Bakgrund: År 2000, presenterade forskarna Simerly&Li en undersökning avseende amerikanska företags kapitalstruktur. Deras empiriska studie visade att skuldsättning har en positiv eller negativ effekt på lönsamheten beroende på om företagen är verksamma på en stabil eller högdynamisk marknad. Vi har utfört denna studie för att utreda huruvida de svenska börsbolagen uppvisar samma mönster som de amerikanska. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett samband mellan graden av omvärldsdynamik och svenska börsbolags val av skuldsättningsgrad samt denna matchnings effekt på företagens lönsamhet. Avgränsningar: Vår undersökning avser endast företag noterade på Stockholmsbörsens A- och Attract 40-lista. På dessa listor har vi valt att utesluta banker, investmentbolag samt renodlade medicinska forskningsbolag. De relevanta variablernaberäknas som ett genomsnitt baserat på data som sträcker sig fyra år tillbaka i tiden. Genomförande: Resultaten grundas dels på en enkätundersökning med 69 responderande företag och dels på sekundärdata från databasen Affärsdata. Undersökningen baseras på statistiska beräkningar såsom regressions- och klusteranalys. Resultat: Vi fann inga signifikanta samband mellan valet av skuldsättningsgrad, omvärldsdynamik och lönsamhet för de svenska börsbolagen. Det förelåg dock ett negativt, signifikant samband mellan tillväxtpotential och skuldsättning.

<p>Bakgrund: År 2000, presenterade forskarna Simerly&Li en undersökning avseende amerikanska företags kapitalstruktur. Deras empiriska studie visade att skuldsättning har en positiv eller negativ effekt på lönsamheten beroende på om företagen är verksamma på en stabil eller högdynamisk marknad. Vi har utfört denna studie för att utreda huruvida de svenska börsbolagen uppvisar samma mönster som de amerikanska. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett samband mellan graden av omvärldsdynamik och svenska börsbolags val av skuldsättningsgrad samt denna matchnings effekt på företagens lönsamhet. </p><p>Avgränsningar: Vår undersökning avser endast företag noterade på Stockholmsbörsens A- och Attract 40-lista. På dessa listor har vi valt att utesluta banker, investmentbolag samt renodlade medicinska forskningsbolag. De relevanta variablernaberäknas som ett genomsnitt baserat på data som sträcker sig fyra år tillbaka i tiden. </p><p>Genomförande: Resultaten grundas dels på en enkätundersökning med 69 responderande företag och dels på sekundärdata från databasen Affärsdata. Undersökningen baseras på statistiska beräkningar såsom regressions- och klusteranalys. </p><p>Resultat: Vi fann inga signifikanta samband mellan valet av skuldsättningsgrad, omvärldsdynamik och lönsamhet för de svenska börsbolagen. Det förelåg dock ett negativt, signifikant samband mellan tillväxtpotential och skuldsättning.</p>

Background: During extreme market conditions like the period during fall 2008 the discussion of what affects company value becomes apparent. The capital structure is the relation between borrowed capital and equity in a company´s financing mix. What impact changes in capital structure have on company value is a widely debated subject within the theory of finance. If a relationship between capital structure and company value exists the implication is that an optimal capital structure where company value is maximized also exists. Aim: The aim of the thesis is to study whether a certain relationship between capital structure and company value exists among selected stocks and companies listed on Stockholmsbörsens OMXS30. Implementation: With aim to fulfill the purpose of the thesis regression analysis has been performed among chosen stocks and companies. The empirical results eventuating from this have been analyzed from the view of elected relevant theory. Completion and results: We find that during normal market conditions a positive relationship between debt ratio and enterprise value (EV) can be established. During more turbulent periods the results is more scattered. The results of this thesis is more evidence that the debt´s gear on equity is what mainly impacts price movements on the stock market and affects value, where high debt will pay off during favorable conditions and be costly during bad conditions, rather than a specific capital structure. A certain relationship between capital structure and company value cannot be established. The results of this thesis is also evidence pointing out the difficulties in measuring the relationship between two variables where one is the daily quoted market price of equity, which is greatly affected by market psychology et cetera, and the other, capital structure, is only to be measured during interim- and annual reports.

