Syftet med studien är att undersöka hur personalen på förskolan upplever sin arbetsmiljö och vilka faktorer som kan leda till stress. Utifrån syftet framställdes frågeställningar som besvaras ur personalens perspektiv kring deras upplevelse av stress i förskoleverksamheten. I studien används teorier kring hantering av stress, coping och problemstilar. Återhämtningen är en teori som kommer finnas med för att förklara vikten av vila och hur bristen av vila kan leda till stress. Tidigare forskning kring ämnet stress ute i verksamheten kommer finnas med för att visa på betydelsen av studien. Då det inte existerar mycket forskning kring stress bland förskolepersonal i Sverige men internationell forskning visar på hur vanligt stress är förekommande. Val av metod för studien har varit observationer av arbetsmiljö, som legat grund för intervjuerna med personalen på två förskolor. I resultatet analyseras det kring vad personalen upplever som stressgivande, vilka fysiska påfrestningar som finns, den psykosociala påfrestningen och hur viktig tiden för återhämtning är. Det diskuteras sedan fram i slutsatsen att den psykosociala påfrestningen är det som upplevs som mest stressgivande.

<p> </p><p>Forskning från England, Wales och USA visar att antalet äldre intagna inom kriminalvården i de aktuella länderna har ökat under det senaste decenniet. I forskningen visas att det kan uppstå problem när äldre personer med speciella behov placeras i ett fängelse. Kriminalvårdens statistik 2007 påvisar att det även skett en ökning av äldre intagna i de svenska fängelserna. Dock finns det ingen forskning om hur det påverkar anstalterna. Syftet med denna studie är att belysa hur personal på några utav Sveriges anstalter uppfattar och ser på situationen med äldre intagna med specifika behov som placeras i anstalt. I denna studie har en kvalitativ metod använts för att belysa det aktuella området. Som grund till studien ligger information inhämtad via öppna intervjuer med 8 informanter som arbetar på 4 av Sveriges anstalter. Då studien har en hermeneutisk ansats så utgår tolkningen och analysen ifrån den infallsvinkeln. Studien visar att det finns skillnader mellan äldre och yngre interner, samt att det kan uppstå stor problematik i de fall den äldre har specifika problem. Den påvisar också att de aktuella anstalterna till stor del inte är anpassade för att ta hand om eventuell problematik samt att personalen i det stora hela saknar kompetens för att jobba med frågorna.</p>

Forskning från England, Wales och USA visar att antalet äldre intagna inom kriminalvården i de aktuella länderna har ökat under det senaste decenniet. I forskningen visas att det kan uppstå problem när äldre personer med speciella behov placeras i ett fängelse. Kriminalvårdens statistik 2007 påvisar att det även skett en ökning av äldre intagna i de svenska fängelserna. Dock finns det ingen forskning om hur det påverkar anstalterna. Syftet med denna studie är att belysa hur personal på några utav Sveriges anstalter uppfattar och ser på situationen med äldre intagna med specifika behov som placeras i anstalt. I denna studie har en kvalitativ metod använts för att belysa det aktuella området. Som grund till studien ligger information inhämtad via öppna intervjuer med 8 informanter som arbetar på 4 av Sveriges anstalter. Då studien har en hermeneutisk ansats så utgår tolkningen och analysen ifrån den infallsvinkeln. Studien visar att det finns skillnader mellan äldre och yngre interner, samt att det kan uppstå stor problematik i de fall den äldre har specifika problem. Den påvisar också att de aktuella anstalterna till stor del inte är anpassade för att ta hand om eventuell problematik samt att personalen i det stora hela saknar kompetens för att jobba med frågorna.

