Risker vid handel på nätet är större än vid handel i fysiska butiker och är ett stort hinder till varför konsumenter väljer att inte handla på nätet. Ett sätt att minska upplevd risk vid e- handel är genom tillit till återförsäljare. Dock är det svårt för en konsument att avgöra om en återförsäljare på nätet är pålitlig eller ej. Då e-handel blir alltmer utbrett och många företag erbjuder varor som är riktade enbart till män eller kvinnor blir vår frågeställning: Hur skiljer sig upplevd risk med e-handel mellan män och kvinnor, och vilken betydelse har tillit till återförsäljare för hantering av dessa risker? För att besvara vår frågeställning diskuterades begreppen upplevd risk och tillit i en manlig och kvinnlig fokusgrupp där olika dimensioner av upplevd risk och påverkande faktorer till tillit togs upp. Dimensionerna av upplevd risk som undersöktes var finansiell-, produkt-, leverans-, social och tidsrisk samt risk med informationssäkerhet. Tillitsfaktorerna som undersöktes var återförsäljar- och hemsideegenskaper, erfarenhet med återförsäljare, tredje part och opportunistiskt beteende. Resultaten från vår studie pekar på att det finns små skillnader mellan män och kvinnor gällande upplevd risk, och att produktrisk är den mest betydande för kvinnorna och den enda risken som männen upplevde. Vidare visade det sig att alla tillitsfaktorer var av betydelse för respondenternas upplevda risk och att erfarenhet var den viktigaste för båda grupperna, men att tredje part var viktigare för kvinnorna än för männen.

Syfte: Syftet med denna studie är att förklara förstagångsköpares upplevda risker vid strategiska köp samt analysera deras val av informationskälla vid reducering av den upplevda risken. Metod: Denna studie har bedrivits genom en kvantitativ undersökning där data har samlats in via en webbaserad enkätundersökning. Den insamlade datan har sedan analyserats i statistikprogrammet SPSS där en deskriptiv statistik, faktoranalys, klusteranalys samt en korrelationsanalys utfördes. Resultat & slutsats: Vi kan utifrån undersökningens resultat konstatera att förstagångsköparna i denna studie i synnerhet inte är oroliga över de dimensioner av upplevd risk som ett bostadsköp kan innebära. Den risk som resulterat i högst värden är dock den fysiska risken, vilket innebär att vi kan förklara förstagångsköparna som främst oroade över fel på bostaden. Vi har även uppmärksammat samband mellan de upplevda riskerna och ett flertal informationskällor, dock föredrar förstagångsköparna främst de personliga informationskällorna. Förslag till fortsatt forskning: Den aktuella studien fokuserar på bostadsköpet och förstagångsköpare. Det skulle därav vara av intresse att både undersöka andra strategiska produkter samt mer erfarna köpare. Detta kan bidra till ytterligare perspektiv inom teorin om upplevd risk och riskminskningsstrategier. Ett ytterligare förslag till fortsatt forskning är att utföra en kvalitativ metod för att nå ett djupare och mer tolkande resultat. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till en ökad kunskap om förstagångsköpares upplevda risker och riskminskningsbeteende. Vi fyller ut de befintliga men begränsade studier som omfattar strategiska köp, samt skapar en ökad förståelse för svårigheter i det individuella beslutsfattandet. Vi hoppas att fastighetsmäklare genom denna studie tar vara på möjligheten att kunna anpassa sin verksamhet och sina marknadsföringsaktiviteter efter olika individer, samt förstår sin betydelse vid förstagångsköpares reducering av risk.

