No description available.

No description available.

<p>Den svenska ekonomin går bra vilket har lett till att svenska folket har mer pengar att investera. Det finns en mängd olika investeringsalternativ på marknaden, bland annat obligationer, aktier, fonder och derivat. Till kategorin derivat hör warranter och optioner. Warranter kan ses som en lång option och är ett relativt nytt instrument på marknaden. Handeln med warranter startade på den svenska marknaden 1995. Warranter handlas främst i spekulationssyfte men kan även vara ett sätt att hedga sin position. Småsparare är dem som mest frekvent handlar med warranter. Tyvärr har det visat sig att deras kunskap om instrumentet är knapphändig och informationen om instrumentet likaså. Warrantkursen styrs till stor del av dess underliggande akties utveckling.</p><p>Studier som gjorts på warranter och optioner har visat att introduktioner av dessa kan ha en effekt på den underliggande aktien. Vissa forskare som bland annat Bransch och Finnerty menar att en introduktion av en option på marknaden har en positiv påverkan på dess underliggande aktie. Andra forskare som exempelvis Miller menar att en introduktion av en option har en negativ effekt på den underliggande aktien. Anledningen enligt Miller är att med ett införande av en option så elimineras blankningsrestriktionerna på marknaden och detta påverkar i sin tur kurserna positivt. Det råder således delande meningar om en derivats introduktion har en positiv eller negativ effekt på dess underliggande aktie.</p><p>Till följd av detta resonemang har vi funnit det intressant att undersöka om en warrantintroduktion påverkar den underliggande aktien, både vid publiceringsdatumet och vid annonseringsdatumet av warranten. Vår problemformulering lyder:</p><p>Hur påverkas den underliggande aktien vid den första introduktionen av en warrant på den svenska marknaden?</p><p>Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka hur en introduktion av en warrant påverkar den underliggande aktiens pris på den svenska marknaden.</p><p>Vår studie är delvis en replikerande studie från Aitken och Segara. Vi har analyserat 19 warrantintroduktioner på olika underliggande aktier. Alla warrantintroduktioner är från den svenska marknaden mellan år 2000 – 2006. Hypotesen som vi i denna uppsats har testat lyder: H1: ”Det blir en negativ priseffekt på den underliggande aktien vid annonseringsdatumet och publiceringsdatumet för warranter”</p><p>Det vi har räknat ut är Raw returns och överavkastningen på alla warranter 15 dagar innan annonserings- och publiceringsdatumet av warranten till 15 dagar efter. Vi har därefter med hjälp av ett t-test sammanställt dessa för att undersöka en eventuell påverkan. Resultatet av vår studie visar på att en introduktion av en warrant har en negativ effekt på den underliggande aktien både vid publiceringsdatumet och vid annonseringsdatumet. Våra resultat är inte signifikanta men eftersom vi har undersökt en förhållandevis stor del av populationen anser vi att vårt resultat ger småspararna en vägledning om de kan spekulera i aktien vid en warrantintroduktion.</p>

<p>Från mitten av nittiotalet fram till början av tjugohundratalet har riksbanksräntan haft en sjunkande trend vilket har medfört att många av de svenska småspararna har sökt sig till andra investeringsmöjligheter än enbart bankkonton. Warranter har här varit ett billigt men riskfyllt alternativ på börsen. En warrant är väldigt lik en option, med den skillnaden att en market maker (anställd av emittenten) används för att kontinuerligt ställa köp och säljkurser för en warrant. Detta innebär att prissättningen sker subjektivt, vilket leder oss till vår problemformulering som lyder:</p><p>Är det möjligt att urskilja olika prissättningsstrategier hos emittenterna när det gäller den implicita volatiliteten?</p><p>Med tanke på detta problem har vi valt att utgå från en kvantitativ studie och valt att se det från småspararnas perspektiv. Vårt huvudsyfte är att se om vi kan urskilja om emittenterna på den svenska marknaden har olika prissättningsstrategier när det gäller den implicita volatiliteten på warranter. Vår teori utgår från en beskrivande del för att förklara hur en warrant fungerar samt en sammanfattning av den forskning som finns på området.</p><p>Vi utgår från en positivistisk kunskapssyn där vi strävar efter att finna en förklaring till ett eventuellt samband mellan emittenternas prissättningsstrategi och den implicita volatiliteten. Vår ansatts för att närma oss vårt problem är hypotetiskt-deduktivt och vi har använt oss av alternativhypotesen:</p><p>H1: Alla emittenter har olika implicit volatilitet.</p><p>Vi har samlat in våra data dagligen i drygt två månader via Derivatinfo. Dessa har vi sedan valt att bearbeta i SPSS. De resultat som genererats har vi valt att presentera i form av diagram och tabeller. Dessa tyder på att emittenterna har olika prissättningsstrategier, dock kan vi inte säkerställa detta.</p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka finansiella institutioners syn på hävstångsinstrument och utifrån detta utreda om instrumenten är ett bra investeringsalternativ för småsparare. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ inriktning då tre intervjuer har genomförts för att besvara syftet. De finansiella institutionerna som intervjuades är Handelsbanken, CMC Markets och SIP Nordic fondkommission. Vidare har studien en deduktiv infallsvinkel där teorier används som grund för det empiriska materialet. Utifrån intervjuer och tidigare studier har en slutsats sedan utformats för att besvara syftet. Resultat &amp; Slutsats: Uppsatsens resultat talar för att hävstångsinstrumenten är ett bra alternativ för småsparare som är intresserade, risktoleranta och aktivt söker kunskap. Småspa­rare som har dessa egenskaper och dessutom har ett bra kompletterande sparande kan därför med fördel investera i dessa instrument. För småsparare som inte har den risktolerans och kunskap som krävs för ett lyckat resultat, kan dock andra sparalternativ vara ett bättre val. Förslag till fortsatt forskning: Då resultatet av denna uppsats är baserat på finansiella institutioners syn på hävstångsinstrument, vore det intressant att utreda samma sak men att då basera det empiriska materialet på intervjuer eller enkäter med småsparare som använder instrumenten. Detta skulle i sådana fall ge forskaren svar på hur instrumenten uppfattas av småspararna själva. Uppsatsens bidrag: Tidigare forskning inom detta område finns enbart i liten utsträckning. Därmed bidrar vår studie med att öka kunskapen om hävstångsinstrument. Uppsatsen ger en bred bild av hävstångsinstrument som sparalternativ och bidrar med att ge en förståelse för vilka hävstångsinstrumenten passar till.