När befolkningen blir allt äldre, samhället förväntas bli effektivare, hemtjänstens ansvarsområde breddas och konkurrensen från privata aktörer växer; så behöver hemtjänsten anpassa sig, vilket kräver fler resurser. Frågan är dock hur det fungerar och hur effektiv vår hemtjänst är? Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för effektiviteten inom hemtjänsten i området Örnsberg/Aspudden i stadsdelsförvaltningen i  Hägersten/Liljeholmen i Stockholms stad. Detta har undersökts utifrån ett personal- respektive brukarperspektiv, genom en enkätundersökning för personalen och en semistrukturerad intervju med en brukare. Uppsatsen har främst en kvalitativ ansats och grundar sig på teorier kring effektivitet och kvalitet. Studien har visat att både personalen och brukaren känner en hög nöjdhet till hemtjänsten i Hägersten/Liljeholmen. De känner båda att arbetet som ska göras hinns med och personalen upplever ingen stress. Dock anser alla parter att det i allmänhet investeras för lite ekonomiska resurser i hemtjänsten, vilket får oss att undra vad dessa ytterligare resurser skulle användas till, då båda parter anser sig nöjda med sitt jobb respektive sin hjälp. Det är även svårt att fastställa att effektiviteten i Hägersten/Liljeholmens hemtjänst är hög, då endast en brukare intervjuats vilket ger en subjektiv bild av effektiviteten, detta även om vår studie påvisar en hög effektivitet. / As the population ages, the community is expected to become more effective; home-care's responsibilities increase and competition from private home-care givers is growing; the need for public home-care to adapt increases, requiring more resources. The question is how effective is our public home-care service? The purpose of this thesis is to gain an understanding of the effectiveness of home-care services in the area Örnsberg/Aspudden in the municipal district administration office of Hägersten/Liljeholmen in Stockholm. This has been examined from a personnel and user perspective, through a survey for the personnel and a semi-structured interview with the user. The thesis has primarily a qualitative approach and is based on theories about efficiency and quality. The study has shown that both the personnel and the user feel a high level of satisfaction for home-care in Hägersten/Liljeholmen. They both feel that there is enough time for the planed work and the personnel feels no stress during their average workday. However, all parties consider that there is a general under-investment of financial resources in home-care; which leads us to wonder what these additional resources would be used for, when both parties are satisfied with their job and the help they receive. It is also difficult to determine that the effectiveness of Hägersten/Liljeholmen’s home-care service is high, when only one user has been interviewed. Which gives us a subjective view of efficiency, even though our study shows a high efficiency.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Att skada sig själv är ingen ny företeelse utan tvärtom ett gammalt fenomen. I Sverige är det svårt att uppskatta antalet personer som skadar sig eftersom det finns få studier gjorda och för att det finns ett stort mörkertal som aldrig uppmärksammas. Att skära sig i huden är förmodligen det vanligaste sättet att skada sig på och orsakerna till självskadebeteendet varierar. <strong>Syfte</strong>: Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnad av patienter med självskadebeteende. <strong>Metod</strong>: Studien är baserad på 10 vetenskapliga artiklar. <strong>Resultat</strong>: Resultatet presenteras ur två olika perspektiv, omvårdnad ur patientperspektiv och omvårdnad ur personalperspektiv. Patienterna ville bli behandlade med värdighet, och att någon fanns till hands upplevdes betydelsefullt. Personalen försökte se människan bakom skadan och menade att grunden till en god omvårdnad byggde på empati där förförståelsen skulle läggas åt sidan. <strong>Diskussion</strong>: Det mest betydelsefulla var att se patienten som en människa och inte bara som en person med problem. Om personalen var empatisk uppnåddes tillit och förtroende.