Bakgrund: Den privata vårdsektorn är en sektor som karaktäriseras av stark tillväxt. Behovet av vård kommer alltid att finnas och i takt med att människan lever längre ökar även trycket på vården. Den privata vårdsektorn har skapat en debatt i samhället där man ifrågasätter att offentliga medel går till vinster i privata vårdföretag. Därav är det av allmänt intresse att analysera vårdföretagens ekonomiska utveckling och risk. Syfte: Att utreda vilka finansiella strategier privata vårdföretag tillämpar och om de byggt upp tillräcklig finansiell styrka (kapitalstruktur) för en långsiktig utveckling. Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ metod där information baseras på årsredovisningar under en 10-årsperiod. Utifrån den finansiella informationen beräknas nyckeltal för att beskriva företagens kapitalstruktur och prestation. Därefter görs en ingående analys av resultat- och balansräkning för respektive företag. Uppsatsen använder sig av hävstångsformeln som huvudsakligt analysverktyg för att analysera om företagen vinstmaximerar eller om de har en mer långsiktig finansiell strategi för att uppnå finansiell styrka. Resultat, slutsatser: Genom vår analys av vårdföretagens rörelserisk har utredningen funnit att en rimlig balans mellan rörelserisk och finansiella styrka uppnås vid en soliditet på 40 % som är genomsnittet för bolag på Stockholmsbörsen. De små vårdbolagen (som är den dominerande företagsformen) uppnår mer än väl balans mellan rörelserisk och finansiell styrka. Deras soliditet uppgår i regel till ca 50 %. Företagen har hög lönsamhet och som finansiell strategi väljer de att inte vinstmaximera genom att belåna sig och utnyttja hävstångseffekten. Tre av de marknadsledande företagen har en dålig lönsamhet och en soliditet som är betydligt lägre än börsgenomsnittet. Den låga soliditeten kompenseras helt eller delvis av att företagen har starka ägare med möjlighet att tillföra kapital via aktieägartillskott och nyemissioner vid behov. Den fjärde av de marknadsledande större vårdföretagen har hög lönsamhet och högre soliditet än börsgenomsnittet. Även detta företag väljer att liksom de mindre vårdföretagen att inte belåna sig och utnyttja hävstångseffekten för att maximera vinster. / Background: The private health sector is a sector that is characterized by growth. The need for care will always be, and as the human lives longer it will also increase the pressure on health care. The private health sector has created a debate in the community in which the dividends allocation is being questioned. Hence, it is of general interest to analyze healthcare companies' financial performance and risk. Purpose: To investigate the financial strategies that private health care companies apply and if they have built up sufficient financial strength (capital structure) for long term development. Methodology: The essay is based on a quantitative method where information is based on annual reports over a 10-year period. Based on the financial information financial ratios are calculated to describe firms' capital structure and performance. Thereafter, a detailed analysis of the income statement and balance sheet is made for each company. The essay uses effects of leverage as the main analytical tool for analyzing how firms maximize profits or if they have a more long-term financial strategy. Conclusion: Through our analysis of healthcare companies operating risk, the investigation found that a reasonable balance between business risk and financial strength is achieved at an equity ratio of 40 % which is an average for companies on the Stockholm stock exchange. The small healthcare company (which is the dominant company form) achieve a balance between business risk and financial strength. Their equity ratio is usually around 50 %. Companies have high profitability and as financial strategy they choose not to maximize profits by leveraging themselves and use the effects of leverage. Three of the market leaders have a poor performance and a solvency that is significantly lower than the market average. Their strong owners compensate the low equity ratio with the ability to provide capital through shareholder contributions and new issues as necessary. The fourth of the leading major healthcare companies have high profitability and higher solvency than the market average. This company also chooses to, like the smaller healthcare companies not to use leverage and use the effect of leverage to maximize their profit.

Bolag står ständigt inför beslut kring val av finansiering och dessa beslut resulterar i bolagens kapitalstruktur. Kapitalstrukturen har undersökts sedan en lång tid tillbaka och flera olika teorier har växt fram. Än idag finns det dock ingen teori som kan förklara kapitalstrukturen på ett tillfredsställande sätt. Eftersom det inte finns några tydliga tecken på att det finns en optimal kapitalstruktur eller hur en sådan skulle kunna se ut, kan kapitalstrukturen variera. Denna undersökning har tagit fasta på två av de mest kända teorierna för att förklara kapitalstrukturen, trade-off teorin och pecking order teorin. Undersökningen har en tvärsnittsdesigns utformning och studerar hur lönsamhet, tillväxt, storlek, materiella tillgångar, likviditet, icke-skuld skattesköld och bransch påverkar kapitalstrukturen. Fokus ligger på den svenska marknaden och ämnar att kunna generalisera kring svenska börsnoterade bolag. Resultatet av denna undersökning bidrar till en ökad förståelse för kapitalstrukturen men vi är långt ifrån en fullständig bild av ämnet. Undersökningens slutsatser skiljer sig till viss del från tidigare forskning eftersom den hittar stöd för båda teorierna. Ingen av teorierna går dock att applicera i sin helhet på den svenska marknaden vilket tyder på att forskningsområdet fortfarande behöver utvecklas och nya idéer tillkomma. / Companies are constantly faced with making decisions regarding their choice of financing and these decisions result in the company’s capital structure. The capital structure has been studied for a long time and several theories have emerged. Still to this day there’s no theory that can explain the capital structure in a satisfying way. Since there are no clear signs that an optimal capital structure exists nor how one would look, the capital structure can vary. This study has its foundation in two of the most well-known theories that try to explain capital structures, the trade-off theory and the pecking order theory. This cross-sectional study examines how profitability, growth, size, tangible assets, liquidity, non-debt tax shield and industry affect capital structure. The focus lies on the Swedish market and intends to generalize about listed Swedish companies. The result of this paper contributes to an increased understanding of capital structure but we are far from a complete comprehension of the subject. The conclusion of this study partially differs from previous research as it finds support for both theories. However none of the theories are applicable on the Swedish market as a whole which suggests that further research is required along with the addition of new ideas. This paper is written in Swedish.

