Felix Saul (1883-1942) var verksam som körledare, musikskribent och musikpedagog, och undervisade främst i sin egen musikskola, Stockholms privata konservatorium (SPK). Syftet med studien är att undersöka den pedagogik som Felix Saul tillämpade i sin musikundervisning i barngrupper på SPK. Empirin utgörs av intervjuer med Sauls tidigare elever, och av hans egna artikelserier om musikpedagogik. Materialet har analyserats utifrån ett övergripande kulturpsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att Sauls undervisning som syftade till att utveckla elevernas musikalitet i stor utsträckning följde Tonika-do-metoden som den beskrivs av samtida litteratur, men att han lade större vikt vid ackordfunktioner och rytmikövningar, och att lek var en central del av undervisningen. Genom undervisningen fick eleverna tillgång till en omfångsrik verktygslåda med kulturella verktyg i form av konventioner att strukturera, uttrycka och representera musik, som de i fortsatt lärande kunde kombinera till individuella strategier för notläsning, interpretation och i musiklyssnande. Av studien har också framkommit att Saul var en betydelsefull musikpedagog trots att han inte fullt ut var accepterad av etablissemanget. / Felix Saul (1883-1942) was engaged as a choiremaster, music writer and music teacher, mainly at his own music school: Stockholms privata konservatorium (SPK). The purpose of this study is to describe how Felix Saul tought children's groups at SPK, and what pedagogy he employed. The empirical material consists of interviews with students who participated in Saul's children's groups and Saul's own series of articles about his music pedagogy. The material has been analyzed from a cultural psychological perspective. The result show that the teaching methods used by Saul to a large extent followed the Tonika-do method as it was described in the contemporary literature, but with a bigger emphasis on harmonic theory and eurhythmics, and that playing games was a central part of the educational activities. The education gave the students access to cultural tool-box a variety of tools in the form of established music-cultural conventions of structuring, expressing and representing music, that they could combine to create individual learning strategies for sight reading, interpretation as well as listening to music. In this study Saul has emerged as an influential music educator even though he was not fully accepted by the establishment.

Sweden is one of the countries in the world that has a great proportion of privately owned forests where up to half of all forests are owned by private individuals. What potential use do they have of their forest management plan? The purpose of this study was to examine whether there was any connection between the knowledge of the forest, the goal of forestry and the use of the forest management plan. A digital survey was conducted in cooperation with Vida, a private saw timber company. The respondents had two weeks to answer the survey and after that the analyses to find out any connection started. The results of the study showed that the forest owner had great use of the forest management plan. They were satisfied with it and the main objective of owning forest land was to manage it on to future generations. The conclusion of the study showed that there was a connection between the knowledge of the forest, the goal of forestry and use of the forest management plan. / Sverige är ett av de länder i världen som har en stor andel privatägd skog. Skillnaden mellan olika typer av skogsägare är stor och återspeglas i ägarens målsättning och intresse med hur fastigheten drivs. Idag bor och arbetar en allt större andel av skogsägarna i en urban miljö vilket innebär att de inte fått en naturlig inskolning i och kunskap om skogsbruket från sina föräldrar som det varit i tidigare generationer. Skogsägare har olika behov av beslutsstöd beroende på kunskap, intresse, ekonomi, självverksamhetsgrad och fastighetens karaktär men ett bra underlag för att fatta beslut behövs både av erfarna och oerfarna skogsägare. Skogsbruksplanen är en sammanställning av skogsfastigheten och ger också förslag på åtgärder utifrån förhållandena i skogen och skogsägarens mål. Syftet med denna uppsats var att undersöka om det för privata skogsägare finns något samband mellan kunskapen om skog, målet med skogsbruket och användning av skogsbruksplanen. Studien genomfördes som en enkätundersökning bland privata skogsägare med en aktuell skogsbruksplan som upprättats av Vida Skog. Enkäten gjordes i form av en webbenkät som skickades ut via mail. Totalt svarade 175 personer (40%). Respondenternas svar sammanställdes, analyserades och samband undersöktes. Studien visade att 96 % av skogsägarna, i varierande grad, använder sin skogsbruksplan för att fatta beslut om skogliga åtgärder på fastigheten. Skogsbruksplanen skaffas för att underlätta skötsel samt för att den ger en bra översikt över fastigheten och ansågs som mest användbar för att se vad som behöver göras i bestånden eller för att se volym i bestånd. Skogsägare med liten skoglig kunskap uppvisade ett något större intresse för förvaltning av skogen för kommande generationer samt för att skapa miljö för rekreation. Skogsägare med stor skoglig kunskap hade ett större intresse för virkesproduktion och de tyckte också skogsbruksplanen följde deras mål med sitt skogsbrukande bättre än gruppen med låg kunskap beroende på att de i större utsträckning var med och påverkar utförandet av den. Studien visade också att större kunskap minskade intresset för att skapa miljö för biologisk mångfald. Det fanns även ett samband mellan mål med skogsbruket och användning av skogsbruksplanen där de skogsägare som prioriterade biologisk mångfald använde skogsbruksplanen i större utsträckning än de med andra mål. Slutsatsen av examensarbetet blir att det finns ett samband mellan skoglig kunskap, mål med skogsbruket och användningen av skogsbruksplanen

No description available.

