Utbudet av börshandlade investeringsprodukter och finansiella instrument har utökats kraftigt under de senaste åren. Många av dessa är relativt nya och det skapas ständigt nya, komplexa produkter och instrument. År 2010 skapades i Sverige en ny kategoriseringsstandard för börshandlade investeringsprodukter som indelar produkterna i följande fyra kategorier: hävstångsinstrument, deltagandeinstrument, avkastningsförbättrande instrument och kapitalskyddade instrument. Investeringsprodukternas komplexitet innebär att det kan vara svårt att beräkna den totala avkastningen både före och efter avgifter, för många av de nya produkterna. Det är viktigt att investerare har kunskaper och är medvetna om att kostnader och priser för olika produkter kan variera under löptiden, beroende på likviditeten eller underliggande tillgång för instrumentet. Även extrema marknadsförhållanden påverkar prissättningen bland dem. Hävstången är något som kan variera beroende på emittenten för produkten. Det kan handla om en daglig eller dynamisk hävstång där den dynamiska hela tiden följer totala avkastningen hos underliggande tillgång och den dagliga baseras på dagliga avkastningen hos underliggande tillgång. Investeringssyftet kan skilja mycket beroende av produkttyp och även avkastning kan variera väldigt mycket för olika produkter, även om underliggande tillgång är densamma. Detta beror just på produkternas individuella egenskaper och uppbyggnad. Vissa finansiella instrument och produkter är mer lämpliga för investerare med aktiv investeringsprofil medan andra passar bättre för passiva investerare. Eftersom risken mellan de olika instrumenten kan variera kräver vissa instrument och produkter ibland mer välutvecklade kunskaper hos investeraren. Ett genomförande av ett fiktivt investeringsscenario för olika produkter med en och samma underliggande tillgång är ett bra sätt att visa hur avkastning och risk kan skilja sig beroende på produkttyp. Efter att studien genomförts stärktes teorin om att det krävs en mer djupgående inblick och kunskap för vissa börshandlade investeringsprodukter och instrument, då deras funktion och struktur skiljer sig från de mindre komplexa produkterna.

Det har skett en nästintill explosionsartad utveckling på den svenska marknaden för hävstångsinstrument under de senaste åren och en mängd nya produktinnovationer och emittenter har dykt upp. Handeln med Mini Futures är väl utbredd i Europa där det funnits under en längre tid, och produkten lanserades för några år sedan på den svenska marknaden. Syftet med denna uppsats är att kartlägga både emittenter och konsumenters syn på Mini Futures och analysera om dessa hävstångsinstrument är lämpliga för vanliga småsparare. Likaså vill vi undersöka produktens potential och hur framtidsutsikterna kan se ut på den svenska marknaden. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat personer som arbetar med eller i nära anknytning till handeln med hävstångsinstrument. Studien har även kompletterats med en kvantitativ enkätundersökning för att lyfta in investerarnas perspektiv. Respondenterna bestod av medlemmar i Unga Aktiesparare som vi anser de intresse som krävs för att kunna ge trovärdiga svar. Då Mini Futures är en relativt ny produkt är forskningen inom området högst begränsad. Vi har därför byggt upp vår teoretiska referensram med teorier som påverkar börshandeln i allmänhet, bland annat börspsykologi, risker och portföljteori. För att kunna förstå moderna investerarbeteenden har vi också tagit med en del forskning om generation Y. I vår analys har vi vävt ihop våra informanters röster med resultaten från vår enkätundersökning samt sökt stöd i den teoretiska referensramen. Detta har sedan analyserats utifrån valda områden: Risk och möjlighet, Hävstång i portföljen, Kunskap och marknadsföring, Förutsättningar för emittenternas val samt Framtid och utveckling. I de slutsatser som presenteras i uppsatsen berör vi bland annat hur sparandet i Mini Futures bör förhålla sig till traditionellt sparande, för vilka personer som det inte är lämpligt att handla med Mini Futures, i vilket syfte produkten kan användas samt hur utvecklingen kommer se ut på den svenska marknaden. Avslutningsvis ger vi rekommendationer på framtida forskning inom området. / There has been a boom on the Swedish market for leveraged products and a whole new set of product innovations and issuers have emerged. Trading in Mini Futures is widely spread in Europe and the product was launched on the Swedish market a few years ago. The purpose of this paper is to identify both issuers and consumers' views on Mini Futures and analyze if these leveraged products are suitable for small time investors. Also, we want to explore the potential of the product and what future prospects look like on the Swedish market. We conducted a qualitative study where we interviewed people who work in close association with, and have a vast knowledge of, leveraged instruments. In order to raise the investor’s perspective we have also supplemented this study with a quantitative survey. The respondents consisted of members from the Young Shareholders Association which we consider have a good awareness of the market. Mini Futures is a relatively new product and research in this field is very limited. Therefore we had to build our theoretical framework with theories that affect the stock market in general. For example stock market psychology, risk and portfolio theory. In order to understand modern investor behavior, we also included some research on Generation Y. In the analysis, we combine the empirical research results with the results of the survey and sought support from the theoretical framework. This was then analyzed from selected areas Risk and opportunity, Leverage in the portfolio, Knowledge and marketing, Conditions for the issuers´s choice, Future options and development. The conclusions presented in this paper concerns how the savings in Mini Futures should relate to traditional savings, which individuals are not appropriate to trade with Mini Futures, for which purposes the product can be used and how the future development will look like on the Swedish market. Finally, we give recommendations for future research in the area.

