Denna studie har sin grund i en delad uppfattning kring destinationen Thailand. Intresset kring att studera bilden av Thailand väcktes genom att vi författare har en positiv respektive en negativ bild av destinationen. Diskussioner kring ämnet skapade vidare önskemål om att undersöka ämnet närmare. Därigenom valdes ämnet att användas som underlag för vår kandidatuppsats. Syftet med denna studie blev därför att undersöka svenska resenärers syn på Thailand som resmål, samt att få en uppfattning om det fortfarande finns ett intresse att resa dit. Vi kommer i denna studie att undersöka den dominanta bilden som finns av landet bland svenska resenärer, samt hur antalet turister på destinationen påverkar upplevelsen. För att kunna genomföra denna studie och få en bredare uppfattning om ämnet valde vi att använda oss av ett kvantitativt angreppsätt. Detta resulterade i en enkätundersökning som vi publicerat på diverse webbsidor med inriktning mot människor som reser. Genom ett deduktivt synsätt började vi vår studie med att studera destinationen Spanien och dess konsekvenser av massturismen. Detta eftersom vi ser det som en intressant parallell till vårt studieområde. Efter att vi fastställt våra teorier valde vi att pröva dessa mot det insamlade resultatet, för att på så vis kunna dra tydliga slutsatser. Genom vårt resultat kan vi fastställa att bilden mellan våra respondenter skiljer sig beroende på om personen besökt destinationen Thailand eller inte. Gemensamt för de resenärer som besökt Thailand och de som inte gjort de kan vi avläsa att det finns en tydlig koppling mellan Thailand och paradisstränder. Resultatet visar att en klar majoritet bland våra respondenter känner någon i sin omgivning som besökt landet, likaså framgår det att flertalet upplever att det är hög turistbelastning på destinationen. Vidare har vi kunnat utläsa från resultatet att majoriteten respondenter inte påverkas av den höga turistbelastningen.

Bolag står ständigt inför beslut kring val av finansiering och dessa beslut resulterar i bolagens kapitalstruktur. Kapitalstrukturen har undersökts sedan en lång tid tillbaka och flera olika teorier har växt fram. Än idag finns det dock ingen teori som kan förklara kapitalstrukturen på ett tillfredsställande sätt. Eftersom det inte finns några tydliga tecken på att det finns en optimal kapitalstruktur eller hur en sådan skulle kunna se ut, kan kapitalstrukturen variera. Denna undersökning har tagit fasta på två av de mest kända teorierna för att förklara kapitalstrukturen, trade-off teorin och pecking order teorin. Undersökningen har en tvärsnittsdesigns utformning och studerar hur lönsamhet, tillväxt, storlek, materiella tillgångar, likviditet, icke-skuld skattesköld och bransch påverkar kapitalstrukturen. Fokus ligger på den svenska marknaden och ämnar att kunna generalisera kring svenska börsnoterade bolag. Resultatet av denna undersökning bidrar till en ökad förståelse för kapitalstrukturen men vi är långt ifrån en fullständig bild av ämnet. Undersökningens slutsatser skiljer sig till viss del från tidigare forskning eftersom den hittar stöd för båda teorierna. Ingen av teorierna går dock att applicera i sin helhet på den svenska marknaden vilket tyder på att forskningsområdet fortfarande behöver utvecklas och nya idéer tillkomma. / Companies are constantly faced with making decisions regarding their choice of financing and these decisions result in the company’s capital structure. The capital structure has been studied for a long time and several theories have emerged. Still to this day there’s no theory that can explain the capital structure in a satisfying way. Since there are no clear signs that an optimal capital structure exists nor how one would look, the capital structure can vary. This study has its foundation in two of the most well-known theories that try to explain capital structures, the trade-off theory and the pecking order theory. This cross-sectional study examines how profitability, growth, size, tangible assets, liquidity, non-debt tax shield and industry affect capital structure. The focus lies on the Swedish market and intends to generalize about listed Swedish companies. The result of this paper contributes to an increased understanding of capital structure but we are far from a complete comprehension of the subject. The conclusion of this study partially differs from previous research as it finds support for both theories. However none of the theories are applicable on the Swedish market as a whole which suggests that further research is required along with the addition of new ideas. This paper is written in Swedish.