Syftet med den här studien är att utreda hur redovisningsmarknaden skulle kunna påverkas av högre gränsvärden för frivillig revision samt vilka effekter det skulle medföra. För att undersöka detta har vi valt att utforma en kvalitativ intervjustudie där respondenterna har bestått av auktoriserade revisorer, auktoriserade redovisningskonsulter samt tjänstemän inom Upplysningscentralen, Bolagsverket samt Skatteverket.Studien har inspirerats av de gränsvärden som presenterades i det nya EU-direktivet som kom år 2013. Vi har diskuterat en eventuell höjning av gränsvärdena med respondenterna för att se hur detta skulle kunna påverka den svenska redovisningen.Studien har inspirerats av grounded theory som innebär att jämförelser sker löpande under undersökningens gång och studien har analyserats utifrån ett principal- och agent förhållande. I studien har vi kommit fram till att för kort tid har gått för att det ska synas några tydliga resultat men samtliga respondenter är över lag positiva mot högre gränsvärden och de tror att gränsvärdena kommer att höjas på sikt. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>This essay deals with the social services cooperation with the private sector relating to foster care. The aim was to examine whether and what the causes may be that the social service transfer tasks of authority to private actors. Furthermore, we have examined and discussed if such a working procedure can lead to consequences for the individual child and how / if the children's legal security is affected. Survey methodology is qualitative in nature where we conducted semi-structured interviews with three persons who work in different ways to be involved in work with a foster family. We have also made use of questionnaires sent to social workers around the country.</p><p>The result has been interpreted on the basis inter alia, legal texts, legislative history, and two theories which have their origin in organization theory. Our results show that some municipalities do not feel that they have the resources to investigate the family. Furthermore, it appears that the cooperation of the social services have with the private sectors has declined, perhaps because of clearer legislation of 2008, or because of the sharp criticism that they received from the provincial government. Our study also shows that some municipalities still leaves management tasks to the private sector, without legal basis. Since there is no control over who is inquiring the family a result of this can be that a child is growing up in unsuitable environments, which in itself can affect the rule of law.</p>

This essay deals with the social services cooperation with the private sector relating to foster care. The aim was to examine whether and what the causes may be that the social service transfer tasks of authority to private actors. Furthermore, we have examined and discussed if such a working procedure can lead to consequences for the individual child and how / if the children's legal security is affected. Survey methodology is qualitative in nature where we conducted semi-structured interviews with three persons who work in different ways to be involved in work with a foster family. We have also made use of questionnaires sent to social workers around the country. The result has been interpreted on the basis inter alia, legal texts, legislative history, and two theories which have their origin in organization theory. Our results show that some municipalities do not feel that they have the resources to investigate the family. Furthermore, it appears that the cooperation of the social services have with the private sectors has declined, perhaps because of clearer legislation of 2008, or because of the sharp criticism that they received from the provincial government. Our study also shows that some municipalities still leaves management tasks to the private sector, without legal basis. Since there is no control over who is inquiring the family a result of this can be that a child is growing up in unsuitable environments, which in itself can affect the rule of law.

This study examines a case of cooperation between banks, commerce, police and the municipality of Skövde, which in a project has the target to reduce the use of cash by 15 % in the city during 2011. The purpose of this study is to increase the understanding of the importance of cooperation in which different actors come together to reach a common goal, such as speed or interfere with an ongoing change, while they must meet their own interests. In this study the case of cooperation has been studied by using a qualitative approach. The methods used in this study are participant observation and a group interview as well as personal interviews. The theories underlying the study revolve around the concepts of collaboration between organizations with similar interests, changes in society, conflict and resistance to change.

Currently there is a controversial debate about that we must reduce our impact on the global warming; therefore both the Government and the local authorities have invested heavily in developing renewable energy in Sweden. The major development on the wind power market can be seen as a result of both the technological development and also on the decision that the Government took in 1996, which opened up the wind power market for private parties. This paper has aimed to examine the types of financial innovations that have arisen from the investments and financing of wind power on Gotland, and what these innovations can contribute to the future development of wind power. The problems that this thesis is based on is; what kind of financial innovations have occurred within investment and financing of wind power? How can these innovations contribute to the continued development of wind power on Gotland? The conclusion of this study shows that respondents and participants have defined a number of financial innovations that have emerged. Where some of the innovations only can be seen as incremental since they are based on continuous improvements, while others can be seen as radical as they are completely new for the context in which they operate. The study has also shown that Gotland has a great potential to produce more renewable electricity, but the development is dependent on the new power lines being built, in order to export electricity to the mainland.

