Problemformulering: Skiljelinjen mellan privat och offentlig sektor har på senare tid blivit allt mer otydlig då offentliga organisationer applicerar idéer och modeller som vanligtvis förekommer inom den privata sektorn. Samtidigt måste offentliga organisationer förhålla sig till sin ägandeform och de konsekvenser som tillkommer av ägandeformen. Syfte: Genom att tillskansa sig en djupare förståelse kring offentlig ägandeform och vilka konsekvenser som tillkommer av den, ämnar studien studera hur ägandeformen påverkar en offentlig organisations styrning. Metod: För att studera hur ägandeformen påverkar en organisations styrning applicerades ett explorativt tillvägagångssätt gällande de konsekvenser som tillkommer av ägandeformen. Datainsamlingen var av kvalitativ karaktär då studien är induktiv. Vidare applicerades ett brett perspektiv på styrning baserat på tidigare forskning, för att således erhålla en djupare förståelse kring hur organisationens styrning påverkas av ägandeformen. Resultat: De konsekvenser som tillkommer av offentlig ägandeform påverkar utformningen av organisationens styrsystem, vilket i sin tur påverkar organisationens styrprocess då processen förhåller sig inom styrsystemets ramar. Således anser studien att ägandeformen bör tas i beaktning när styrning studeras.

Vid upplevd patientnöjdhet är det viktigt att kunna mäta, definiera och utvärdera kvalitet inom primärvården. Det senaste årtiondet har primärvården ändrats från ett offentligt vårdsystem till en öppen marknad med privata alternativ. Sedan lagen om valfrihetssystem trädde i kraft har patientens ställning stärkts, lagen möjliggör nämligen att patienten själv får välja utförare av vårdtjänsten. Det är därför av vikt för vårdgivare att fastställa de faktorer som patienter förknippar med patientnöjdhet, då patientens tillfredställelse är den som avgör konkurrensförhållandet mellan organisationer.Syftet med denna studie är att redogöra för och analysera de faktorer som påverkar patientnöjdhet inom primärvården i Malmö stad. Vidare är syftet att redogöra för likheter och skillnader i hur patienter upplever patientnöjdhet och hur det är förknippat med om de är listade hos en offentlig eller privat vårdenhet. En avgränsning görs också då valmöjligheterna och kvaliteten som finns i en storstad kan upplevas på olika sätt vid valet att besöka den offentliga eller privata vårdenheten.Studien bygger på en kvalitativ undersökning i form av intervjuer för insamling av primärdata. Intervjufrågorna har utformats utifrån en modell från tidigare forskning inom samma område och har under studien utökats med aspekten geografisk närhet. Tio respondenter har deltagit i undersökningen. Hälften av dem tillhör en offentlig vårdenhet och andra halvan är listade hos en privat.Av intervjuerna framgår det att flera faktorer påverkar patientnöjdheten inom primärvården i Malmö stad. Den största skillnaden mellan uppleveslerna är att tillgänglighet och kontinuitet lyfts fram och anses vara viktigare än andra element när patienter tillfrågades om hur de upplevde patientnöjdhet. Slutligen framhäver undersökningen att helhetsintrycket av ett besök är en aspekt som påverkar patienternas nöjdhet och kan hänvisas till tillgänglighet, delaktighet, bemötande information, kontinuitet, geografisk närhet och upplevd nytta.Kvantitativa studier har tidigare genomförts kring vilka element som påverkar patientupplevd kvalitet. För att ge en vidare djup kartläggning av de bakomliggande faktorerna av patienternas nöjdhet har denna kvalitativa undersökning utförts. Forskningen ska förhoppningsvis hjälpa organisationer inom primärvården att bättre förstå hur medborgare upplever patientnöjdhet.

