Problembakgrund & Problemdiskussion: Internets betydelse har ökat i samhället de senaste åren vilket har medfört att bankers verksamhet i stor utsträckning har blivit internetbaserad. Efter dess uppkomst har antalet användare av banktjänster på internet ökat snabbt och i samband med detta har man även kunnat se en ökning av internetbedrägerier, främst på bankers internettjänster. Oroligheter på finansmarknaden har bidragit till att förtroendet för bankerna och deras tjänster har minskat och det har även framkommit att kunderna upplever att det är riskfyllt att utföra sina bankärenden på internet. Problemformulering: Vilka faktorer påverkar studenternas upplevda risk med internetbaserade banktjänster? Hur påverkas studenternas upplevda användbarhet av deras upplevda användarvänlighet och upplevda risk med internetbaserade banktjänster? Syfte: Syftet med denna studie är att fylla en kunskapslucka genom att undersöka studenters upplevda risk med internetbaserade banktjänster. Detta ämnar vi genomföra genom att utveckla en modell för att testa samband som tidigare forskningsresultat genererat för att se om liknande relationer kan påvisas under de förutsättningar som finns för denna studie. Delsyften är att undersöka vad studenternas upplevda risk består av och hur den upplevda användarvänligheten och den upplevda risken påverkar studenternas upplevda användbarhet med internetbaserade banktjänster. Teoretisk referensram: Den teori som denna studie bygger på består till stor del av tidigare forskning som bland annat innefattar upplevd risk, tillit och acceptans av teknologi. Teorin har genererat hypoteser som sammanställts för att utveckla en undersökningsmodell som utgjort grunden för hypotesprövningen. Metod: Denna studie bygger på en deduktiv ansats och en kvantitativ metod där datainsamling skett med hjälp av enkätutdelning. Urvalet som gjordes i samband med denna studie kan klassas som ett bekvämlighetsurval. Tack vare detta kunde totalt 149 enkäter samlas in. Resultat & Analys: Resultatet indikerar att studenter vid Umeå universitet har en relativt låg riskupplevelse med internetbaserade banktjänster. Däremot sågs skillnader inom urvalet vilket innebär att vi kan konstatera att vissa respondenter upplever tjänsterna som mer riskfyllda. Det kan fastställas att studenters upplevda risk med internetbaserade banktjänster påverkas av deras tillit till tjänsterna, hur innovativa studenterna anses och hur användarvänliga tjänsterna upplevs. Hur användbara studenterna upplever att tjänsterna är påverkas av hur användarvänliga de upplevs och till viss del hur riskfyllda tjänsterna anses.      Slutsats: Vår problemformulering har besvarats då vi fann att tillit, innovativitet och upplevd användbarhet är faktorer som påverkar studenters upplevda risk. Vi konstaterade även att studenter finner den finansiella risken och säkerhetsrisken högst vilket innebär att delsyftet att undersöka vad studenternas upplevda risk består av är uppnått. Studenternas upplevda användbarhet påverkas av den upplevda användarvänligheten och vi såg även en tendens till att den upplevda risken skulle vara en påverkande faktor. Med detta har det andra delsyftet uppnåtts.

Internet har fått en stor betydelse i Sverige under de senaste årtiondena. Detta har medfört att samhället har förändrats och blivit mer digitalt och likaså bankerna. Fler och fler människor köper mobiltelefoner, vilket har resulterat i att det har utvecklats smarta telefoner där man kan använda internet för att utföra många ärenden. Detta har påverkat bankernas tjänsteutbud som i dag i hög grad är internetbaserad. Alla storbanker i Sverige erbjuder i dag mobila banktjänster, där kunderna kan utföra ärenden på egen hand. I en branschmätning som Svenskt Kvalitetsindex gjort visade det sig att kunderna har fått ett lägre förtroende för bankerna. En av orsakerna till det försämrade förtroendet visade sig vara att vissa bankkunder kände sig tvingade att använda mer tekniska tjänster, så som de mobila banktjänsterna är och som de inte upplevde som användarvänliga och användbara.   Denna problematisering banade väg för våra frågeställningar:   Vilka faktorer påverkar attityden till att använda mobila banktjänster? Påverkar attityden och självtilliten till mobila banktjänster den beteendemässiga intentionen till att använda dessa tjänster? Huvudsyftet med studien har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar attityden till mobila banktjänster. Vi har även haft avsikt att studera om attityden påverkar själva intentionen till att använda dessa tjänster. Ett delsyfte har varit att jämföra hur attityderna skiljer sig åt beroende på kön, ålder och utbildningsgrad.   Den teori som ligger till grund för denna studie är tidigare forskning inom ämnet internet- och mobila banktjänster. Utifrån teorierna har vi utformat hypoteser som vi har sammanställt i en undersökningsmodell.   I studien har vi genomfört en enkätundersökning på invånare i Umeå kommun i åldrarna 18-80 + år. Vi använde oss av ett kvoturval vilket bestod av fem olika ålderskvoter: 18-24, 25-44, 45-64, 65-79, 80 + år. Vi sammanställde datamaterialet vilket totalt bestod av 144 enkäter i SPSS, där utförde vi ett antal linjära regressioner.   Resultatet från studien visar att användbarhet är den faktor som i högst grad påverkar attityden till att använda mobila banktjänster. Andra faktorer som också påverkade attityden var upplevd nytta och teknologisk beredskap. De faktorer som inte visade på något samband var upplevd risk, självtillit och upplevd användarvänlighet, då ingen av dessa var statistiskt signifikanta.   Studien har även visat att ålder och utbildningsnivå till skillnad från kön påverkar attityden till mobila banktjänster.   Nyckelord: Mobila banktjänster, teknologiacceptansmodellen, självtillit, upplevd risk, upplevd nytta, teknologisk beredskap.