</p><p> </p> / <p> </p><p><strong>Background: </strong>Self-harm is not a new problem, it´s rather an old phenomenon. In Sweden, it is difficult to estimate the number of people who harm themselves. There are few studies done and there is a large dark figure that is difficult to estimate. To cut the skin is probably the most common way to inflict self-harm and the causes varies. <strong>Purpose: </strong>The purpose of the literature study was to describe nursing care of patients with self-injury behaviour. <strong>Method: </strong>The study is based on 10 scientific articles. <strong>Result</strong><strong>: </strong>The result is presented from two perspectives; nursing care from the patient perspective and from the nursing staff perspective. Patients wishes to be treated with dignity, and that someone being available was important. The staff tried to see the person behind the injury, and the caring was based on empathy, where the understanding of the behaviour should be set aside. <strong>Discussion</strong>: The most important objective was to see the patient as a person and not just as a person with problems. If the staff were empathetic, trust and confidence was achieved.</p><p> </p>

Bakgrund: Att skada sig själv är ingen ny företeelse utan tvärtom ett gammalt fenomen. I Sverige är det svårt att uppskatta antalet personer som skadar sig eftersom det finns få studier gjorda och för att det finns ett stort mörkertal som aldrig uppmärksammas. Att skära sig i huden är förmodligen det vanligaste sättet att skada sig på och orsakerna till självskadebeteendet varierar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnad av patienter med självskadebeteende. Metod: Studien är baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras ur två olika perspektiv, omvårdnad ur patientperspektiv och omvårdnad ur personalperspektiv. Patienterna ville bli behandlade med värdighet, och att någon fanns till hands upplevdes betydelsefullt. Personalen försökte se människan bakom skadan och menade att grunden till en god omvårdnad byggde på empati där förförståelsen skulle läggas åt sidan. Diskussion: Det mest betydelsefulla var att se patienten som en människa och inte bara som en person med problem. Om personalen var empatisk uppnåddes tillit och förtroende. / Background: Self-harm is not a new problem, it´s rather an old phenomenon. In Sweden, it is difficult to estimate the number of people who harm themselves. There are few studies done and there is a large dark figure that is difficult to estimate. To cut the skin is probably the most common way to inflict self-harm and the causes varies. Purpose: The purpose of the literature study was to describe nursing care of patients with self-injury behaviour. Method: The study is based on 10 scientific articles. Result: The result is presented from two perspectives; nursing care from the patient perspective and from the nursing staff perspective. Patients wishes to be treated with dignity, and that someone being available was important. The staff tried to see the person behind the injury, and the caring was based on empathy, where the understanding of the behaviour should be set aside. Discussion: The most important objective was to see the patient as a person and not just as a person with problems. If the staff were empathetic, trust and confidence was achieved.

På senare år har lågaffektivt bemötande introducerats i Sverige där den har tagits emot väl för olika målgrupper, men det saknas fortfarande dokumentation och utvärdering för metoden. Denna studie lägger fokus på LSS-personalen och de krav som framställs på dem utifrån litteraturen kring användandet av lågaffektivt bemötande som arbetsmetod. Studien är gjord för att lyfta fram hur personalperspektivet framställs i litteraturen samt vad litteraturen förmedlar och vilka avtryck den lämnar kring personalens roll i arbetet med lågaffektivt bemötande. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod som utfördes med hjälp av en textanalys utförd på av facklitterära böcker. 6 böcker analyserades vilka samtliga handlar om lågaffektivt bemötande som arbetsmetod. Böckerna analyserades utifrån ett användarperspektiv av de som använder sig av metoden lågaffektivt bemötande, där böckernas likheter och skillnader ställdes gentemot varandra. Studiens resultat visar att det finns skillnader i hur författarna framställer personalens roll i användandet av lågaffektivt bemötande som metod genom sina texter, främst var skillnaden mellan engelsk och svensk litteratur. Skillnaden låg i hur författarna förklarade personalens ansvar, roll samt de krav och förväntningar som ställs på personalen. McDonnell, författaren av den engelska litteraturen, är grundaren av lågaffektivt bemötande och därför borde den svenska litteraturen därmed utgå ifrån McDonnells bok. Men någonstans på vägen har McDonnells humana personalperspektiv som finns i hans bok omvandlats till det personalperspektiv där personalen ska vara produktivt, effektivt och ändamålsenlig som framställs i den svenska litteraturen.