I Sverige finns både vårdcentraler som bedrivs offentligt samt vårdcentraler som bedrivs privat. Det som dessa vårdcentraler har gemensamt är att de finansieras med statliga medel. Denna studie undersöker om det finns skillnader i hur nöjda patienter är med dessa två typer av vårdcentraler. Förutom att redogöra för hur patientnöjdheten ser ut överlag bland Sveriges vårdcentraler så går studien också djupare in på vilka delar av primärvården som patienterna är mest nöjda med och huruvida detta skiljer sig mellan offentligt och privat ägda vårdcentraler eller inte. För att svara på dessa frågor är studien uppdelad i två delar, en kvantitativ del där redan befintlig data bearbetas och används, samt en kvalitativ del i form av djupgående intervjuer med patienter från privata och offentliga vårdcentraler. Resultatet visar att patientnöjdheten i primärvården är som högst gällande bemötande och tillgänglighet. Något sämre betyg ger patienterna när det gäller bland annat kontinuitet och information. Vad gäller de eventuella skillnader mellan patienter från offentliga och privata vårdcentraler finner studien att resultaten är relativt lika. Patienter från både offentliga och privata vårdcentraler uppger att de överlag är nöjda med sina vårdcentraler men att brister finns i form av långa väntetider och personalbrist. / In Sweden, there are both publicly run health centers and privately run health centers. What these health centers have in common is that they are financed with state funds. This study investigates whether there are differences in how satisfied patients are with these two types of care centers. In addition to giving an account of how patient satisfaction overall among Sweden's health care centers, the study also goes even deeper into which parts of primary care patients are most satisfied with and whether or not this differs between publicly and privately owned health centers. To answer these questions, the study is divided into two parts, a quantitative one where already existing data is processed and used, and a qualitative one in the form of in-depth interviews with patients from private and public health centers. The results show that patient satisfaction in primary care is highest regarding treatment and availability. The patients give a slightly worse rating when it comes to, among other things, continuity and information. Regarding the possible differences between patients from public and private health centers, the study finds that the results are relatively similar. Patients from both public and private health centers state that they are generally satisfied with their health centers but that there are shortcomings in the form of long waiting times and staff shortages.

Currently there is a controversial debate about that we must reduce our impact on the global warming; therefore both the Government and the local authorities have invested heavily in developing renewable energy in Sweden. The major development on the wind power market can be seen as a result of both the technological development and also on the decision that the Government took in 1996, which opened up the wind power market for private parties. This paper has aimed to examine the types of financial innovations that have arisen from the investments and financing of wind power on Gotland, and what these innovations can contribute to the future development of wind power. The problems that this thesis is based on is; what kind of financial innovations have occurred within investment and financing of wind power? How can these innovations contribute to the continued development of wind power on Gotland? The conclusion of this study shows that respondents and participants have defined a number of financial innovations that have emerged. Where some of the innovations only can be seen as incremental since they are based on continuous improvements, while others can be seen as radical as they are completely new for the context in which they operate. The study has also shown that Gotland has a great potential to produce more renewable electricity, but the development is dependent on the new power lines being built, in order to export electricity to the mainland.

Studien syftar till att undersöka om det finns ett samband mellan förskolans ägandeform: fristående eller kommunal, och personalens förhållningssätt till anmälningsskyldigheten, samt deras tendenser att göra orosanmälningar. Metoden som tillämpas i denna studie är en flermetodsforskningsstudie där huvudparten är en kvantitativ del. För insamling av empiri har en enkätundersökning gjorts via socialmedieplattformen Facebook. Totalt genererades 123 enkätsvar. Sambandsanalys tillämpades med Chi-två test, Fishers exakta test och Kendals Tau-c via programmet IBM SPSS Statistics. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att det föreligger skillnader i förskolepersonalens upplevelse av stöd från ledningen i frågan om anmälningsskyldighet på fristående och kommunala förskolor. Respondenterna från fristående förskolor upplever att de har mindre stöd från ledningen i frågan om anmälningsskyldighet. Det finns ett signifikant samband mellan typ av huvudman och utsträckningen personalen kan tänka sig göra en orosanmälan trots bristande stöd från ledning. Utifrån resultatet är det högre sannolikhet att gå emot ledningen och göra en orosanmälan när man jobbar kommunalt. Det är lika vanligt att ha avstått från att göra orosanmälningar vid misstanke om missförhållanden i förhållande till om arbetsplatsen just då är en fristående eller kommunal förskola. Vidare har faktorerna: Erfarenhet av branschen, tidigare negativa erfarenheter från orosanmälningar, förskollärarutbildning, och kunskap avseende när en anmälan bör göras inget samband till tendens att göra en orosanmälan. Slutligen finns ett signifikant samband mellan förskolepersonalens typ av huvudman: fristående eller kommunal, och vad de anser avseende hur förskolans anseende påverkas av orosanmälningar, samt om risken ökar att vårdnadshavare byter förskola efter en orosanmälan.