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur entreprenörer förhåller sig till den osäkerhet som råder när beslut tas angående implementering av ny teknologi.   Metod: Då studiens syfte har varit att öka förståelsen för ämnet har semistrukturerade djupintervjuer använts som kvalitativ metod.   Resultat & slutsats: Osäkerheten avseende ny teknik bland entreprenörerna är i det närmaste obefintlig tack vare att kostnaden för implementering av ny teknik är låg, det är lätt för entreprenörer att skaffa sig grundläggande kunskaper om ny teknik och nyttan av ny teknik är lätt att mäta. Dessa aspekter i kombination med entreprenörernas goda teknologiska beredskap bidrar till att beslutsfattande avseende ny teknik i större utsträckning sker under optimism än osäkerhet. De faktorer som påverkar beslutet att implementera en ny specifik teknologi (i denna studie digital marknadsföring), det vill säga den teknologiska acceptansen, är kunder, konkurrenter, långsiktig nytta, mätbarhet, resurser samt praktisk användbarhet.   Examensarbetets bidrag: Ur ett teoretiskt perspektiv bidrar studien till litteraturen genom att upprätta ett ramverk som skildrar vilka faktorer som har inverkan på entreprenörens upplevda optimism avseende ny teknologi. Studien visar att låg finansiell kostnad, kunskap och kompetens, befintlig kundbas samt mätbarhet av ROI är faktorer som förebygger osäkerhet. Vidare skildrar ramverket hur förebyggande av osäkerhet i sin tur skapar en optimistisk inställning till beslutsfattande avseende implementering av ny teknologi i form av digital marknadsföring, där framförallt mätbarheten bidrar till att beslutsfattandet sker på rationell basis och besluten i stor utsträckning drivs av faktorer kopplade till tidigare forskning inom teknologisk acceptans. Ur ett praktiskt perspektiv påvisas att digital marknadsföring kan bedrivas framgångsrikt till en låg finansiell kostnad trots avsaknad av tidigare erfarenhet eller utbildning hos entreprenören. Osäkerhet avseende implementering av digital marknadsföring kan förebyggas med hjälp av insamling av information och nätverkande.     Förslag till fortsatt forskning: I studien identifieras aspekter som förebygger entreprenöriell osäkerhet och ett förslag till framtida forskning är att använda sig av de faktorer som visat sig förebygga osäkerhet och testa dem på en annan digital teknologi för att kunna se huruvida resultatet hade skiljt sig åt. Forskningen indikerar även att att nystartade företag generellt agerar under en större osäkerhet än ett etablerat företag, trots att företagen faller inom kategorin mikroföretag. Det hade därför varit intressant att bygga vidare på studien genom att genomföra en jämförande studie i en större skala för att kunna dra slutsatser på huruvida nyetablerade mikroföretag skiljer sig från mikroföretag som varit verksamma under längre tid för att testa de indikationer som studien påvisat. / Aim: To increase understanding of how entrepreneurs relate to the uncertainty that prevails when deciding on the implementation of new technology.   Method: Semi-structured in-depth interviews.   Result & Conclusions: The uncertainty regarding new technology among the entrepreneurs is almost non-existent due to the cost of implementing new technology is low, it is easy for entrepreneurs to acquire basic knowledge about how to use new technology, and the benefits of new technology are easy to measure. These aspects, combined with the entrepreneurs' good technological readiness, contribute to the decision-making regarding new technology to occur in greater extent under optimism than uncertainty. The factors that influence the decision to implement new specific technology (in this study digital marketing), i.e. the technological acceptance, are customers, competitors, long-term utility, measurability, resources and practical usability.   Contribution of the thesis: From a theoretical perspective, the study contributes to the literature by establishing a framework that describes what factors have an impact on the contractor's perceived optimism regarding new technology. The study shows that low financial cost, knowledge and competence, existing customer base and measurability are factors that prevent uncertainty. Furthermore, the framework describes how prevention of uncertainty, in turn, creates an optimistic approach to decision-making regarding the implementation of new technology in the form of digital marketing, where, above all, the measurability contributes to the decision-making being made on a rational basis, and where the decisions are largely driven by factors linked to previous research in technological acceptance. From a practical perspective, demonstrating that digital marketing can be conducted successfully at a low financial cost despite the absence of previous experience or training with the contractor. Uncertainty regarding the implementation of digital marketing can be prevented by means of collecting information and networking.   Suggestions for future research: The study identifies aspects that prevent entrepreneurial insecurity, and a proposal for future research is to use the factors that have proven to prevent uncertainty and test them on another digital technology in order to see whether the result had differed. The research also indicates that start-up companies generally act under greater uncertainty than an established company, despite the fact that the companies fall within the category of micro-enterprises. It would therefore have been interesting to build on the study by conducting a comparative study on a larger scale in order to draw conclusions as to whether newly established micro-companies differ from micro-companies that have been active for a long time in order to test the indications that the study showed.