Title: Profitability, capital structure and its impact on market valuation Background: Capital structure is a topic that financial research has focused a lot on and there are several theories about how companies act and should act with the mix of equity and liabilities in their financing. The continued research on the role of the capital structure and its impact on companies has found that the capital structure has a clear impact on companies' cost of capital, which affects the market valuation of companies. Purpose: The study has two sub-purposes. The first sub-objective is to study the effect of profitability on the debt-to-equity ratio. The second is to analyze the effect of the debt-to-equity ratio on the market valuation. Method: The method in the study is a cross-sectional study with a deductive approach. The hypotheses in the first sub-purpose of the study have been formulated with the help of the Tradeoff theory, the pecking order theory, and previous research. The hypotheses in the second sub-purpose of the study have been formulated with the help of the signaling of debt theory. Conclusion: The results of the study find an indication that profitability has an impact on the debt-to-equity ratio and that the pecking order theory tends to have a better explanatory effect regarding the relationship between the two. And that the loan-to-value ratio has no significant effect on the market valuation. Keywords: Capital structure, financial leverage, debt-to-equity ratio, profitability, market value, Trade-off Theory, Pecking Order Theory, Signaling of debt Theory

Titel: Ledningens karaktärsdrag - effekten på kapitalstrukturEn studie om förhållandena mellan tre individuella chefers karaktärsdrag och företagshävstång  Bakgrund och problematisering: Här diskuteras bakgrunden till studien och enproblematisering kring chefers karaktärsdrag och dess påverkan på kapitalstruktur samt vadsom menas med dessa begrepp. Vidare tar detta kapitel upp det underliggande intresset attförklara sambandet mellan tre chefers karaktärsdrag (CEO, CFO och COO) ochkapitalstruktur. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara effekten av individuella chefers karaktärsdragpå svenska börsnoterade företags kapitalstruktur. Metod: Företagens kapitalstruktur undersöks genom att använda en kvantitativforskningsmetod med en deduktiv forskningsansats för att identifiera förhållanden mellanchefernas karaktärsdrag och hävstång. Paneldata används från 114 svenska börsnoteradeföretag över en femårsperiod (2014-2018). Studien fann totalt 179 chefer varav 87 CEO:s, 73CFO:s och 19 COO:s. Den insamlade datan testas genom regressionsanalyser där paneldataregressioner med random effects-modellen och robusta standardfel utförs. Slutsats: Resultaten från testerna visar på både signifikanta och icke-signifikantaförhållanden mellan de tre chefernas karaktärsdrag och företagens kapitalstruktur, mätt somhävstång. Det finns därmed bevis som tyder på att olika karaktärsdrag hos individuella cheferpåverkar företags kapitalstruktur.

Bakgrund och problematisering: Här diskuteras bakgrunden till studien och en problematisering kring chefers karaktärsdrag och dess påverkan på kapitalstruktur samt vad som menas med dessa begrepp. Vidare tar detta kapitel upp det underliggande intresset att förklara sambandet mellan tre chefers karaktärsdrag (CEO, CFO och COO) och kapitalstruktur. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara effekten av individuella chefers karaktärsdrag på svenska börsnoterade företags kapitalstruktur.  Metod: Företagens kapitalstruktur undersöks genom att använda en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv forskningsansats för att identifiera förhållanden mellan chefernas karaktärsdrag och hävstång. Paneldata används från 114 svenska börsnoterade företag över en femårsperiod (2014-2018). Studien fann totalt 179 chefer varav 87 CEO:s, 73 CFO:s och 19 COO:s. Den insamlade datan testas genom regressionsanalyser där paneldata regressioner med random effects-modellen och robusta standardfel utförs.  Slutsats: Resultaten från testerna visar på både signifikanta och icke-signifikanta förhållanden mellan de tre chefernas karaktärsdrag och företagens kapitalstruktur, mätt som hävstång. Det finns därmed bevis som tyder på att olika karaktärsdrag hos individuella chefer påverkar företags kapitalstruktur. / Background and problematization: This chapter presents a discussion of the background for the study and a problematization about top managers’ characteristics impact on capital structure as well as the meaning of the terms. Furthermore this chapter discusses the underlying interest to explain the relationship between three top managers characteristics (CEO, CFO and COO) and capital structure. Purpose: The purpose of this study is to explain the effect of individual managers’ characteristics on Swedish publicly traded companies’ capital structure. Method: Panel data is used from 114 different Swedish publicly traded companies over a period of five years (2014-2018). The study found a total of 179 top managers in the 114 companies, including 87 CEO:s, 73 CFO:s and 19 COO:s. The companies’ capital structure is investigated using a quantitative research method with a deductive approach to explain the relationship between the top managers’ characteristics and leverage. The data is tested through regression analyses using panel data regressions with random effects model and robust standard errors. Conclusion: The results of the study shows both significant and insignificant relationships between the three top managers’ characteristics and the companies’ capital structure. There are hence some evidence suggesting that different characteristics of individual top managers do impact companies’ capital structure in terms of leverage.