År 2006 tillsatte regeringen en utredning som fick i uppdrag att föreslå de ändringar som år 2010 innebar att revisionsplikten för små företag avskaffades. När lagstiftningen trädde i kraft 1 november 2010, fick ca 72 % av de små företagen friheten att välja revision eller inte. Avskaffandet av revisionsplikten skulle enligt experter ge en negativ inverkan i revisionsbyråer, framförallt av tappade revisionsuppdrag vilket skulle medföra till en minskad omsättning. Det konstateras även att små revisionsbyråer som befinner sig i glesbygda områden kommer att vara de mest sårbara i förändringen. Svanström påpekar att de stora byråerna kommer att påverkas mindre då företag som anlitar de större bolagen indikerar ett seriöst tillvägagångssätt. Syftet med studien är att undersöka huruvida revisionsbyråer har förändrats sedan avskaffandet i olika områden för att upptäcka om de geografiska positionerna resulterar till någon skillnad. Vidare syftades studien att jämföra små och stora revisionsbyråer från de utvalda områdena.   Studien har genomförts genom en univariat analys av tre variabler från totalt 503 revisionsbyråer från Stockholm, Småland och Norrland. Författarna studerade och bearbetade variablerna enskilt för att sedan jämföra variablerna mellan de utsatta åren 2010, 2011, 2012 och 2015.   Referensramen har utgått ifrån kontingensteorin, teori om osäkerhet, finanskrisen samt tidigare forskningar i syfte att kunna analysera empirin samt besvara studiens frågeställningar. Undersökningen visar på att den geografiska positionen har små fördelaktiga skillnader med hänsyn till variablerna bland de studerade revisionsbyråerna. I Norrland har små revisionsbyråer har visat på mest fördelaktiga skillnader. I jämförelse mellan stora och små revisionsbyråer har små revisionsbyråer tenderat på bättre resultat sedan avskaffandet. / In 2006, the government appointed a commission whose job was to propose the amendments that was going to be finalized 2010 that meant that the audit requirement for small companies was abolished. When the legislation came into force November 1, 2010, approximately 72% of the small businesses got the freedom to choose whether to have audit or not.   The removal of the audit requirement would, according to experts, give a negative impact on audit firms, particularly that of losing audit engagement which would lead to reduced sales. It was also ascertained that small accounting firms who are situated in back countries will be the most vulnerable to change. Svanström notes that the big agencies will be less affected due to when companies hires the larger agencies, it indicates a serious approach.   The purpose of the study is to investigate how audit firms has changed since the removal of the audit requirement in different areas in order to discover whether the geographical positions do result in any difference. Furthermore this study is aiming to compare small and large audit firms from the selected areas.   The study was conducted through a univariate analysis of three variables from a total of 503 audit firms from Stockholm, Småland and Norrland. The authors studied and processed variables individually and then compared the variables between the subjected years 2010, 2011, 2012 and 2015.   The framework has been based on contingency theory, theory of uncertainty, the financial crisis and previous researches in order to analyze empirical data and answer the questions of this study.   The survey shows that the geographical position have small beneficial differences with respect to the variables of the studied audit firms. Data from the small audit firms in Norrland has shown the most advantageous differences. In the comparison between large and small audit firms, small audit firms showed more tendencies to better results since the removal of the audit requirement.

Kvartalsrapporter är till skillnad från årsredovisningar oreviderade vilket innebär att företag själva har möjlighet att välja vad de vill redovisa. Många tidigare studier visar starka samband mellan frivillig redovisning och lönsamhet och storlek. Syftet med studien är att besvara problemformuleringen: I vilken utsträckning är ett företags lönsamhet och storlek kopplat till redovisning av sin exponering till faktorer utanför ledningens kontroll? Den teoretiska bakgrunden grundas i agent-, legitimitets- och signaleringsteorin som tillsammans används för hypotesformulering. Metoden som används är en insamling av primärdata ur kvartalsrapporter för svenska börsnoterade företag under åren 2005-2016, vars data analyseras med hjälp av ordinala regressioner. I resultatet presenteras deskriptiv statistik först, därefter presenteras resultatet regressionsvis. Studien finner belägg för att det inte finns något samband mellan storlek och grad av frivillig redovisning vilket skiljer sig från tidigare studier. Studiens resultat om lönsamhet och frivillig redovisning är ej signifikant.

No description available.

