsemarginal och EBITDA, två år före och två år efter implementering av IFRS 16jämförts. Vår studie visar att det finns en statistisk signifikans för en förändring i prediceradriktning när det gäller skuldsättningsgrad och EBITDA, vilket är i linje med de flesta tidigarestudier i ämnet. När det gäller de två andra nyckeltalen, räntabilitet på totalt kapital ochrörelsemarginal, visar vår studie att det saknas en statistisk signifikans för förändring. Studienvisar till och med att nyckeltalet rörelsemarginal resulterade i ett medelvärde av förändring imotsatt riktning än predicerat.Studiens resultat indikerar att implementeringen av den omtalade standarden IFRS 16, i dennordiska och svenska kontexten av detaljhandelsbranschen, till stor del resulterat i denenorma påverkan på företags finansiella nyckeltal samt efterföljande ekonomiskakonsekvenser, som många förutspått. / The previous accounting standard for leasing, IAS 17, was fairly lenient regarding accountingfor assets and liabilities arising from leasing contracts. As of January 1st 2019, when the newstandard IFRS 16 Leases came into effect, companies that compile their financial statementsin accordance with the IASB’s accounting standard IFRS, must record the majority of theirleased assets on the balance sheet as assets and liabilities. This accounting measure has beenexpected to hit hard against key financial ratios of companies in lease-intensive industries,including the retail industry.The object of this study is to examine the extent to which the new standard for leasing, IFRS16, has affected Nordic and Swedish retail companies’ key financial ratios. The study wasconducted using a quantitative method in which 47 listed, Nordic retail companies’ keyfinancial ratios, i.e. debt-equity ratio, return on assets, operating margin and EBITDA, twoyears prior to and two years after implementation of IFRS 16 were compared. Our studyshows that there is a statistical significance for a change in the predicted direction in terms ofdebt-equity ratio and EBITDA, which is in line with most previous studies on the subject. Asfor the other two key financial ratios, return on assets and operating margin, our study showsthat there is no statistical significance for change. The study even shows that the key financialratio of operating margin resulted in an average change in the opposite direction thanpredicted.The results of this study indicate that the implementation of the much debated accountingstandard IFRS 16, in a Nordic and Swedish context of the retail industry, for the most part hasresulted in the, by many anticipated, enormous impact on companies' key financial ratios andsubsequent financial consequences.

Redovisningsstandarden IFRS 16 trädde i kraft för redovisningsperioder från den 1:a januari 2019 efter det att intressenter getts möjlighet att uttrycka sina åsikter på ett reviderat utkast. Att låta intressenter uttrycka sina åsikter inför implementering av standarder är en central del av IASB:s normbildningsprocess som gör att de bibehåller sin legitimitet och neutralitet. IASB:s oberoende har dock länge kritiserats för att inte tillgodose det allmänna intresset efter ett flertal incidenter som påvisat att IASB har låtit sig influeras av särskilda intressentgrupper. Uppsatsen behandlar därför IASB:s neutralitet genom normbildningsprocessen med hänsyn till intressentgruppers åsikter uttryckt genom comment letters på det reviderade utkastet ED/2013/6 - Leases. Genom en kvalitativ forskningsmetod med kvantitativa inslag undersöks 340 stycken comment letters. Studiens grundar sig vidare på teorier som capture theory och legitimitetsteorin vilka är teorier som förklarar relationen mellan allmänheten, organisationer och reglerande organ. Resultatet antyder att ingen intressentgrupp tagits i större beaktande än andra och därmed kan IASB:s legitimitet och oberoende inte ifrågasättas på någon starkare grund vad gäller normbildningsprocessen för IFRS 16. Studien bidrar därmed till de skiljaktiga meningar som finns i existerande forskning om huruvida IASB tagit någon intressentgrupp i större beaktande än andra vid framtagandet av en ny redovisningsstandard. / The accounting standard IFRS 16 came to be effective for accounting periods starting 1st of January 2019, after a due process where stakeholders were given the opportunity to express their opinions on an exposure draft. Giving stakeholders the opportunity to express their opinions before implementing a new accounting standard is a key part of IASB:s due process which enables them to maintain their legitimacy and neutrality. IASB:s independency has been widely criticized for not maintaining the interest of the public after numerous incidents which shows that IASB had been influenced by certain stakeholder groups. Therefore, this study examines IASB:s neutrality during the due process in regards to the opinions of stakeholder groups expressed in the comment letters submitted as a response to the exposure draft ED/2013/6 - Leases. Using a qualitative study method with quantitative elements, 340 comment letters were examined. This study is based on theories such as capture theory and legitimacy theory which are theories that explain the relationship between the public, organizations and the regulators. The results indicate that no stakeholder group has had a higher influence and therefore the legitimacy and neutrality of IASB can not be questioned in regards to the due process of IFRS 16. Therefore, this study contributes to the differing opinions in existing research whether IASB has taken any certain stakeholder group into higher consideration in the due process of a new accounting standard.

