Internet har fått en stor betydelse i Sverige under de senaste årtiondena. Detta har medfört att samhället har förändrats och blivit mer digitalt och likaså bankerna. Fler och fler människor köper mobiltelefoner, vilket har resulterat i att det har utvecklats smarta telefoner där man kan använda internet för att utföra många ärenden. Detta har påverkat bankernas tjänsteutbud som i dag i hög grad är internetbaserad. Alla storbanker i Sverige erbjuder i dag mobila banktjänster, där kunderna kan utföra ärenden på egen hand. I en branschmätning som Svenskt Kvalitetsindex gjort visade det sig att kunderna har fått ett lägre förtroende för bankerna. En av orsakerna till det försämrade förtroendet visade sig vara att vissa bankkunder kände sig tvingade att använda mer tekniska tjänster, så som de mobila banktjänsterna är och som de inte upplevde som användarvänliga och användbara.   Denna problematisering banade väg för våra frågeställningar:   Vilka faktorer påverkar attityden till att använda mobila banktjänster? Påverkar attityden och självtilliten till mobila banktjänster den beteendemässiga intentionen till att använda dessa tjänster? Huvudsyftet med studien har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar attityden till mobila banktjänster. Vi har även haft avsikt att studera om attityden påverkar själva intentionen till att använda dessa tjänster. Ett delsyfte har varit att jämföra hur attityderna skiljer sig åt beroende på kön, ålder och utbildningsgrad.   Den teori som ligger till grund för denna studie är tidigare forskning inom ämnet internet- och mobila banktjänster. Utifrån teorierna har vi utformat hypoteser som vi har sammanställt i en undersökningsmodell.   I studien har vi genomfört en enkätundersökning på invånare i Umeå kommun i åldrarna 18-80 + år. Vi använde oss av ett kvoturval vilket bestod av fem olika ålderskvoter: 18-24, 25-44, 45-64, 65-79, 80 + år. Vi sammanställde datamaterialet vilket totalt bestod av 144 enkäter i SPSS, där utförde vi ett antal linjära regressioner.   Resultatet från studien visar att användbarhet är den faktor som i högst grad påverkar attityden till att använda mobila banktjänster. Andra faktorer som också påverkade attityden var upplevd nytta och teknologisk beredskap. De faktorer som inte visade på något samband var upplevd risk, självtillit och upplevd användarvänlighet, då ingen av dessa var statistiskt signifikanta.   Studien har även visat att ålder och utbildningsnivå till skillnad från kön påverkar attityden till mobila banktjänster.   Nyckelord: Mobila banktjänster, teknologiacceptansmodellen, självtillit, upplevd risk, upplevd nytta, teknologisk beredskap.

Uppsatsens syfte är att undersöka äldre individers (ålder 55+) upplevelse av nytta och användarvänlighet vad det gäller bankkort utan pinkod samt om valda externa variabler påverkar dessa huvudvariabler och i sådana fall hur. För att se eventuella samband skapades en egen modell som består av valda externa variabler: tidigare erfarenhet, upplevd risk, tillit och teknofobi samt av huvudvariablerna upplevd nytta samt upplevd användarvänlighet. Datainsamling skapades genom enkätundersökning som sändes ut på SPF Seniorernas Facebooksida och besvarades av 252 personer. Resultaten visade att äldre upplever en användarvänlighet med bankkort utan pinkod men ingen nytta. Studien visade även att nästan samtliga hypoteser kunde accepteras då samband fanns mellan variablerna i studiens analysmodell. Detta gäller inte för sambandet mellan variabeln tidigare erfarenhet och huvudvariablerna, då ett klart samband mellan dem inte kunde finnas. Upplevd risk och teknofobi hade en negativ påverkan på den upplevda nyttan och användarvänligheten medan tillit hade en positiv påverkan på dem.