Purpose: The thesis purpose is to, with regards to relevant theories, explain how the variables industry affiliation, growth, uniqueness and tangiability affect modern, swedish firms capital structure. Method: A quantitative method along with a deductive approach has been used to make this study. Multiple regression analysis has been applied in order to identify statistical relationships between various variables. Conclusion: The empirical results can only to a certain degree confirm what the theories are claiming. The statistical relationship the growth, profitability, uniqueness in a firm has with leverage is negative. Moreover, tangibility turned out to have a positive relationship to leverage, which coincides with said theories. / Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån relevanta teorier förklara hur variablerna lönsamhet, branschtillhörighet, tillväxt, unikhet och tillgångsstruktur påverkar svenska bolags kapitalstruktur. Metod: En kvantitativ metod med deduktiv ansats har använts för att möjliggöra denna studie. Multipel regressionsanalys har tillämpats för att statistiskt kunna identifiera samband mellan olika variabler. Slutsats: Resultatet stämmer nästan genomgående med teoriernas antaganden. Sambandet mellan tillväxt, lönsamhet, unikhet mot skuldsättningen är negativt. Det visade sig dessutom att det finns ett positivt samband mellan tillgångsstruktur och skuldsättningsgrad, vilket stämmer med vad teorierna hävdar.

<p><strong>Syfte:</strong> Studiens syfte är att analysera och undersöka om det finns något samband mellan den finansiella risken och lönsamheten. Det övergripande syftet är att se om valet av finansiell risk fungerar som finansieringsstrategi i verkligheten.</p><p><strong>Metod:</strong> Studien bygger på den deduktiva ansatsen där teorier kommer att testas och analyseras mot empiriska data tagna från årsredovisningar. Den kvantitativa metoden används då data från 305 stycken årsredovisningar ska användas för att finna om det finns samband och variation mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som vinstmarginal, <em>Rt</em> och <em>Re</em>. Årsredovisningarna utgörs av sekundärdata som samlats in från databasen Retriever. De statistiska metoder som används är bland annat medelvärde, standardavvikelse, regressions- och korrelationsanalys, hypotesprövning och <em>t</em>-test.</p><p><strong>Resultat och slutsats: </strong>Såväl korrelation- och regressionsanalys som hypotesprövning och <em>t</em>-test visar att det finns samband mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som <em>Re</em>. Studien visar även att det finns inget samband mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som vinstmarginal eller <em>Rt</em>. Valet av finansiell risk fungerar alltså som finansieringsstrategi i verkligheten om lönsamheten är definierad som <em>Re</em>.</p><p><strong>Uppsatsens bidrag:</strong> Resultaten påvisade att det finns samband mellan finansiell risk och <em>Re</em> precis som teorin förespråkar.</p>

Syfte: Studiens syfte är att analysera och undersöka om det finns något samband mellan den finansiella risken och lönsamheten. Det övergripande syftet är att se om valet av finansiell risk fungerar som finansieringsstrategi i verkligheten. Metod: Studien bygger på den deduktiva ansatsen där teorier kommer att testas och analyseras mot empiriska data tagna från årsredovisningar. Den kvantitativa metoden används då data från 305 stycken årsredovisningar ska användas för att finna om det finns samband och variation mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som vinstmarginal, Rt och Re. Årsredovisningarna utgörs av sekundärdata som samlats in från databasen Retriever. De statistiska metoder som används är bland annat medelvärde, standardavvikelse, regressions- och korrelationsanalys, hypotesprövning och t-test. Resultat och slutsats: Såväl korrelation- och regressionsanalys som hypotesprövning och t-test visar att det finns samband mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som Re. Studien visar även att det finns inget samband mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som vinstmarginal eller Rt. Valet av finansiell risk fungerar alltså som finansieringsstrategi i verkligheten om lönsamheten är definierad som Re. Uppsatsens bidrag: Resultaten påvisade att det finns samband mellan finansiell risk och Re precis som teorin förespråkar.