In January 2019, a new leasing standard called IFRS 16 was implemented because of the criticism received by the previous leasing standard, IAS 17. The main criticism of the previous standard was that significant assets were not being correctly reported on the balance sheet. The new standard requires that previous operating leases are now reported as a right-of-use asset and a lease liability on the balance sheet. IFRS 16 has resulted in a change to the financial position of companies, with the retail sector expected to see significant changes in key financial ratios. The purpose of the study was to increase understanding of the effects the new standard has on the risks and profitability of the retail sector. The study collected data from 44 companies operating in Scandinavia and key financial ratios were examined. Three comparison groups were selected to increase understanding of the differences between the various sectors. The Scandinavian retail sector's ROA, ROE, solidity, and leverage ratios showed significant changes after the implementation of IFRS 16. The financial risk, operating risk and profitability of the Scandinavian retail sector were indirectly affected as these are measured using the key financial ratios used in the study. The analysis model used in the study showed differences between the comparison groups, with the retail and air transport sectors having the greatest impact of the new standard. The study's conclusion is that the risks and profitability of the Scandinavian retail sector have changed after the implementation of IFRS 16, as the selected key financial ratios showed significant changes. / I januari 2019 beslutades det att en ny leasingstandard vid namn IFRS 16 skulle implementeras som en följd av den kritik den tidigare leasingstandarden IAS 17 fått motstå. Kritiken mot den tidigare standarden var till stor del att väsentliga tillgångar inte redovisades korrekt i balansräkningen. Den nya standarden innebär att de tidigare operationella leasingavtalen nu ska redovisas som en nyttjanderättstillgång och en leasingskuld i balansräkningen. IFRS 16 innebär att företagens finansiella ställningen förändras, där detaljhandeln är en av de sektorerna som förväntas få störst förändringar i nyckeltalen. Syftet med studien är att beskriva hur implemeteringen av IFRS 16 har påverkat den skandinaviska detaljhandelns risker och lönsamhet. Studien har genomförts med hjälp av datainsamling från 44 bolag verksamma inom Skandinavien och väsentliga nyckeltal har undersökts. Tre jämförelsesektorer valdes ut för att skapa en ökad förståelse i skillnaderna mellan de olika sektorerna. Den skandinaviska detaljhandelns ROA, ROE, Soliditet och skuldsättningsgrad visade väsentliga förändringar efter implementeringen av IFRS 16. Den finansiella risken, rörelserisken och lönsamheten för den skandinaviska detaljhandeln fick indirekt en påverkan eftersom dessa mäts med hjälp av de använda nyckeltalen. Analysmodellen som studien använde sig av visade skillnader mellan jämförelsesektorer där detaljhandeln samt flygtransport har påverkats mest av implementeringen av den nya standarden. Studiens slutsats är att den skandinaviska detaljhandelns risker och lönsamhet, har förändrats efter implementeringen av IFRS 16 eftersom de utvalda nyckeltalen visade på signifikanta förändringar.