Problembakgrund & Problemdiskussion: Internets betydelse har ökat i samhället de senaste åren vilket har medfört att bankers verksamhet i stor utsträckning har blivit internetbaserad. Efter dess uppkomst har antalet användare av banktjänster på internet ökat snabbt och i samband med detta har man även kunnat se en ökning av internetbedrägerier, främst på bankers internettjänster. Oroligheter på finansmarknaden har bidragit till att förtroendet för bankerna och deras tjänster har minskat och det har även framkommit att kunderna upplever att det är riskfyllt att utföra sina bankärenden på internet. Problemformulering: Vilka faktorer påverkar studenternas upplevda risk med internetbaserade banktjänster? Hur påverkas studenternas upplevda användbarhet av deras upplevda användarvänlighet och upplevda risk med internetbaserade banktjänster? Syfte: Syftet med denna studie är att fylla en kunskapslucka genom att undersöka studenters upplevda risk med internetbaserade banktjänster. Detta ämnar vi genomföra genom att utveckla en modell för att testa samband som tidigare forskningsresultat genererat för att se om liknande relationer kan påvisas under de förutsättningar som finns för denna studie. Delsyften är att undersöka vad studenternas upplevda risk består av och hur den upplevda användarvänligheten och den upplevda risken påverkar studenternas upplevda användbarhet med internetbaserade banktjänster. Teoretisk referensram: Den teori som denna studie bygger på består till stor del av tidigare forskning som bland annat innefattar upplevd risk, tillit och acceptans av teknologi. Teorin har genererat hypoteser som sammanställts för att utveckla en undersökningsmodell som utgjort grunden för hypotesprövningen. Metod: Denna studie bygger på en deduktiv ansats och en kvantitativ metod där datainsamling skett med hjälp av enkätutdelning. Urvalet som gjordes i samband med denna studie kan klassas som ett bekvämlighetsurval. Tack vare detta kunde totalt 149 enkäter samlas in. Resultat & Analys: Resultatet indikerar att studenter vid Umeå universitet har en relativt låg riskupplevelse med internetbaserade banktjänster. Däremot sågs skillnader inom urvalet vilket innebär att vi kan konstatera att vissa respondenter upplever tjänsterna som mer riskfyllda. Det kan fastställas att studenters upplevda risk med internetbaserade banktjänster påverkas av deras tillit till tjänsterna, hur innovativa studenterna anses och hur användarvänliga tjänsterna upplevs. Hur användbara studenterna upplever att tjänsterna är påverkas av hur användarvänliga de upplevs och till viss del hur riskfyllda tjänsterna anses.      Slutsats: Vår problemformulering har besvarats då vi fann att tillit, innovativitet och upplevd användbarhet är faktorer som påverkar studenters upplevda risk. Vi konstaterade även att studenter finner den finansiella risken och säkerhetsrisken högst vilket innebär att delsyftet att undersöka vad studenternas upplevda risk består av är uppnått. Studenternas upplevda användbarhet påverkas av den upplevda användarvänligheten och vi såg även en tendens till att den upplevda risken skulle vara en påverkande faktor. Med detta har det andra delsyftet uppnåtts.

<p>Dagens konfektionsmarknad präglas av hård konkurrens, vilket innebär att småföretag inte enbart kan konkurrera med produktkvalitet och flertalet företag vill inte konkurrera med pris. Detta ökar vikten av gedigen kundförståelse, förmåga att identifiera och lösa kundens behov samt att skapa värden för kunden. För en märkesinnehavare är det yttersta målet kundlojalitet då det leder till långsiktiga kundrelationer. Denna uppsats behandlar de olika faktorerna i en process med målet att skapa kundlojalitet, som är viktiga för att småföretag ska kunna överleva (vara lönsamma), på den alltmer konkurrensutsatta marknaden.</p><p>Sveriges modebransch utgörs till största delen av småföretag. Småföretagen är väldigt dominerade av storföretagen som genom stordriftfördelar och uppgång i internationella företagskonstellationer kan sätta villkoren för småföretagsamheten och avgöra vilken sorts företag som kan överleva på marknaden. Den svenska småföretagarens relativa position har försvagats och för små svenska jeansföretag innebär det en stor utmaning att överleva, behålla sina kunder och vara lönsamma. Detta ökar vikten av att den så kallade kundlojalitetsprocessen hos företagen är optimal.</p><p>Syftet med uppsatsen är, att med en jämförande fallstudie, utvärdera kundlojalitetsprocesserna hos konfektionsföretagen Gul&Blå och Sixty Sverige för varumärkena Gul&Blå och Miss Sixty. För att undersöka det valda området, utförs djupintervjuer med respektive jeansföretag. Teorier som uppsatsen bygger på är varumärkesuppbyggnad, engagemang, upplevd risk, styrningsmetoderna mål- och processtyrning samt perspektiven transaktions- och relationsmarknadsföring.</p><p>Undersökningen visar att kundlojalitetsprocessen är optimal när förtaget använder sig av samtliga aktiviteter i den varumärkesuppbyggande processen, arbetar för att minimera kundens upplevda risk gentemot produkterna, ökar engagemanget för produkterna genom säljfrämjande åtgärder, arbetar processtyrt samt arbetar enligt perspektivet om relationsmarknadsföring.</p><p>Nyckelord: kundlojalitet, varumärkesuppbyggnad, upplevd risk, engagemang, processtyrning, relationsmarknadsföring.</p>

