<p>When a country faces a decline in business activity, companies have to struggle to gain external capital. It is even more important for small enterprises to get capital, as they normally do not have enough collateral to receive traditional bank loans. In Bangladesh, Grameen Bank started with micro credit programs in the early 90’s, that included small capital loans and leasing of machines. Nowadays these micro credit programs have developed to function even in industrialized countries. In Sweden ALMI företagspartner, wich is a public utility, has started to give small loans (up to 250 000 SEK) to companies that does not qualify for traditional bank loan terms.  With reference to the above presented issues, we will in this paper discus show the Swedish view on microloans have developed over the years and what terms and conditions companies need to fulfill to receive this type of loan. Furthermore the paper will display other sources of funding for small enterprises that are in need of capital. The study showed that there are several elements that affect a company's credit rating when applying for external capital. However there are many different sources of funding, with advantages and disadvantages that a small enterprise can turn to. The result of this paper is firstly that a recession affects small enterprises in many ways, especially when it comes to bank loans. Secondly it shows that the number of loan applications to ALMI företagspartner has increased drastically. To sum up; Small enterprises always struggle to obtain external capital when they faces economic problems or just wants to expand its operations.</p>

When a country faces a decline in business activity, companies have to struggle to gain external capital. It is even more important for small enterprises to get capital, as they normally do not have enough collateral to receive traditional bank loans. In Bangladesh, Grameen Bank started with micro credit programs in the early 90’s, that included small capital loans and leasing of machines. Nowadays these micro credit programs have developed to function even in industrialized countries. In Sweden ALMI företagspartner, wich is a public utility, has started to give small loans (up to 250 000 SEK) to companies that does not qualify for traditional bank loan terms.  With reference to the above presented issues, we will in this paper discus show the Swedish view on microloans have developed over the years and what terms and conditions companies need to fulfill to receive this type of loan. Furthermore the paper will display other sources of funding for small enterprises that are in need of capital. The study showed that there are several elements that affect a company's credit rating when applying for external capital. However there are many different sources of funding, with advantages and disadvantages that a small enterprise can turn to. The result of this paper is firstly that a recession affects small enterprises in many ways, especially when it comes to bank loans. Secondly it shows that the number of loan applications to ALMI företagspartner has increased drastically. To sum up; Small enterprises always struggle to obtain external capital when they faces economic problems or just wants to expand its operations.

Bakgrund: Oberoende av konjunktur måste ett företag finansiera sin verksamhet med kapital. Kapitalstruktur är ett omdebatterat forskningsområde där det inte råder någon generell gångbar teori som är applicerbar för majoriteten av företag. Detta tillsammans med att kapitalstruktur i konjunkturvändningar är ett relativt outforskat område möjliggör ett intressant kunskapsbidrag. Att företag inom samma bransch visat på större likheter i kapitalstruktur aktualiserar en avgränsning till en specifik sektor. Hur påverkades Sveriges största exportsektor, industriföretagen, med deras relativt höga skuldsättning av den större konjunkturnedgången som rådde år 2006–2009? Syfte: Studien syftar till att analysera hanteringen av, samt vad som påverkade kapitalstrukturen utifrån skuldsättning i de svenska industriföretagen för konjunkturnedgången under åren 2006–2009. Genomförande: I syfte att analysera skuldsättning utifrån konjunkturnedgången användes en kvantitativ strategi med finansiella nyckeltal och värderingsmultiplar från samtliga industriföretag som förklaringsvariabler. I syfte att göra studien mer verklighetsförankrad genomfördes intervjuer med åtta bolag om hanteringen och arbetet med kapitalstrukturen över tiden. Tidigare forskning inom kapitalstruktur, tillsammans med studiens empiri, har legat till grund för analys och jämförelse med konjunkturnedgången år 2006–2009. Resultat: De flesta sambanden vilka påverkade skuldsättningen under åren 2006–2009 gäller oavsett konjunkturläge. Dock råder större inverkan av konjunkturnedgången vid analys av förklaringar till sambanden där lönsamhet, tillväxt och risk är bidragande