Den tidigare redovisningsstandarden för leasing, IAS 17, var tämligen tillåtande gällande attleasade tillgångar och tillhörande åtaganden inte togs upp i balansräkningen. Från och medden 1 januari 2019, då den nya standarden IFRS 16 Leasing trädde i kraft, måste företag somredovisar i enlighet med IASB:s redovisningsstandard IFRS ta upp merparten av derasleasade tillgångar i balansräkningen som tillgångar och skulder. Denna redovisningsåtgärdhar förväntats slå hårt mot grundläggande finansiella nyckeltal i företag inomleasingintensiva branscher, däribland detaljhandelsbranschen.Syftet med denna studie är att undersöka i vilken grad den nya standarden för leasing, IFRS16, har påverkat nordiska och svenska detaljhandelsföretags finansiella nyckeltal. Studien hargenomförts med en kvantitativ metod där 47 börsnoterade, nordiska detaljhandelsföretagsfinansiella nyckeltal, det vill säga skuldsättningsgrad, räntabilitet på totalt kapital,rörelsemarginal och EBITDA, två år före och två år efter implementering av IFRS 16jämförts. Vår studie visar att det finns en statistisk signifikans för en förändring i prediceradriktning när det gäller skuldsättningsgrad och EBITDA, vilket är i linje med de flesta tidigarestudier i ämnet. När det gäller de två andra nyckeltalen, räntabilitet på totalt kapital ochrörelsemarginal, visar vår studie att det saknas en statistisk signifikans för förändring. Studienvisar till och med att nyckeltalet rörelsemarginal resulterade i ett medelvärde av förändring imotsatt riktning än predicerat.Studiens resultat indikerar att implementeringen av den omtalade standarden IFRS 16, i dennordiska och svenska kontexten av detaljhandelsbranschen, till stor del resulterat i denenorma påverkan på företags finansiella nyckeltal samt efterföljande ekonomiskakonsekvenser, som många förutspått. / The previous accounting standard for leasing, IAS 17, was fairly lenient regarding accountingfor assets and liabilities arising from leasing contracts. As of January 1st 2019, when the newstandard IFRS 16 Leases came into effect, companies that compile their financial statementsin accordance with the IASB’s accounting standard IFRS, must record the majority of theirleased assets on the balance sheet as assets and liabilities. This accounting measure has beenexpected to hit hard against key financial ratios of companies in lease-intensive industries,including the retail industry.The object of this study is to examine the extent to which the new standard for leasing, IFRS16, has affected Nordic and Swedish retail companies’ key financial ratios. The study wasconducted using a quantitative method in which 47 listed, Nordic retail companies’ keyfinancial ratios, i.e. debt-equity ratio, return on assets, operating margin and EBITDA, twoyears prior to and two years after implementation of IFRS 16 were compared. Our studyshows that there is a statistical significance for a change in the predicted direction in terms ofdebt-equity ratio and EBITDA, which is in line with most previous studies on the subject. Asfor the other two key financial ratios, return on assets and operating margin, our study showsthat there is no statistical significance for change. The study even shows that the key financialratio of operating margin resulted in an average change in the opposite direction thanpredicted.The results of this study indicate that the implementation of the much debated accountingstandard IFRS 16, in a Nordic and Swedish context of the retail industry, for the most part hasresulted in the, by many anticipated, enormous impact on companies' key financial ratios andsubsequent financial consequences.

I mars 2020 informerade Folkhälsomyndigheten om en global pandemi. Arbetsgivare tvingades uppmana sina medarbetare att arbeta hemifrån vilket bland annat påverkade revisorernas arbetssätt. Revisorernas främsta uppgift är att kontrollera och granska företags redovisning för att sedan uttala sig i en revisionsberättelse, vilket försvårats under pandemin i och med distansarbete. Tidigare forskning påvisar att försämrade nyckeltal har ett samband med orena revisionsberättelser. Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning följande faktorer har en påverkan på förekomsten av orena revisionsberättelser innan och under en pandemi; soliditet, räntabilitet på totalt kapital, rörelsemarginal, kassalikviditet och förlust föregående år. Genom en kvantitativ undersökning har data hämtats från 477 svenska noterade mikro, små, medel och stora företags årsredovisningar. Genom t-test och multipel regression har fem variabler undersökts för att finna sambandet med orena revisionsberättelser. Hypoteser har ställts upp för respektive variabel och dess samband med orena revisionsberättelser. Regressionsanalysen visar att ju lägre räntabilitet på totalt kapital, desto större är sannolikheten att erhålla en oren revisionsberättelse. Går företag med förlust tidigare år är sannolikheten större att erhålla en oren revisionsberättelser än de företag som inte gått med förlust. Studien visar inte på något signifikant samband mellan lägre soliditet, rörelsemarginal samt kassalikviditet och en högre sannolikhet att erhålla en oren revisionsberättelse. / In March 2020, the Public Health Agency of Sweden announced a global pandemic. Managers were forced to encourage their employees to work from home, which, among other things, affected the auditors' way of working. The auditors' main task is to check and review companies' accounting and then make a statement in an audit report, which has been made more difficult during the pandemic due to teleworking. Previous research shows that deteriorating key ratios are associated with qualified audit reports. The purpose of the study is to investigate the extent to which the following factors have an impact on the occurrence of qualified audit reports, before and during a pandemic; equity ratio, return on total capital, operating margin, cash liquidity and loss in the previous year. Through a quantitative survey, data has been obtained from the annual reports of 477 Swedish listed micro, small, medium and large companies. Through independent sample t-test and multiple regression, five variables have been examined to find the relationship with qualified audit reports. Hypotheses have been set up for each variable and its relationship with qualified audit reports. The regression analysis shows that the lower the return on total capital, the greater the probability of obtaining a qualified audit report. If the company makes a loss in previous years, the company is more likely to receive a qualified audit report than the companies that did not make a loss. The study does not show any significant relationship between lower equity ratio, operating margin or cash liquidity and a higher probability of obtaining any qualified audit reports. This paper is written in Swedish.

