Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur e-handelsföretags returpolicys, mer specifikt returkomponenterna returtid, returkostnad och returansträngning, kan påverka konsumenters upplevda risk vid köp av kläder online. Studien utgår från tre hypoteser, vilka är: “Längre returtider resulterar i en lägre upplevd risk hos konsumenter vid köp av kläder online”, “Lägre returkostnader leder till lägre upplevd risk hos konsumenter vid köp av kläder online” samt “Lägre returansträngning medför att konsumenter upplever en lägre risk vid köp av kläder online”. Metod: Tvärsnittsstudien omfattades av en enkätundersökning där deltagarnas åsikter och inställningar ställdes i centrum. 109 användbara svar genererades utifrån ett bekvämlighetsurval. Svaren analyserades genom en multipel regressionsanalys för att undersöka respektive returkomponents påverkan på konsumentens upplevda risk vid köp av kläder online. Resultat: Resultatet indikerade på att ökad returtid respektive en minskad returkostnad bidrar till att reducera den upplevda risken för konsumenten vid köp av kläder online. Vad gäller returansträngning fann studien inget stöd för att en lägre ansträngning genererade en lägre upplevd risk för konsumenten vid köp av kläder online. Däremot saknades signifikans för variablerna returtid och returansträngning vilket gör det svårt att utesluta slumpfaktorn i dessa hypoteser. Det gick även att observera att returkomponenten returkostnad påverkade den upplevda risken i störst omfattning. Originalitet/Värde: I en ständigt växande e-handelsmarknad, speciellt inom modebranschen, är konkurrensen ett faktum vilket gör att företagen alltmer konkurrerar i andra områden än de produkter de säljer. Det finns en problematik kring hur returpolicys ska utformas på bästa sätt. Då upplevd risk har en betydande effekt på köp- och returintentionen av kläder köpta av konsumenter online är det ett relevant och viktigt ämne att studera. Studien kan bidra med insikt i vilka returkomponenter som värderas och uppskattas mest av konsumenter i en returpolicy, något som kan påverka konsumenters inställning till köpet. Med grund i studien och dess resultat konstateras att företag som säljer kläder online bör arbeta med att utforma sina returpolicys på ett sätt som minskar konsumenternas upplevda risk i största möjliga utsträckning. Vid situationer där företag behöver strama åt sina returpolicys kan denna studie hjälpa till med att ge stöd för vilken returkomponent som värderas minst av konsumenter. / Purpose: The aim of the study is to investigate how e-commerce companies’ return policies, more specifically the return components return time, return cost and return effort, can affect consumers' perceived risk while purchasing clothes online. The study revolves around three different hypotheses, which are: “Longer return times result in a lower perceived risk for consumers when buying clothes online”, “Lower return costs lead to a lower perceived risk among consumers when buying clothes online” as well as “Lower return efforts lead to consumers experiencing a lower risk when buying clothes online” Methodology: The cross-sectional study consists of a questionnaire survey in which the participants' opinions and attitudes were at the center. 109 useful responses were generated based on a convenience sample. The responses were analyzed through a multiple regression analysis, in order to examine the impact of each return component on the consumers' perceived risk while purchasing clothes online. Findings: The result indicated that an increased return time as well as a reduced return cost contribute to reducing the perceived risk for the consumer when purchasing clothes online. Regarding return effort, the study found no support that a lower return effort generated a lower perceived risk for the consumer when buying clothes online. However, the findings regarding return time and return effort were lacking significance, which means that there is a risk of the findings being coincidental. It was also possible to observe that the return component return cost affected the consumers’ perceived risk to the greatest extent. Originality / Value: In an ever-growing e-commerce market, especially in the fashion industry, competition is a fact which results in companies increasingly cofmpeting in other areas than the products they sell. There is a problem with how return policies should be designed in the best way. As perceived risk has an effect on the consumers’ intention to buy and return clothes purchased online, it is a relevant and important topic to study. The study can provide insight into which return components consumers value and appreciate most in a return policy, something that can affect consumers' attitudes towards the purchase. Based on the study and its results, it is stated that companies that sell clothes online should work on designing their return policies in a way that reduces consumers' perceived risk to the greatest possible extent. In situations where companies have to tighten their return policies, this study can help provide support for which return component is least valued by consumers. This thesis is written in Swedish.

Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar konsumentens köpbeslut inom second-hand mode. Med tanke på hållbarhet och dess aktualitet så är det ett ämne som är intressant att forska vidare på. För att konsumenten ska ställa om till ett mer hållbart konsumtionsbeteende krävs en bred förståelse för vad som påverkar ett köpbeslut. Det finns ofta flera motiv och framförallt upplevda risker bakom second-hand konsumtion. Detta på grund av att begagnade varor utgör en större risk för konsumenten i och med att de tidigare har använts. Med en förhoppning om att kunna upplysa second-hand modeföretag kring hur de kan utveckla mer effektiva strategier, valde vi att undersöka bakomliggande faktorer till ett second-hand köp. Studien har en kvalitativ ansats som bygger på fokusgruppsintervjuer med 12 second-hand mode konsumenter. För att besvara studiens syfte och frågeställningar används Means-End Chain teorin (MEC) som bygger på motivationsfaktorer. Resultatet av studien visar att de största motiven till att handla second-hand mode är hållbarhet, ekonomi, unicitet och att konsumenten får känna att de har ett ansvar. Vi använder oss även av begreppet Perceived Risks med anledningen att vi ville identifiera upplevda risker med second-hand modekonsumtion, det visade sig vara defekta varor samt returer, tillgänglighet och utbud samt struktur och hygien. Vår studie bidrar till ökad förståelse för vilka faktorer som driver second-hand mode konsumenter till köp. / This study aims to investigate the factors that influence the consumer’s purchase decisions in second-hand fashion. Considering sustainability and its current relevance, it is an interesting topic to conduct further research on. In order for consumers to transition to a more sustainable consumption behavior, there needs to be a broad understanding of what influences purchasing decisions. There are often several motives and above all perceived risks behind second-hand consumption, as used goods pose a greater risk to the consumer due to their previous usage. With the hope of being able to inform second-hand companies about how they can develop more effective strategies, we chose to investigate the factors behind a second-hand purchase. The study employs a qualitative approach based on focus group interviews with 12 second-hand consumers. To answer the study's purpose and research questions, the Means-End Chain theory (MEC) is used, which is based on motivational factors. The results of the study show that the primary motives for shopping second-hand are sustainability, economics, uniqueness, and a sense of responsibility. We also utilize the concept of Perceived Risks to identify consumers' perceived risks associated with second-hand consumption, which turned out to be defective goods and returns, availability and selection, and structure and hygiene. Our study contributes to increased understanding of which factors drive second-hand fashion consumers to a purchase.

Efterfrågan och konsumtionen av jordens naturresurser ökar ständigt (Lieder & Rashid 2016). Längs med ett konsumtionsmönster som präglas av en mentalitet där produkter används ett fåtal gånger under en begränsad tidsperiod kommer också konsekvenser (Belk 2014a). Ett gehör på detta har lett till att nya affärsmodeller har börjat uppmärksammas. En affärsmodell av cirkulär karaktär är delningskonsumtion som bland annat inkluderar korttidshyra (Armstrong & Park 2019a). Genom att dela resurser under en kort period kan konsumenter uppleva ekonomiska-, utilitariska- och miljömässiga fördelar utan att äga produkten (Barhdi & Eckhardt 2012; Griffiths & Hwang 2017; Martin 2016). Men är ägandeskap en vän eller fiende gällande mer hållbara konsumtionsmönster? Syftet med denna studie är att observera hur ägandeskap påverkar adopteringen av korttidshyra och vidare observera om olika produktkategorier påverkas på olika sätt. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes och resultatet tyder på att ägandeskap har en tendens att påverka adopteringen av korttidshyra sett till de observerade produktkategorierna. Dessutom finns det en indikation på att möbler tillsammans med kläder inte nödvändigtvis är särskilt lämpliga för korttidshyra medan bostäder samt, till viss del, elektronik kan anses vara mera lämpliga. / The demand and consumption of the earth's natural resources is constantly increasing (Lieder & Rashid 2016). In combination with a consumption pattern that is characterized by a “take-make-waste” mentality we face anticipated consequences (Belk 2014a). As a response, a new set of business models has begun to get attention. One of these more circular models is collaborative consumption which includes short-term renting (Armstrong & Park 2019a). By sharing resources during a short period, the consumers are able to experience monetary-, utilitarian- and environmental benefits without owning the product (Barhdi & Eckhardt 2012; Griffiths & Hwang 2017; Martin 2016). But is ownership a friend or foe in regards to more sustainable consumption patterns? The purpose of this study is to observe how ownership affects the adoption of short-term renting and further to observe if different product categories are affected differently. By conducting a quantitative online survey, the result shows that there is a tendency for ownership to affect the adoption of short-term renting in the observed categories. Furthermore, there is an indication that furniture along with clothing might not be suitable for short-term renting whilst accommodation, and for some part electronics, might be more suitable due to the degree that ownership affects the intention for adoption.