Detta är en introspektiv studie om preferenser, autenticitet, andra musikaliska val och erfarenheter som formar ens uttryck och konstnärliga ID. Syftet med denna studie är att konkretisera vad som utgör mitt konstnärliga ID för att undersöka vilka konstnärliga aspekter och tendenser som förekommer i ett mindre urval av egna låtar och dess produktioner. Genom detta söker jag få större förståelse för vad ett konstnärligt ID är, vad som egentligen utgör det samt mitt egna uttryck. Studiens syfte är också att skaffa kunskap om vilka preferenser jag har och vilket arbetssätt som, för mig, genererar autenticitet. Efter en genomgång av min konstnärliga bakgrund, för att påvisa vad som format mig som musikskapare innan denna studie, har jag utfört min empiriska inventering. Där har jag brutit ner text, melodi, konceptuella idéer och produktionselement och på så vis analyserat mitt låtmaterials beståndsdelar. Jag upptäckte under arbetets gång att skriva mina låtar till akustiska instrument - för att på det viset skapa råmaterialet - innan produktionen tar vid, är arbetssättet som för mig skapar mest autenticitet. Jag kunde vidare, tack vare min djupdykning i det färdigproducerade materialet, urskilja tydliga komponenter som är återkommande i mina produktioner. Genom detta blev mina preferenser och tendenser tydliga och jag kunde därmed dra slutsatsen att grundstenarna i mitt konstnärliga ID utgörs av: Hur jag använder text på ett bildligt sätt, att jag överlag styrs sceniskt i mitt musikskapande, mitt melodispråk, hur jag nyttjar min röst samt generella ljudpreferenser. Men jag insåg även att ens konstnärliga ID utgörs av mer än bara grundstenarna. Dessa bör enbart ses som fundament, men ett komplett konstnärligt ID är i övrigt expansivt, rörligt och påverkas av ens sammanhang. Det vill säga allt som på något sätt lämnar ett intryck hos en själv, i kombination med ens egna driv och nyfikenhet. Jag upplever att jag efter denna studie fick en större förståelse för mitt egna uttryck samt ett förhöjt självförtroende i mitt egna skapande. Jag har fått insikt i vad mitt konstnärliga ID utgörs av. / <p>Tillhörande ljudfiler är tillgänliga på länk.</p>