Bakgrund: För att relativvärderingar inte skall bli missvisande sätts krav på att de jämförda bolagen faktiskt är tillräckligt lika för att tillåta en jämförelse. I praktiken väljs generellt bolag inom samma bransch, medan teorin förespråkar för att skillnader i finansiella variabler som bland annat tillväxt och risk måste kontrolleras för. Tidigare forskning har oftast endast studerat hur de finansiella variablerna påverkar multipelvärdet. Relativvärdering påverkas dock även av pågående marknadstrender, förutsatt att dessa trender influerar börsvärdet. Andra variabler än branschtillhörighet och finansiella sådana kan således påverka värdet och därmed även behöva kontrolleras för, innan en relativvärdering utförs. Hållbarhetsarbete är en sådan trend som vuxit sig väldigt stark på senare tid. Hållbarhetsarbete i allmänhet och ESG-betyg i synnerhet är områden som ännu inte är helt kartlagda, speciellt vad gäller deras påverkan på ett företags värdering. Syfte: Studiens syfte är att analysera om det föreligger några samband mellan ESG-betyg och multipelvärden samt hur dessa samband i så fall ser ut och varför, för svenska stora och medelstora bolag listade på Nasdaq Stockholm Large och Mid Cap. Metod: Studien har utförts med en kvantitativ strategi, där samband mellan ESG-betyg och multipelvärden undersökts för årsskiftet 2020/2021, genom multipla regressionsanalyser. Totalt 151 svenska bolag med erhållna ESG-betyg har analyserats genom att deras multipelvärden för fyra olika multiplar använts som beroende variabler, samt där ESG-betyg och ett antal finansiella kontrollvariabler utgjort oberoende variabler i regressionerna. Underlaget till studien har utgjorts av data från databasen Refinitiv samt årsredovisningar. Slutsats: Resultatet visar att ett statistiskt signifikant negativt samband föreligger mellan ESG-betyg och multipelvärden. Att lägre betyg går hand i hand med högre värdering och vice versa, är fallet genomgående för såväl Mid Cap som Large Cap. / Background: In order for relative valuation not to be misleading, it is required that the companies compared are in fact sufficiently equal to allow a comparison. In practice, these companies are generally chosen within the same industry, while theory advocates that differences in financial variables such as growth and risk are more important and must be controlled for. Previous research has mostly only studied how these financial variables affect the value of multiples. However, relative valuation is also affected by ongoing market trends, provided that these trends influence market value. Variables other than financial ones and industry affiliation may thus affect the value and have to be controlled for, before a relative valuation using multiples is performed. Sustainability is one such trend that has grown tremendously strong in recent times. Sustainability work in general and ESG scores in particular are areas that have not yet been fully mapped, especially in terms of their impact on a company’s valuation. Purpose: The purpose of this study is to analyze potential relationships between ESG scores and values of multiples, how these relationships look and why, for large and medium-large Swedish companies listed on the Nasdaq Stockholm Large and Mid Cap lists. Methodology: A quantitative approach was used for the study, where the relationship between ESG scores and values of multiples was examined for the turn of the year 2020/2021, through multiple regression analyzes. A total of 151 Swedish companies, with published ESG scores, were analyzed using their multiples’ values for four different multiples as dependent variables in the regressions. ESG scores and a number of financial control variables constituted the independent variables in said regressions. The basis for the study has consisted of data from the Refinitiv database and annual reports. Conclusions: The results show that there is a statistically significant negative relationship between ESG scores and the values of multiples. The fact that lower ESG scores go hand in hand with higher valuations and vice versa, is the case throughout for both Mid Cap as well as Large Cap.