Vår studie handlar om utförandet av privata angelägenheter under arbetstid. Syftet med studien är att skapa en förståelse för utförandet av privata angelägenheter under arbetstid inom restaurangbranschen. Frågor som vad de anställda sysslar med på arbetstid och hur de hanterar privata angelägenheter framför gäster kommer besvaras. Även varför respondenterna utför privata angelägenheter kommer att undersökas. Restaurangbranschen är speciellt intressant att undersöka då ständig kundkontakt förekommer. Servitriser och servitörer deltar i undersökningen då dessa har daglig kontakt med kunder och vi vill undersöka vilka och varför de utför privata angelägenheter dels framför gäster. Tidigare forskning har undersökt utförandet av privata angelägenheter i andra miljöer som kontor men vi anser att vidare studier om serviceyrken behövs.I teoriavsnittet finns relevanta teorier kopplade till utförandet av privata angelägenheter under arbetstid. Teorier om work-life balance, digitalisering, organisationskultur och neutraliseringstekniker etc.   Sex respondenter, blandat servitriser och servitörer från olika företag deltar i undersökningen. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning med intervjuer som insamlingsmetod. Svar från intervjuer jämfördes med teorier och en analys växte fram. Analysen mynnade ut i svar till våra frågeställningar och det framkom att det vanligaste våra respondenter ägnar sig åt när det gäller privata angelägenheter under arbetstid är mobilen, dator och olovliga pauser. Det kan handla om sms, telefonsamtal, spel på mobilen, surfa och ägna sig åt sociala medier.   Varför våra respondenter utför privata angelägenheter är dels för att få ihop arbete och fritid, alltså att ha ett fungerade work life-balance, för att det är okej inom organisationen och för att de behöver en paus i arbetet. Vidare visar det sig att respondenterna använder sig av olika tekniker för att rättfärdiga sitt beteende kring utförandet av privata angelägenheter. Vissa respondenter tycker att de förtjänar att ägna sig åt annat än arbete för de jobbar så hårt, andra förhåller sig till hur mycket kollegorna arbetar och gör inte mer eller mindre och då kan utrymme för privata angelägenheter finnas.   Respondenterna berättar även att de utför privata angelägenheter framför gäster. De använder mobil och dator framför gäster men i kontrast till det beteendet vill respondenterna även agera professionellt i yrkesrollen och framför gästen.   Slutsatserna som kunde dras var bland annat att mobilen är den absolut största faktorn till att privata angelägenheter utförs. Vanligt förekommande var att datorer och annan elektronisk utrustning användes för att svara på privata samtal, spela spel eller skicka e-mail. Det framkom att organisationskultur, sättet att leda personalen samt work life balance var faktorer som svarade på varför privata angelägenheter utförs. Det framkom även att medarbetarna rättfärdiga sitt beteende genom att förminska, normalisera eller jämföra arbetsprestationer sinsemellan.

Sammanfattning Inom vård- och omsorgssektorn är människor beroende av hur de bemöter varandra där servicen blir en del av vårdgivarens vardag. För att individen ska agera professionellt i en serviceinriktad verksamhet behöver individen i sin yrkesroll som vårdgivaren tillsammans med sin privata roll utgöra grunden för det som kan anses vara professionellt. Men Hochschild (2003) menar att människor som har svårt att skilja på sin yrkesroll och den personliga rollen tenderar att drabbas av utbrändhet. Är det därför möjligt för individer att skilja på yrkesrollen och den privata rollen för att individen ska agera professionellt? Hochschild’s (2003) teori avseende emotionellt ar- bete samt Goffmans (2006) teorier kring roller ligger till grund för den aktuella studien. Dessa teorier behandlar arbetet i sin helhet och kopplas till empirin samt diskussion. Syfte Syftet men denna studie är att få en förståelse av hur vårdgivaren upplever sin yrkesroll i relat- ion till emotionellt arbete. Syftet är också att lyfta fram individens beskrivning av sin yrkesroll i mötet med vårdtagaren. Huvudresultat Resultatet visar hur ett flertal respondenter upplever att det finns klara direktiv och önskemål inom vård- och omsorgssektorn om hur en vårdgivare ska förhålla sig till sin vårdtagare. Men att kunna förhålla sig professionellt i sin yrkesroll avseende emotionellt arbete upplevs många gånger som svårdefinierat. Empirin visar hur ett distanserat förhållningssätt till vårdtagaren kan skapa förutsättningar till ett välmående för vårdgivaren samtidigt som känslor och egenskaper hos vårdgivaren kan skapa ett välmående för vårdtagaren. Det handlar om att se till varje indi- vids behov där det blir en balansgång för vårdgivaren att kunna avgöra när och hur denne ska uppvisa känslor i sitt arbete. Metod Studien utgår från en kvalitativ metod där semi-strukturerade intervjuer har använts för in- samling av det empiriska materialet. Urvalet består av nio respondenter som arbetar inom den offentliga sektorn. Samtliga respondenter benämns som vårdgivare då en interaktion med en vårdtagare är ett krav för den aktuella undersökningen.