orsaker. Industriföretagen gör ingen direkt anpassning av strukturen vid en konjunkturvändning då de anses kategoriseras som ”överlevare” utifrån verksamhet och flexibilitet i kapitalstruktursammansättning. / Background: Regardless of the economy, a company must finance its operations with capital. Capital structure is a controversial area of research without any general applicable theory for the majority of companies. This, together with the relatively unexplored area of capital structure in economic turnarounds enables an interesting contribution to knowledge. The fact that companies within the same industry has proven greater similarities in capital structure raises a delimitation into a specific sector. How was Sweden’s largest export sector, industrial companies, affected by the major economic downturn that prevailed during the years 2006–2009, considering their relatively high leverage ratio? Purpose: The aim is to analyse the management of, and what affected the indebtedness in the Swedish industrial companies during the economic downturn the years 2006– 2009. Completion: In order to analyse the indebtedness during an economic downturn the study used a quantitative approach based on financial ratios and valuation multiples as explanatory variables. Interviews were conducted in order to make the study more reality-based regarding management of capital structure over time. Previous research in capital structure, together with the empirical results, has been the basis for analysis and comparisons to the economic downturn during 2006–2009. Results: Most correlations, which affected the indebtedness during 2006–2009, prevails regardless of the economic climate. However, there is a greater impact by the economic downturn when analysing the explanations of the correlations whereby profitability, growth and risk are seen as contributing factors. Furthermore, industrial companies make no direct adaption in structure at economic turnarounds since they are considered “survivors” in their strategy based on their business and flexibility in the composition of capital structure.

The real estate sector has been heavily impacted by rising inflation and subsequent interest rate increases. This is placing pressure on all real estate companies with higher levels of debt. The rising interest rates are leading to increased costs and making it more challenging for these companies to refinance their loans. As a result, real estate companies are facing greater financial strategy challenges compared to the previous era of low interest rates.  The aim of this paper is to explore how Swedish real estate companies navigate in a financial perspective during economic cycles, investigating their strategies during and prior to an economic downturn. Previous research has explored the risk management strategies used by real estate companies to prepare for a potential upcoming recession during the Covid-19 pandemic. Additional research has addressed real estate strategies during the 2008 crisis. However, this study specifically focuses on the current market situation characterized by increasing inflation and interest rates. A qualitative research method is utilized to explore real estate companies' financial strategies during and prior to an economic downturn in the current market. The study commenced by selecting real estate companies of various sizes, representing different market segments, and encompassing both privately owned and publicly traded firms. This approach provided a comprehensive perspective and allowed for the identification of differences and similarities among the companies. 15 semi-structured interviews were then conducted with representatives from these companies, primarily CEOs and CFOs. The findings highlighted variations in strategies and preparations prior to an economic downturn. One significant finding from the study is the divergence in approaches among companies when facing an impending crisis. Only a few companies attempt to predict market trends, while others adjust their strategies only after an economic downturn has occurred. Many companies underscore the importance of stable cash flows, diversified financing, and careful monitoring of the interest coverage ratio, particularly in the current market environment. The relationship with banks and rating agencies also becomes increasingly crucial. While real estate companies share similarities in adapting to market conditions, their specific approaches and strategiesdiffer based on factors such as portfolio composition, financing preferences, tenant considerations, and acquisition strategies. / Fastighetssektorn har påverkats kraftigt av stigande inflation och följande räntehöjningar. Nuvarande konjunkturnedgång sätter press på fastighetsbolag med högre belåningsgrad eftersom räntehöjningarna skapar ökade kostnader samt gör refinansiering av lån till en störreutmaning. Detta har gjort att fastighetsbolagen har blivit mer pressade i sina finansiella strategier, till skillnad från under den tidigare nollräntemiljön. Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska fastighetsbolag navigerar ur ett finansiellt perspektiv under konjunkturcykeln, samt att undersöka deras strategier under och inför en konjunkturnedgång. Tidigare forskning har utforskat riskhanteringsstrategier som fastighetsbolag använder för att förbereda sig för en potentiellt kommande recession under Covid-19-pandemin. Ytterligare forskning har behandlat fastighetsstrategier under 2008- krisen. Denna studie fokuserar specifikt på den nuvarande marknadssituationen som kännetecknas av stigande inflation och räntor. En kvalitativ forskningsmetod används för att utforska fastighetsbolagens finansiella strategier under och före en ekonomisk nedgång i den nuvarande marknaden. Studien inleddes med att välja fastighetsbolag av olika storlekar, som representerar olika marknadssegment, och innefattar både privatägda och börsnoterade företag. Detta tillvägagångssätt gav ett omfattande perspektiv och möjliggjorde identifiering av skillnader och likheter bland företagen. 15 semi-strukturerade intervjuer genomfördes med representanter från dessa företag, främst VD:s och CFO:s. Resultatet belyser variationer i strategier och förberedelser inför en konjunkturnedgång. En upptäckt från studien är skillnaderna i tillvägagångssätt bland företagen när de står inför en kommande kris. Endast ett fåtal företag försöker förutse marknadstrender, medan andra justerar sina strategier endast efter att en ekonomisk nedgång har inträffat. Många företag betonar vikten av stabila kassaflöden, diversifierad finansiering och noggrann övervakning av räntetäckningsgraden, särskilt i den nuvarande marknadsmiljön. Relationen med banker och ratinginstitut blir också viktigare. Medan fastighetsbolag delar likheter i anpassningen till marknadsförhållanden, skiljer sig deras specifika tillvägagångssätt och strategier baserat på faktorer som portföljsammansättning, finansieringspreferenser, hyresgästöverväganden och förvärv.

I dagens samhälle ser vi att kvantiteten av kriser ökar. Små och medelstora företag är den kategori av företag som drabbas värst och därav har intresset för entreprenöriell resiliens inom forskning ökat. Kunskapen kring entreprenöriell resiliens i små och medelstora företag är fragmenterad och illa definierad. Syftet med denna studie är att utveckla förståelsen om entreprenöriell resiliens genom att studera de aktiviteter små och medelstora företag inom detaljhandeln i Skaraborg genomför på grund av en finansiell konjunkturnedgång. Studien ämnar bidra med förståelse och förklaring av de aktiviteter företag arbetar med för att skapa entreprenöriell resiliens i små och medelstora företag inför och under en finansiell konjunkturnedgång. Studien har genomförts genom ostrukturerade intervjuer med företagsledare i små och medelstora företag inom detaljhandeln. Studien visar vikten av både preventivt och adaptivt arbete för att stärka motståndskraften i små och medelstora företag inför och under en konjunkturnedgång. Studien belyser också vikten av erfarenhet och lärande inom organisationen vilket utgör en grund för företagens arbete med entreprenöriell resiliens. Studien indikerar hur erfarenhet av tidigare hantering av konjunkturnedgångar påverkar dagens aktiviteter i företaget. Undersökningens resultat visar att entreprenöriell resiliens är en ständigt pågående process. / In today's society, we observe an increasing number of crises. Small and medium-sized enterprises are the business category most adversely affected, which is why interest in researching entrepreneurial resilience has grown. However, knowledge about entrepreneurial resilience in small and medium-sized enterprise remains fragmented and poorly defined. The purpose of this study is to enhance our understanding of entrepreneurial resilience by studying the activities of small and medium-sized enterprises within the retail sector in Skaraborg due to a financial economic downturn. The study aims to contribute to our comprehension and explanation of the strategies employed by companies to foster entrepreneurial resilience before and during such downturns. The study employed unstructured interviews with business leaders from small and medium-sized enterprises in the retail sector. The findings underscore the significance of both preventive and adaptive measures in strengthening the resilience of enterprises prior to and during economic downturns. Additionally, the study emphasizes the value of experience and organizational learning as foundations for companies' efforts to cultivate entrepreneurial resilience. The study indicates that past experiences of managing economic downturns influence present-day activities within companies. The survey results demonstrate that entrepreneurial resilience is an ongoing process.