Denna studies syfte är att undersöka huruvida det finns ett samband mellan andel kvinnliga styrelseledamöter och total risk i svenska onoterade aktiebolag. Tidigare forskning har riktats mot noterade aktiebolag och då huruvida det finns ett samband mellan andel kvinnliga styrelseledamöter och företags finansiella- respektive rörelserisk. Dessa två komponenter utgör tillsammans total risk varför det ter sig intressant att undersöka hur denna påverkas av andel kvinnliga styrelseledamöter. Utifrån detta formas studiens tre hypoteser, vilka är att det finns ett samband mellan andel kvinnliga styrelseledamöter och total risk, respektive finansiell risk samt rörelserisk i ett svenskt onoterat aktiebolag. Studien genomförs i positivistisk tradition, och därmed utförs statistiska tester utifrån kvantitativ data. Detta för att kunna urskilja ett eventuellt samband mellan den beroende variabeln, total risk, och den oberoende variabeln andel kvinnliga styrelseledamöter. Den empiriska datan samlas in via databasen Retriever, där information från onoterade aktiebolags årsredovisningar samlas in för bokslutsåret 2015.   Studiens resultat visar ett mycket svagt positivt samband mellan andel kvinnliga styrelseledamöter och total risk- respektive finansiell risk samt rörelserisk. Följaktligen förkastas studiens samtliga nollhypoteser. Sambanden mellan beroende och oberoende variabel är dock mycket svaga, vilket gör att resultaten skiljer sig från en svensk studie på svenska noterade aktiebolag av Adams och Funk (2012). Studien lämnar bidraget att andel kvinnliga styrelseledamöter inte har någon betydande inverkan på total risk i svenska onoterade aktiebolag.   Denna studie undersöker endast ett bokslutsår. Förslag till vidare forskning är därmed att undersöka en längre tidsperiod för att således jämföra flera bokslutsår med varandra. Studien finner att kontrollvariabeln, bolagets ålder, har störst inverkan i samtliga regressioner och ytterligare förslag till vidare forskning inom området är därmed att undersöka sambandet mellan bolagets ålder med de olika riskmåtten. / The aim of this study is to examine a possible correlation between the proportion of women on corporate boards and firm risk in an unlisted Swedish corporation. Recent studies have focused on listed companies, and whether there is a correlation between the proportion of women on corporate boards and financial risk respectively business risk. These two measures of risk together defines as firm risk. How women effect firm risk is therefore by interest to investigate further. This study is computed with a positivistic approach through statistical tests and analysis to discover an eventual correlation between the proportion of women on corporate boards and firm risk in an unlisted Swedish corporation. All empirical data is collected from the database Retriever The results of this study show that the proportion of women on corporate boards correlates with the firm, financial- and business risk correlates in Swedish unlisted corporations. Whether the results actually show a greater impact in practice can be further discussed. The contribution of this study is therefore that the gender diversification does not impact the firm risk in Swedish unlisted corporations. For future studies we suggest to do more research on how the time aspect impact the relation between women on corporate boards and firm risk. As a suggestion, the age of the corporations can be examined, since this factor had the greatest impact on the risk measures.

In January 2019, a new leasing standard called IFRS 16 was implemented because of the criticism received by the previous leasing standard, IAS 17. The main criticism of the previous standard was that significant assets were not being correctly reported on the balance sheet. The new standard requires that previous operating leases are now reported as a right-of-use asset and a lease liability on the balance sheet. IFRS 16 has resulted in a change to the financial position of companies, with the retail sector expected to see significant changes in key financial ratios. The purpose of the study was to increase understanding of the effects the new standard has on the risks and profitability of the retail sector. The study collected data from 44 companies operating in Scandinavia and key financial ratios were examined. Three comparison groups were selected to increase understanding of the differences between the various sectors. The Scandinavian retail sector's ROA, ROE, solidity, and leverage ratios showed significant changes after the implementation of IFRS 16. The financial risk, operating risk and profitability of the Scandinavian retail sector were indirectly affected as these are measured using the key financial ratios used in the study. The analysis model used in the study showed differences between the comparison groups, with the retail and air transport sectors having the greatest impact of the new standard. The study's conclusion is that the risks and profitability of the Scandinavian retail sector have changed after the implementation of IFRS 16, as the selected key financial ratios showed significant changes. / I januari 2019 beslutades det att en ny leasingstandard vid namn IFRS 16 skulle implementeras som en följd av den kritik den tidigare leasingstandarden IAS 17 fått motstå. Kritiken mot den tidigare standarden var till stor del att väsentliga tillgångar inte redovisades korrekt i balansräkningen. Den nya standarden innebär att de tidigare operationella leasingavtalen nu ska redovisas som en nyttjanderättstillgång och en leasingskuld i balansräkningen. IFRS 16 innebär att företagens finansiella ställningen förändras, där detaljhandeln är en av de sektorerna som förväntas få störst förändringar i nyckeltalen. Syftet med studien är att beskriva hur implemeteringen av IFRS 16 har påverkat den skandinaviska detaljhandelns risker och lönsamhet. Studien har genomförts med hjälp av datainsamling från 44 bolag verksamma inom Skandinavien och väsentliga nyckeltal har undersökts. Tre jämförelsesektorer valdes ut för att skapa en ökad förståelse i skillnaderna mellan de olika sektorerna. Den skandinaviska detaljhandelns ROA, ROE, Soliditet och skuldsättningsgrad visade väsentliga förändringar efter implementeringen av IFRS 16. Den finansiella risken, rörelserisken och lönsamheten för den skandinaviska detaljhandeln fick indirekt en påverkan eftersom dessa mäts med hjälp av de använda nyckeltalen. Analysmodellen som studien använde sig av visade skillnader mellan jämförelsesektorer där detaljhandeln samt flygtransport har påverkats mest av implementeringen av den nya standarden. Studiens slutsats är att den skandinaviska detaljhandelns risker och lönsamhet, har förändrats efter implementeringen av IFRS 16 eftersom de utvalda nyckeltalen visade på signifikanta förändringar.