Den svenska ekonomin går bra vilket har lett till att svenska folket har mer pengar att investera. Det finns en mängd olika investeringsalternativ på marknaden, bland annat obligationer, aktier, fonder och derivat. Till kategorin derivat hör warranter och optioner. Warranter kan ses som en lång option och är ett relativt nytt instrument på marknaden. Handeln med warranter startade på den svenska marknaden 1995. Warranter handlas främst i spekulationssyfte men kan även vara ett sätt att hedga sin position. Småsparare är dem som mest frekvent handlar med warranter. Tyvärr har det visat sig att deras kunskap om instrumentet är knapphändig och informationen om instrumentet likaså. Warrantkursen styrs till stor del av dess underliggande akties utveckling. Studier som gjorts på warranter och optioner har visat att introduktioner av dessa kan ha en effekt på den underliggande aktien. Vissa forskare som bland annat Bransch och Finnerty menar att en introduktion av en option på marknaden har en positiv påverkan på dess underliggande aktie. Andra forskare som exempelvis Miller menar att en introduktion av en option har en negativ effekt på den underliggande aktien. Anledningen enligt Miller är att med ett införande av en option så elimineras blankningsrestriktionerna på marknaden och detta påverkar i sin tur kurserna positivt. Det råder således delande meningar om en derivats introduktion har en positiv eller negativ effekt på dess underliggande aktie. Till följd av detta resonemang har vi funnit det intressant att undersöka om en warrantintroduktion påverkar den underliggande aktien, både vid publiceringsdatumet och vid annonseringsdatumet av warranten. Vår problemformulering lyder: Hur påverkas den underliggande aktien vid den första introduktionen av en warrant på den svenska marknaden? Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka hur en introduktion av en warrant påverkar den underliggande aktiens pris på den svenska marknaden. Vår studie är delvis en replikerande studie från Aitken och Segara. Vi har analyserat 19 warrantintroduktioner på olika underliggande aktier. Alla warrantintroduktioner är från den svenska marknaden mellan år 2000 – 2006. Hypotesen som vi i denna uppsats har testat lyder: H1: ”Det blir en negativ priseffekt på den underliggande aktien vid annonseringsdatumet och publiceringsdatumet för warranter” Det vi har räknat ut är Raw returns och överavkastningen på alla warranter 15 dagar innan annonserings- och publiceringsdatumet av warranten till 15 dagar efter. Vi har därefter med hjälp av ett t-test sammanställt dessa för att undersöka en eventuell påverkan. Resultatet av vår studie visar på att en introduktion av en warrant har en negativ effekt på den underliggande aktien både vid publiceringsdatumet och vid annonseringsdatumet. Våra resultat är inte signifikanta men eftersom vi har undersökt en förhållandevis stor del av populationen anser vi att vårt resultat ger småspararna en vägledning om de kan spekulera i aktien vid en warrantintroduktion.