Vid upplevd patientnöjdhet är det viktigt att kunna mäta, definiera och utvärdera kvalitet inom primärvården. Det senaste årtiondet har primärvården ändrats från ett offentligt vårdsystem till en öppen marknad med privata alternativ. Sedan lagen om valfrihetssystem trädde i kraft har patientens ställning stärkts, lagen möjliggör nämligen att patienten själv får välja utförare av vårdtjänsten. Det är därför av vikt för vårdgivare att fastställa de faktorer som patienter förknippar med patientnöjdhet, då patientens tillfredställelse är den som avgör konkurrensförhållandet mellan organisationer.Syftet med denna studie är att redogöra för och analysera de faktorer som påverkar patientnöjdhet inom primärvården i Malmö stad. Vidare är syftet att redogöra för likheter och skillnader i hur patienter upplever patientnöjdhet och hur det är förknippat med om de är listade hos en offentlig eller privat vårdenhet. En avgränsning görs också då valmöjligheterna och kvaliteten som finns i en storstad kan upplevas på olika sätt vid valet att besöka den offentliga eller privata vårdenheten.Studien bygger på en kvalitativ undersökning i form av intervjuer för insamling av primärdata. Intervjufrågorna har utformats utifrån en modell från tidigare forskning inom samma område och har under studien utökats med aspekten geografisk närhet. Tio respondenter har deltagit i undersökningen. Hälften av dem tillhör en offentlig vårdenhet och andra halvan är listade hos en privat.Av intervjuerna framgår det att flera faktorer påverkar patientnöjdheten inom primärvården i Malmö stad. Den största skillnaden mellan uppleveslerna är att tillgänglighet och kontinuitet lyfts fram och anses vara viktigare än andra element när patienter tillfrågades om hur de upplevde patientnöjdhet. Slutligen framhäver undersökningen att helhetsintrycket av ett besök är en aspekt som påverkar patienternas nöjdhet och kan hänvisas till tillgänglighet, delaktighet, bemötande information, kontinuitet, geografisk närhet och upplevd nytta.Kvantitativa studier har tidigare genomförts kring vilka element som påverkar patientupplevd kvalitet. För att ge en vidare djup kartläggning av de bakomliggande faktorerna av patienternas nöjdhet har denna kvalitativa undersökning utförts. Forskningen ska förhoppningsvis hjälpa organisationer inom primärvården att bättre förstå hur medborgare upplever patientnöjdhet.

Denna uppsats är ett resultat av en försöksstudie med användning av surfplattor som stöd vid rehabilitering efter knäprotesoperationer på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. En av författarna är kliniskt verksam sjukgymnast sedan tio år tillbaka, den andre författaren har lika lång erfarenhet av ortopedisk sjukgymnastik ur ett patientperspektiv. Syftet med studien var att skapa förståelse för patienters uppfattningar om IKT-stöd vid rehabilitering efter knäprotesoperation. Det IKT-stöd som är i fokus i detta arbete är en egenframtagen innovativ informationsbroschyr med interaktiva träningsinstruktioner, samt den redan befintliga applikationen Min Hälsoplan. Författarna har valt att utgå ifrån ett sociotekniskt ramverk som teoretisk modell, och utifrån detta använt ramverkets tre perspektiv organisation, teknik och individ vid resultatanalys. I undersökningen deltog 24 patienter, som fick låna en surfplatta innehållande ovan nämnda IKT-stöd. Samtliga deltagare fick sedan svara på en enkät med frågor kring deras upplevelse av detta. Enkätundersökningen kompletterades med fem patientintervjuer och två personalintervjuer. Detta för att få med både patientperspektiv och personalperspektiv, precis som med författarnas egna perspektiv som följt med under hela processen genom studiens planering, utförande och sammanställning. Hela 82 % av de tillfrågade ville prova att använda surfplatta som stöd vid rehabiliteringen, och 79 % ställde sig även positiva eller mycket positiva till att använda IKT-stöd även i framtida vårdsammanhang efter att ha provat surfplattan som stöd. Studien visar att patienterna som deltagit i studien upplever stor nytta med instruktionsfilmerna. Nyttan beskrivs som stöd för minnet, känsla av trygghet, delaktighet samt ökad motivation till träning. Instruktionsfilmerna uppfattas även ge möjlighet till bättre tydlighet i träningsinstruktionerna. Hinder för IKT-stöd vid rehabilitering som författarna har tydliggjort i denna studie är organisatoriska strukturer, tekniska problem och lågt mått av tillgänglighet. Möjligheter med IKT-stöd kan i ett större, teoretiskt perspektiv vara högre vårdkvalitet, ökad trygghet i vård och behandling, bättre tillgänglighet, ökat främjande av goda kontakter mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal, jämnare patientflöden, arbetsinsatsvinster, ekonomiska vinster samt förbättrade utsikter för en mer jämlik och rättvis vård.