Titel: Betalningssättens påverkan på e-handelskonsumenters köpbeslut – en enkätundersökning Bakgrund: Trygghet och betalningssäkerhet är två frågor som ständigt är aktuella inom e-handeln och möjligheten att välja mellan olika betalningssätt är en av de faktorer som kan påverka e-handelskonsumentens köpbeslut. I den här uppsatsen undersöker vi vilken inverkan den möjligheten har på olika aspekter av köpbeslutet. Syfte: Vårt syfte är att undersöka om möjligheten att välja mellan olika betalningssätt påverkar e-handelskonsumentens, i form av högskolestudenters, köpbeslut och om så är fallet vilka betalningssätt e-handlare bör erbjuda för att köpbeslutet inte ska påverkas negativt. Metod: Med utgångspunkt i tidigare studier har vi sammanställt en enkät med frågor kring konsumenters syn på olika betalningssätt i samband med e-handel. Enkäten skickades ut till programstudenter på högskolan i Gävle. Urvalet utgjordes av ett icke-slumpmässigt urval. Av 1008 tillfrågade svarade 227 st vilket ger en svarsfrekvens på 22,5%. Resultaten av enkäten har sammanställts och presenteras i diagram och med dessa som utgångspunkt har vi studerat svarsfrekvenser och försökt att finna samband som kan ge en indikation om vilka betalningssätt som är mest önskvärda bland e-handelskonsumenter. Analys och slutsats: Möjligheten att välja mellan olika betalningssätt påverkar e-handelskonsumentens köpbeslut på flera sätt. Rätt använt är det en faktor som kan reducera den upplevda risken, öka det upplevda förtroendet och öka de upplevda fördelarna. Att erbjuda flera betalningssätt är ett sätt att bygga förtroende. Alltför komplicerade betalningssystem kan dock leda till att kunder väljer att avstå köp. Som e-handlare bör man därför försöka att tillgodose båda sidorna, de som prioriterar säkerhet och de som prioriterar bekvämlighet. Förslag till fortsatt forskning: Vi presenterar en utökad modell över köpprocessen. Med utgångspunkt i den hade man kunnat undersöka andra aspekters påverkan på köpbeslutet. Ytterligare ett förslag är att upprepa enkätundersökningen med en annan metod för att försöka öka svarsfrekvensen. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen undersöker sambandet mellan möjligheten att välja mellan olika betalningssätt och e-handelskonsumentens köpbeslut och introducerar en utökad modell över e-handelskonsumentens köpprocess. Nyckelord: betalningssätt, upplevd risk, e-handel, köpprocessen, online-betalning och internetstrategi.

Dagens konfektionsmarknad präglas av hård konkurrens, vilket innebär att småföretag inte enbart kan konkurrera med produktkvalitet och flertalet företag vill inte konkurrera med pris. Detta ökar vikten av gedigen kundförståelse, förmåga att identifiera och lösa kundens behov samt att skapa värden för kunden. För en märkesinnehavare är det yttersta målet kundlojalitet då det leder till långsiktiga kundrelationer. Denna uppsats behandlar de olika faktorerna i en process med målet att skapa kundlojalitet, som är viktiga för att småföretag ska kunna överleva (vara lönsamma), på den alltmer konkurrensutsatta marknaden. Sveriges modebransch utgörs till största delen av småföretag. Småföretagen är väldigt dominerade av storföretagen som genom stordriftfördelar och uppgång i internationella företagskonstellationer kan sätta villkoren för småföretagsamheten och avgöra vilken sorts företag som kan överleva på marknaden. Den svenska småföretagarens relativa position har försvagats och för små svenska jeansföretag innebär det en stor utmaning att överleva, behålla sina kunder och vara lönsamma. Detta ökar vikten av att den så kallade kundlojalitetsprocessen hos företagen är optimal. Syftet med uppsatsen är, att med en jämförande fallstudie, utvärdera kundlojalitetsprocesserna hos konfektionsföretagen Gul&amp;Blå och Sixty Sverige för varumärkena Gul&amp;Blå och Miss Sixty. För att undersöka det valda området, utförs djupintervjuer med respektive jeansföretag. Teorier som uppsatsen bygger på är varumärkesuppbyggnad, engagemang, upplevd risk, styrningsmetoderna mål- och processtyrning samt perspektiven transaktions- och relationsmarknadsföring. Undersökningen visar att kundlojalitetsprocessen är optimal när förtaget använder sig av samtliga aktiviteter i den varumärkesuppbyggande processen, arbetar för att minimera kundens upplevda risk gentemot produkterna, ökar engagemanget för produkterna genom säljfrämjande åtgärder, arbetar processtyrt samt arbetar enligt perspektivet om relationsmarknadsföring. Nyckelord: kundlojalitet, varumärkesuppbyggnad, upplevd risk, engagemang, processtyrning, relationsmarknadsföring.