Från mitten av nittiotalet fram till början av tjugohundratalet har riksbanksräntan haft en sjunkande trend vilket har medfört att många av de svenska småspararna har sökt sig till andra investeringsmöjligheter än enbart bankkonton. Warranter har här varit ett billigt men riskfyllt alternativ på börsen. En warrant är väldigt lik en option, med den skillnaden att en market maker (anställd av emittenten) används för att kontinuerligt ställa köp och säljkurser för en warrant. Detta innebär att prissättningen sker subjektivt, vilket leder oss till vår problemformulering som lyder: Är det möjligt att urskilja olika prissättningsstrategier hos emittenterna när det gäller den implicita volatiliteten? Med tanke på detta problem har vi valt att utgå från en kvantitativ studie och valt att se det från småspararnas perspektiv. Vårt huvudsyfte är att se om vi kan urskilja om emittenterna på den svenska marknaden har olika prissättningsstrategier när det gäller den implicita volatiliteten på warranter. Vår teori utgår från en beskrivande del för att förklara hur en warrant fungerar samt en sammanfattning av den forskning som finns på området. Vi utgår från en positivistisk kunskapssyn där vi strävar efter att finna en förklaring till ett eventuellt samband mellan emittenternas prissättningsstrategi och den implicita volatiliteten. Vår ansatts för att närma oss vårt problem är hypotetiskt-deduktivt och vi har använt oss av alternativhypotesen: H1: Alla emittenter har olika implicit volatilitet. Vi har samlat in våra data dagligen i drygt två månader via Derivatinfo. Dessa har vi sedan valt att bearbeta i SPSS. De resultat som genererats har vi valt att presentera i form av diagram och tabeller. Dessa tyder på att emittenterna har olika prissättningsstrategier, dock kan vi inte säkerställa detta.

Det har skett en nästintill explosionsartad utveckling på den svenska marknaden för hävstångsinstrument under de senaste åren och en mängd nya produktinnovationer och emittenter har dykt upp. Handeln med Mini Futures är väl utbredd i Europa där det funnits under en längre tid, och produkten lanserades för några år sedan på den svenska marknaden. Syftet med denna uppsats är att kartlägga både emittenter och konsumenters syn på Mini Futures och analysera om dessa hävstångsinstrument är lämpliga för vanliga småsparare. Likaså vill vi undersöka produktens potential och hur framtidsutsikterna kan se ut på den svenska marknaden. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat personer som arbetar med eller i nära anknytning till handeln med hävstångsinstrument. Studien har även kompletterats med en kvantitativ enkätundersökning för att lyfta in investerarnas perspektiv. Respondenterna bestod av medlemmar i Unga Aktiesparare som vi anser de intresse som krävs för att kunna ge trovärdiga svar. Då Mini Futures är en relativt ny produkt är forskningen inom området högst begränsad. Vi har därför byggt upp vår teoretiska referensram med teorier som påverkar börshandeln i allmänhet, bland annat börspsykologi, risker och portföljteori. För att kunna förstå moderna investerarbeteenden har vi också tagit med en del forskning om generation Y. I vår analys har vi vävt ihop våra informanters röster med resultaten från vår enkätundersökning samt sökt stöd i den teoretiska referensramen. Detta har sedan analyserats utifrån valda områden: Risk och möjlighet, Hävstång i portföljen, Kunskap och marknadsföring, Förutsättningar för emittenternas val samt Framtid och utveckling. I de slutsatser som presenteras i uppsatsen berör vi bland annat hur sparandet i Mini Futures bör förhålla sig till traditionellt sparande, för vilka personer som det inte är lämpligt att handla med Mini Futures, i vilket syfte produkten kan användas samt hur utvecklingen kommer se ut på den svenska marknaden. Avslutningsvis ger vi rekommendationer på framtida forskning inom området. / There has been a boom on the Swedish market for leveraged products and a whole new set of product innovations and issuers have emerged. Trading in Mini Futures is widely spread in Europe and the product was launched on the Swedish market a few years ago. The purpose of this paper is to identify both issuers and consumers' views on Mini Futures and analyze if these leveraged products are suitable for small time investors. Also, we want to explore the potential of the product and what future prospects look like on the Swedish market. We conducted a qualitative study where we interviewed people who work in close association with, and have a vast knowledge of, leveraged instruments. In order to raise the investor’s perspective we have also supplemented this study with a quantitative survey. The respondents consisted of members from the Young Shareholders Association which we consider have a good awareness of the market. Mini Futures is a relatively new product and research in this field is very limited. Therefore we had to build our theoretical framework with theories that affect the stock market in general. For example stock market psychology, risk and portfolio theory. In order to understand modern investor behavior, we also included some research on Generation Y. In the analysis, we combine the empirical research results with the results of the survey and sought support from the theoretical framework. This was then analyzed from selected areas Risk and opportunity, Leverage in the portfolio, Knowledge and marketing, Conditions for the issuers´s choice, Future options and development. The conclusions presented in this paper concerns how the savings in Mini Futures should relate to traditional savings, which individuals are not appropriate to trade with Mini Futures, for which purposes the product can be used and how the future development will look like on the Swedish market. Finally, we give recommendations for future research in the area.