Denna uppsats är ett resultat av en försöksstudie med användning av surfplattor som stöd vid rehabilitering efter knäprotesoperationer på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. En av författarna är kliniskt verksam sjukgymnast sedan tio år tillbaka, den andre författaren har lika lång erfarenhet av ortopedisk sjukgymnastik ur ett patientperspektiv. Syftet med studien var att skapa förståelse för patienters uppfattningar om IKT-stöd vid rehabilitering efter knäprotesoperation. Det IKT-stöd som är i fokus i detta arbete är en egenframtagen innovativ informationsbroschyr med interaktiva träningsinstruktioner, samt den redan befintliga applikationen Min Hälsoplan. Författarna har valt att utgå ifrån ett sociotekniskt ramverk som teoretisk modell, och utifrån detta använt ramverkets tre perspektiv organisation, teknik och individ vid resultatanalys. I undersökningen deltog 24 patienter, som fick låna en surfplatta innehållande ovan nämnda IKT-stöd. Samtliga deltagare fick sedan svara på en enkät med frågor kring deras upplevelse av detta. Enkätundersökningen kompletterades med fem patientintervjuer och två personalintervjuer. Detta för att få med både patientperspektiv och personalperspektiv, precis som med författarnas egna perspektiv som följt med under hela processen genom studiens planering, utförande och sammanställning. Hela 82 % av de tillfrågade ville prova att använda surfplatta som stöd vid rehabiliteringen, och 79 % ställde sig även positiva eller mycket positiva till att använda IKT-stöd även i framtida vårdsammanhang efter att ha provat surfplattan som stöd. Studien visar att patienterna som deltagit i studien upplever stor nytta med instruktionsfilmerna. Nyttan beskrivs som stöd för minnet, känsla av trygghet, delaktighet samt ökad motivation till träning. Instruktionsfilmerna uppfattas även ge möjlighet till bättre tydlighet i träningsinstruktionerna. Hinder för IKT-stöd vid rehabilitering som författarna har tydliggjort i denna studie är organisatoriska strukturer, tekniska problem och lågt mått av tillgänglighet. Möjligheter med IKT-stöd kan i ett större, teoretiskt perspektiv vara högre vårdkvalitet, ökad trygghet i vård och behandling, bättre tillgänglighet, ökat främjande av goda kontakter mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal, jämnare patientflöden, arbetsinsatsvinster, ekonomiska vinster samt förbättrade utsikter för en mer jämlik och rättvis vård.

En placering på Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem förekommer i de situationer då frivillig vård inte anses tillräcklig för ungdomen och tvångsvård ses som det enda alternativet. SiS har under många år kritiserats gällande de särskilda ungdomshemmen och fortsätter att visa på allvarliga missförhållanden och brister. Studiens syfte är att undersöka hur tvångsvården på samtliga SiS särskilda ungdomshem i Sverige fungerar ur ett personalperspektiv, vilket ämnar komplettera befintlig kunskap. Det insamlade materialet grundar sig i tolv semistrukturerade intervjuer med både verksam och icke verksam personal på olika nivåer inom SiS. Genom att identifiera faktorer som personalen upplever påverkar deras möjlighet att utföra sitt arbete har tre åtgärdsförslag med utgångspunkt i tidigare forskning genererats. Dessa berör behovet av förbättrad kommunikation, kompetens och enhetlighet inom verksamheten. Studiens åtgärdsförslag ämnar därmed att bidra till en förbättring av verksamheten samt ökad kunskap om upplevelsen av att arbeta inom SiS. / A placement in the special youth homes operated by the National Board of Institutional Care (SiS) occurs in situations where voluntary care is not sufficient for the youth and compulsory care is seen as the only alternative. SiS has been subject to criticism for many years regarding the special youth homes and continues to show serious shortcomings and deficiencies. The aim of this study is to examine how the compulsory care functions in SiS special youth homes in Sweden from a staff perspective, aiming to complement existing knowledge. The collected data is based on twelve semi-structured interviews with both active and non-active personnel at different levels within SiS. By identifying factors that staff perceive as impacting their ability to execute their work, three proposed actions have been generated based on existing research. These proposals address the need for improved communication, competence, and consistency within the organization. Therefore, the study's recommendations aim to contribute towards enhancing SiS and the understanding regarding the firsthand experience of working within the organization.