E-handeln ökar ständigt och inte minst när det kommer till klädbranschen. Konsumenter värderar tillgängligheten och utbudet som internet erbjuder. Dock upplever konsumenter en större risk med att handla på internet jämfört med en fysisk butik. Det beror på att den fysiska interaktionen mellan produkt och konsument försvinner. Konsumenter känner då en större risk för att produkten inte ska uppfylla deras förväntningar. De måste förlita sig på något annat än den fysiska interaktionen. När konsumenter känner en risk inför ett köp så kommer de att söka efter mer information på internet. Informationen kan fungera som en kompensation för den förlorade fysiska interaktionen. Varumärket kan också påverka konsumenter när de ska handla kläder på nätet. Syftet med den här studien är att undersöka varumärkets betydelse vid köp av kläder på internet. Studien tar upp hur varumärket reducerar risker för konsumenten och hur sökprocessen påverkas. För att få en djupare förståelse för det så undersöks även konsumenters motiv till köp på internet och hur varumärket påverkar dem. Studien har genomförts med hjälp av 10 stycken semi-strukturerad intervjuer med kvinnliga respondenter i åldern 20 till 30 år. Dessa respondenter valdes genom ett målstyrt urval. Under intervjuerna fick respondenterna berätta om vad de har för motiv till att köpa på internet, hur deras sökprocess ser ut samt vad de känner för upplevda risker med att handla på internet och hur dessa skulle kunna minska. Respondenterna beskrev även vad de tror att varumärket har för påverkan på dem. Studiens resultat visar att varumärket har en stor betydelse för konsumenter vid köp av kläder på internet. Det finns inte ett motiv till att genomföra ett köp på internet utan ett känt varumärke. Konsumenter kopplar köp av kläder på internet med hög risk, de förlitar sig då på varumärket när den fysiska interaktionen är förlorad. Konsumenter ser varumärket som en garanti för kvalitet och känner ett förtroende för det. Samtidigt som varumärket reducerar de upplevda riskerna kortar det också ner sökprocessen på internet. Konsumenter känner sig tillfredsställda med den informationen varumärket ger. Varumärket är alltså det som bringar fram mest förtroende för att ett plagg ska uppfylla förväntningar vid köp på internet.

Internet har fått en stor betydelse i Sverige under de senaste årtiondena. Detta har medfört att samhället har förändrats och blivit mer digitalt och likaså bankerna. Fler och fler människor köper mobiltelefoner, vilket har resulterat i att det har utvecklats smarta telefoner där man kan använda internet för att utföra många ärenden. Detta har påverkat bankernas tjänsteutbud som i dag i hög grad är internetbaserad. Alla storbanker i Sverige erbjuder i dag mobila banktjänster, där kunderna kan utföra ärenden på egen hand. I en branschmätning som Svenskt Kvalitetsindex gjort visade det sig att kunderna har fått ett lägre förtroende för bankerna. En av orsakerna till det försämrade förtroendet visade sig vara att vissa bankkunder kände sig tvingade att använda mer tekniska tjänster, så som de mobila banktjänsterna är och som de inte upplevde som användarvänliga och användbara.   Denna problematisering banade väg för våra frågeställningar:   Vilka faktorer påverkar attityden till att använda mobila banktjänster? Påverkar attityden och självtilliten till mobila banktjänster den beteendemässiga intentionen till att använda dessa tjänster? Huvudsyftet med studien har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar attityden till mobila banktjänster. Vi har även haft avsikt att studera om attityden påverkar själva intentionen till att använda dessa tjänster. Ett delsyfte har varit att jämföra hur attityderna skiljer sig åt beroende på kön, ålder och utbildningsgrad.   Den teori som ligger till grund för denna studie är tidigare forskning inom ämnet internet- och mobila banktjänster. Utifrån teorierna har vi utformat hypoteser som vi har sammanställt i en undersökningsmodell.   I studien har vi genomfört en enkätundersökning på invånare i Umeå kommun i åldrarna 18-80 + år. Vi använde oss av ett kvoturval vilket bestod av fem olika ålderskvoter: 18-24, 25-44, 45-64, 65-79, 80 + år. Vi sammanställde datamaterialet vilket totalt bestod av 144 enkäter i SPSS, där utförde vi ett antal linjära regressioner.   Resultatet från studien visar att användbarhet är den faktor som i högst grad påverkar attityden till att använda mobila banktjänster. Andra faktorer som också påverkade attityden var upplevd nytta och teknologisk beredskap. De faktorer som inte visade på något samband var upplevd risk, självtillit och upplevd användarvänlighet, då ingen av dessa var statistiskt signifikanta.   Studien har även visat att ålder och utbildningsnivå till skillnad från kön påverkar attityden till mobila banktjänster.   Nyckelord: Mobila banktjänster, teknologiacceptansmodellen, självtillit, upplevd risk, upplevd nytta, teknologisk beredskap.

