Den här uppsatsen ämnar till att undersöka vilka produktfaktorer som är avgörande när företag/organisationer väljer en öppen källkods-mjukvara. Uppsatsen undersöker även hur involverad utvecklare inom företag/organisationer är vid beslutsfattande och implementation kring ny mjukvara. För att undersöka detta skapades ett ramverk baserat på tidigare forskning som innehåller fem faktorer. Ramverket lade grunden till intervjuer som genomförts på anställda inom ledning och utveckling hos en stor statlig myndighet samt ett mindre ITföretag. Resultatet av dessa intervjuer jämfördes mot ramverket, vilket visade på att de olika organisationerna prioriterar olika produktfaktorer. Den största likheten mellan organisationerna var produktfaktorn användarvänlighet. Skillnaden i prioriteringar av produktfaktorer kan bero på skillnaden i storlek av organisationerna, eller deras olika arbetsuppgifter. Utvecklare inom båda organisationer visade sig ha inflytande vid införskaffningen av ny mjukvara, men skilde sig i det att utvecklare på det mindre ITföretaget har större inflytande än hos den statliga myndigheten. Återigen kan detta bero på storleken hos de två organisationerna.

Kvartalsrapporter är till skillnad från årsredovisningar oreviderade vilket innebär att företag själva har möjlighet att välja vad de vill redovisa. Många tidigare studier visar starka samband mellan frivillig redovisning och lönsamhet och storlek. Syftet med studien är att besvara problemformuleringen: I vilken utsträckning är ett företags lönsamhet och storlek kopplat till redovisning av sin exponering till faktorer utanför ledningens kontroll? Den teoretiska bakgrunden grundas i agent-, legitimitets- och signaleringsteorin som tillsammans används för hypotesformulering. Metoden som används är en insamling av primärdata ur kvartalsrapporter för svenska börsnoterade företag under åren 2005-2016, vars data analyseras med hjälp av ordinala regressioner. I resultatet presenteras deskriptiv statistik först, därefter presenteras resultatet regressionsvis. Studien finner belägg för att det inte finns något samband mellan storlek och grad av frivillig redovisning vilket skiljer sig från tidigare studier. Studiens resultat om lönsamhet och frivillig redovisning är ej signifikant.