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

Uppsatsen uppmärksammar den nedåtgående trenden av antal revisorer och undersöker revisionsmedarbetares arbetsmiljö med en kvalitativ arbetsmetod. Det har genomförts en semistrukturerad intervju med en etablerad branschexpert samt sju med unga medarbetare inom branschen i form av assistenter. Det har även genomförts två semistrukturerade intervjuer med två delägaren på två mindre byråer. Valet är motiverat då uppsatsen inte syftar till ett representativt resultat utan ett resultat som skildrar enskilda personers upplevelser av deras arbetsmiljö. Uppsatsen har utgått från arbetspsykologiska teorier och motivationsteorier samt dess inneboende förklarande faktorer som grund för undersökning. Detta gör uppsatsen till en deduktiv ansats. Arbetsrelaterade förändringar styrs av inre motivationsfaktorer som är individens inneboende intresse för ett yrke. Det styrs även av yttre motivationsfaktorer som belöningar i form av både finansiella belöningar och icke-finansiella belöningar. Motivationen hos en medarbetare har förklarats på olika sätt av forskare och de flesta forskares teorier ger en bild av verkligheten på olika sätt. Majoriteten av uppsatsens respondenter var assistenter och det som är värdeskapande för dem är utveckling och lärande samt hög grad av trivsel framför lönen. Yrket har en karakteristisk utvecklingsgång och det är att assistenter blir seniora assistenter för att sedan bli auktoriserade revisorer och möjligen senare delägare. Det är även assistenter som ger stöd och till nya assistenter och att de anställs av revisorer vilket kan liknas vid ett kretslopp. Uppsatsen fann att alla åldersgrupper inte fanns representerade inom de olika byråerna. Personer inom åldersgruppen 31-45 år fanns inte på många av byråerna och denna åldersgrupp drivs dels av förmågan att styra dess egen karriär och att få uppleva arbetstillfredsställelse enligt Armstrong och Taylor (2014). Denna åldersgrupp låg även mellan generation X och generation Y, där generation X motiveras av de arbetsplatser de känner hög arbetstillfredsställelse och där de får stöd av sina arbetskollegor (Benson &amp; Brown 2011). Samtidigt är generation X en generation som är kreativ, självgående (Hansen &amp; Leuty, 2012) auktoritär och skeptisk (Glass, 2007). Generation Y motiveras av snabba karriärsutvecklingar (Glass, 2007; Terjesen, Vinnicombe &amp; Freeman, 2007; Axelsson, 2015), karriärmöjligheter (Terjesen, Vinnicombe &amp; Freeman, 2007; Ng et al., 2010; Barford et al., 2011), låg grad stress (Carcello &amp; Copeland Jr. 1991; Law, 2010), tydliga mål, bra chefer, hög trivselnivå på arbetsplatsen (Ball et al., 2011) och en balans mellan arbete och fritid (Carcello &amp; Copeland Jr. 1991; Law, 2010). Respondenterna berättar att de kollegor de känner till och som har bytt arbete är på grund av en eller flera av de ovannämnda faktorerna. På de byråer respondenterna arbetar på har det inte skett stora pensionsavgångar men det är individer som är nära pension. Uppsatsen kom även fram till att framtiden för revisionsbolagen även kommer att ha en avgrening inom hållbarhetstjänster till kunder. Utöver det kom uppsatsen fram till att alla byråer möjligen inte satsar på långsiktiga medarbetaren samt att det inte är alla byråer som satsar på långsiktighet över lag. / This thesis draws attention to the downward trend of the number of auditors and investigates the work environment of audit staff with a qualitative working method. One semi-structured interview has been conducted with an established industry expert and seven with young employees, in terms of assistants, in the industry. There have also been two semi-structured interviews with two partners in two smaller auditing firms. The choice is motivated, as the thesis does not aim to examine a representative result, the thesis aims to examine result that depicts individuals' experiences of their working environment. The thesis is based on occupational psychological theories and motivational theories as well as its inherent explanatory factors as a basis for examination. This makes the essay a deductive approach. Work-related conversions are governed by internal motivational factors that are the individual's inherent interest in a profession. It is also governed by external motivational factors as rewards in terms of both financial rewards and non-financial rewards. The motivation of a co-worker has been explained in various ways by researchers, and theories of most researchers give a picture of reality in different ways. The majority of the respondents were assistants, and the value creation for them is development and learning as well as a high degree of well being in front of the salary. The profession has a characteristic development process, and it is that assistants become senior assistants and then become authorized auditors and possibly later partners. There are also assistants who provide support and assistance to new assistants. Auditors are also the ones who hire them. It could be likened to a cycle. The essay found that all age groups were not represented within the different auditing firms. People in the age group 31-45 years old were not found in many of the auditing firms, and this age group is driven by the ability to manage their own career and to experience job satisfaction according to Armstrong and Taylor (2014). This age group is also between generation X and generation Y, where generation X is motivated by the workplaces they feel high job satisfaction and where they receive support from their work colleagues (Benson &amp; Brown 2011). At the same time, generation X is a generation that is creative, self-propelled (Hansen &amp; Leuty, 2012) authoritarian and sceptical (Glass, 2007). Generation Y is motivated by rapid career development (Glass, 2007; Terjesen, Vinnicombe &amp; Freeman, 2007; Axelsson, 2015), career opportunities (Terjesen, Vinnicombe &amp; Freeman, 2007; Ng et al., 2010; Barford et al., 2011) (Carcello &amp; Copeland Jr. 1991; Law, 2010), clear goals, good managers, high level of well being at their working environment (Ball et al., 2011) and a balance between work and private life (Carcello &amp; Copeland Jr. 1991; Law, 2010). Respondents utters that the colleagues they know of and who have left the auditing industry, have left the industry due to one or more of the above reasons. In the auditing firms the respondents work at, there have been no major retirements, but there are individuals who are close to retirement. It was also stated that the future of the audit companies will also have a side service of sustainability services to customers. In addition, the paper came up with the fact that not all agencies aim to have long-term employees and that not all agencies aim at long-time plans over all.