Uppsatsens syfte är att undersöka äldre individers (ålder 55+) upplevelse av nytta och användarvänlighet vad det gäller bankkort utan pinkod samt om valda externa variabler påverkar dessa huvudvariabler och i sådana fall hur. För att se eventuella samband skapades en egen modell som består av valda externa variabler: tidigare erfarenhet, upplevd risk, tillit och teknofobi samt av huvudvariablerna upplevd nytta samt upplevd användarvänlighet. Datainsamling skapades genom enkätundersökning som sändes ut på SPF Seniorernas Facebooksida och besvarades av 252 personer. Resultaten visade att äldre upplever en användarvänlighet med bankkort utan pinkod men ingen nytta. Studien visade även att nästan samtliga hypoteser kunde accepteras då samband fanns mellan variablerna i studiens analysmodell. Detta gäller inte för sambandet mellan variabeln tidigare erfarenhet och huvudvariablerna, då ett klart samband mellan dem inte kunde finnas. Upplevd risk och teknofobi hade en negativ påverkan på den upplevda nyttan och användarvänligheten medan tillit hade en positiv påverkan på dem.

<p><strong> Syfte: </strong>Studien syftar till att identifiera upplevda risker och riskreducerare vid e-handel, samt beskriva hur dessa påverkas av produktens och Internetbutikens karaktär. </p><p><strong>Metod: </strong>Data insamlas genom enkätstudie, fokusgruppsintervjuer samt observationer. Fokusgruppsintervjuerna ger dels förklaring till enkätstudien och bidrar dels till ytterligare perspektiv. Observationer av Internetbutiker genomförs för att identifiera riskreducerare.</p><p><strong>Teori:</strong> Främst används teorier om upplevd risk, riskreducering samt produkters karaktär.</p><p><strong>Slutsats: </strong>De upplevda risker som identifierats vid köp över Internet är <em>funktionell risk</em>, <em>leveransrisk, tidsrisk</em>, <em>psykologisk risk, finansiell risk, betalningsrisk, källrisk</em> samt <em>social risk. </em>Undersökningen visar att dessa upplevda risker varierar beroende av konsumenten, produktens karaktär samt Internetbutikens karaktär. En mängd olika riskreducerare har identifierats varav word-of-mouth har varit den mest betydande och som i viss mån kan reducera samtliga risker. Produktens karaktär påverkar konsumenten gällande beslutet om köpet kommer att genomföras i en fysisk butik eller i en Internetbutik. De flesta konsumenter har en positiv attityd till att köpa exempelvis resor och böcker på Internet, medan många konsumenter däremot är negativa till att köpa kläder på Internet. Detta beror på att produktens karaktär är sådan att en utvärdering av kläders kvalitet är relativt enkel att göra i en fysisk butik, men desto svårare att göra i en Internetbutik, vilket innebär att den funktionella risken ökar. Gällande resor och böcker är produkterna lika svåra att utvärdera i en fysisk butik som i en Internetbutik. Riskreducerare kopplade till den upplevda kvaliteten kan vara kombinationer av köp från Internetbutiker och fysiska butiker, men även word-of-mouth samt egen tidigare erfarenhet av produkten. Gällande köp från internationella Internetbutiker är de främsta riskerna leveransrisk, tidsrisk och finansiell risk. Resultatet visar att konsumentens kännedom om företaget, genom tidigare egna erfarenheter eller word-of-mouth påverkar den upplevda risken. Detta gäller för både svenska och internationella Internetbutiker. </p>