Denna studie syftar till att dels utifrån ett personalperspektiv undersöka och förstå huruvida arbetsgivarattraktivitet och arbetsmotivation bidrar till personalbristproblematiken inom den svenska hotellbranschen, för att sedan utforska vilka aspekter som påverkar personalens återkomst till branschen. För att besvara syftet har studien utgått ifrån frågeställningarna ”Vilka faktorer ligger bakom att tidigare personal inom hotellbranschen inte återvänder efter COVID-19 pandemin?” samt ”Vilka arbetsrelaterade justeringar kan genomföras för att locka tillbaka kvalificerad personal till branschen?”. För att besvara studiens frågeställningar ställdes även två hypoteser, där hypotes 1 testades för att besvara frågeställning 1, och hypotes 2 för att besvara frågeställning 2. Studien grundas i tre huvudteman, vilka är arbetsgivarattraktivitet, arbetsmotivation samt kompetens och personalutveckling. Dessa teman utgör också grunden för studiens teoretiska ramverk, som kompletterats med relevanta modeller och strategier. Studien har använt sig av en kvantitativ metod där en enkätstudie har använts för insamlingen av data. Studiens vetenskapliga förhållningssätt utgörs av det kritisk realism. Utifrån hypoteserna har enkäten strukturerats med hjälp av verktyget Survey &amp; Report. Den insamlade data har sedan förts över till SPSS, där den har genomgått en djupare analys för att komma fram till ett resultat. Resultatet visar på att det går att utläsa flera potentiella faktorer som lett till att tidigare personal inte återvänder till sektorn efter pandemin, men att de två allra tydligaste aspekterna relaterar till bristande lön och förmåner liksom bristande karriärutvecklingsmöjligheter. För att locka tillbaka kvalificerad personal till branschen krävs en kombination av åtgärder, där studien föreslår justeringar som relaterar till studiens huvudteman. Detta diskuteras närmare i studiens analys och konkluderas sedan i slutsatsen, där det avslutningsvis också ges förslag till framtida forskning. / This study aims to examine and understand, from a staff perspective, whether employer attractiveness and work motivation contribute to the staff shortage problem in the Swedish hotel industry, thereby exploring which aspects affect the staff's return to the industry. In order to answer the purpose, the study has been based on the questions "What factors are behind the non-return of former staff in the hotel industry after the COVID-19 pandemic?". and "What changes can be implemented to attract qualified staff back to the industry?". To answer the study's questions, two hypotheses were also proposed, where hypothesis 1 was tested to answer question 1, and hypothesis 2 to answer question 2. The study is based on three main themes, which are employer attractiveness, work motivation and competence and personnel development. These themes also form the basis of the study's theoretical framework, which is complemented by relevant models and strategies. The study has used a quantitative method where a questionnaire study has been the chosen approach for data collection and critical realism as its epistemological approach. Based on the hypotheses, the questionnaire was structured using the Survey &amp; Report tool. The collected data has then been extracted to SPSS, where it has undergone a deeper analysis to arrive at a result. The results show that several potential factors can be identified that have prevented former staff from returning to the sector after the pandemic, but that the two most obvious aspects relate to a lack of pay and benefits and a lack of career development opportunities. Attracting qualified staff back to the industry requires a combination of measures, with the study suggesting adjustments related to the main themes of the study. This is further discussed in the study's analysis and then concluded in the conclusion, which also concludes with suggestions for future research.