This essay analyses how Hinduism is portrayed within different textbooks produced for students attending senior high school in Sweden, spanning the years of 1998 until 2013. The analysis itself aims to identify any orientalist tendencies within the textbooks as well as how gender is portrayed. The textbooks are analysed from a set of criteria, namely, content, visual text, gender and text analysis. The analysis also examines what changes occur in regards to how textbooks portray Hinduism in the courses Religion A and Religion 1. Textbooks constitute a dominant part of the Swedish education system which makes the findings of this essay relevant and important for educators. The theory which acts as a foundation for this essay has been adapted from Edward Said’s Orientalism. Said argues that Orientalism is a political strategy which uses stereotypical descriptions of Hinduism to show the strength and superiority of the West. The textbooks studied here contain Orientalist tendencies to a varying degree and  Hinduism as a religion is portrayed in a simplistic manner throughout. Hinduism is also portrayed in sharp contrast to the structure of western society as a primitive religion in a way that is not fully consistent with how Hinduism is practiced in India and around the world today. There are tendencies toward latent orientalist perspectives. The gender perspective in regards to actual text is roughly unchanged throughout all the material used in the study. However, when viewing the images contained within the material, changes have been dramatic and the more recent textbooks now lean towards being dominated by illustrations of females as opposed to males.  The major change in discourse took place between the textbooks connected to Religion A and the books connected to Religion 1. There were significantly less orientalist tendencies present in the textbooks adapted to Religion 1 and a clear pattern could be discerned. Where orientalist tendencies had been diminished the authors had instead attached explanations to the text and expanded upon the subject-matter enabling the reader to gain a greater understanding of what everyday life as a Hindu entails. Another change which could be found in the analysis is that recent textbooks had adapted its subject-matter to conform to how the realities of Hinduism in India and the rest of the world actually look like today. The outdated and stereotypical attributes previously attached to Hinduism based on a western viewpoint have thus faded or been replaced altogether.

Studien syftar till att undersöka om det finns ett samband mellan förskolans ägandeform: fristående eller kommunal, och personalens förhållningssätt till anmälningsskyldigheten, samt deras tendenser att göra orosanmälningar. Metoden som tillämpas i denna studie är en flermetodsforskningsstudie där huvudparten är en kvantitativ del. För insamling av empiri har en enkätundersökning gjorts via socialmedieplattformen Facebook. Totalt genererades 123 enkätsvar. Sambandsanalys tillämpades med Chi-två test, Fishers exakta test och Kendals Tau-c via programmet IBM SPSS Statistics. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att det föreligger skillnader i förskolepersonalens upplevelse av stöd från ledningen i frågan om anmälningsskyldighet på fristående och kommunala förskolor. Respondenterna från fristående förskolor upplever att de har mindre stöd från ledningen i frågan om anmälningsskyldighet. Det finns ett signifikant samband mellan typ av huvudman och utsträckningen personalen kan tänka sig göra en orosanmälan trots bristande stöd från ledning. Utifrån resultatet är det högre sannolikhet att gå emot ledningen och göra en orosanmälan när man jobbar kommunalt. Det är lika vanligt att ha avstått från att göra orosanmälningar vid misstanke om missförhållanden i förhållande till om arbetsplatsen just då är en fristående eller kommunal förskola. Vidare har faktorerna: Erfarenhet av branschen, tidigare negativa erfarenheter från orosanmälningar, förskollärarutbildning, och kunskap avseende när en anmälan bör göras inget samband till tendens att göra en orosanmälan. Slutligen finns ett signifikant samband mellan förskolepersonalens typ av huvudman: fristående eller kommunal, och vad de anser avseende hur förskolans anseende påverkas av orosanmälningar, samt om risken ökar att vårdnadshavare byter förskola efter en orosanmälan.

De radikala högerpopulistiska partierna Sverigedemokraterna och Dansk Folkeparti har båda etablerat sig i Sveriges respektive Danmarks partisystem. Då studier av populism och populistiska aktörer i relation till journalistik ur ett medievetenskapligt perspektiv är få, är denna studies syfte att studera och diskutera relationen mellan journalistik och radikala högerpopulistiska aktörer. Detta för att möjliggöra en diskussion kring vilken roll denna relation spelar för mediers journalistiska innehåll och framställning av politiska aktörer. Uppsatsens utgångspunkt tar sitt uttryck från tidigare forskning av radikala högerpopulistiska aktörer och deras framväxt tillsammans med teoretiska ansatser om mediers politiska rapportering. Genom en kvantitativ innehållsanalys av ledande svenska och danska dags- och kvällstidningar kommer slutsatser kring beroenderelationen mellan medier och radikala högerpopulistiska aktörer dras och problematiseras.

Diss. Uppsala : Univ., 2004.