There is an increased risk in college aged students to engage in problematic substance use. The culture and perceived college experience endorse substance use, whether it is through alcohol, marijuana, or other related drugs. Students are susceptible to these behaviors that can later turn into addictions. Literature supports that this population benefits from the availability of on-campus support groups and services related to substance use. This study provides insight into the perceived effectiveness of campus-based services that are directed to assisting students with substance use. More specifically, this study explored the views of staff members that deliver these services in order to gain insight about how students benefit from accessing these resources. The data was gathered by conducting face-to-face interviews in which responses were audio recorded on an electronic device and later transcribed into transcripts. The transcripts were analyzed and coded for themes and concepts that surfaced throughout the participants’ responses. The results obtained demonstrate significant aspects of how services can impact the student’s struggles with substance use. Ultimately, this research builds on the need for this population to have campus-based services accessible and the importance of integrating social work practice to further assist them.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Att skada sig själv är ingen ny företeelse utan tvärtom ett gammalt fenomen. I Sverige är det svårt att uppskatta antalet personer som skadar sig eftersom det finns få studier gjorda och för att det finns ett stort mörkertal som aldrig uppmärksammas. Att skära sig i huden är förmodligen det vanligaste sättet att skada sig på och orsakerna till självskadebeteendet varierar. <strong>Syfte</strong>: Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnad av patienter med självskadebeteende. <strong>Metod</strong>: Studien är baserad på 10 vetenskapliga artiklar. <strong>Resultat</strong>: Resultatet presenteras ur två olika perspektiv, omvårdnad ur patientperspektiv och omvårdnad ur personalperspektiv. Patienterna ville bli behandlade med värdighet, och att någon fanns till hands upplevdes betydelsefullt. Personalen försökte se människan bakom skadan och menade att grunden till en god omvårdnad byggde på empati där förförståelsen skulle läggas åt sidan. <strong>Diskussion</strong>: Det mest betydelsefulla var att se patienten som en människa och inte bara som en person med problem. Om personalen var empatisk uppnåddes tillit och förtroende.</p><p> </p> / <p> </p><p><strong>Background: </strong>Self-harm is not a new problem, it´s rather an old phenomenon. In Sweden, it is difficult to estimate the number of people who harm themselves. There are few studies done and there is a large dark figure that is difficult to estimate. To cut the skin is probably the most common way to inflict self-harm and the causes varies. <strong>Purpose: </strong>The purpose of the literature study was to describe nursing care of patients with self-injury behaviour. <strong>Method: </strong>The study is based on 10 scientific articles. <strong>Result</strong><strong>: </strong>The result is presented from two perspectives; nursing care from the patient perspective and from the nursing staff perspective. Patients wishes to be treated with dignity, and that someone being available was important. The staff tried to see the person behind the injury, and the caring was based on empathy, where the understanding of the behaviour should be set aside. <strong>Discussion</strong>: The most important objective was to see the patient as a person and not just as a person with problems. If the staff were empathetic, trust and confidence was achieved.</p><p> </p>

Bakgrund: Att skada sig själv är ingen ny företeelse utan tvärtom ett gammalt fenomen. I Sverige är det svårt att uppskatta antalet personer som skadar sig eftersom det finns få studier gjorda och för att det finns ett stort mörkertal som aldrig uppmärksammas. Att skära sig i huden är förmodligen det vanligaste sättet att skada sig på och orsakerna till självskadebeteendet varierar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnad av patienter med självskadebeteende. Metod: Studien är baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras ur två olika perspektiv, omvårdnad ur patientperspektiv och omvårdnad ur personalperspektiv. Patienterna ville bli behandlade med värdighet, och att någon fanns till hands upplevdes betydelsefullt. Personalen försökte se människan bakom skadan och menade att grunden till en god omvårdnad byggde på empati där förförståelsen skulle läggas åt sidan. Diskussion: Det mest betydelsefulla var att se patienten som en människa och inte bara som en person med problem. Om personalen var empatisk uppnåddes tillit och förtroende. / Background: Self-harm is not a new problem, it´s rather an old phenomenon. In Sweden, it is difficult to estimate the number of people who harm themselves. There are few studies done and there is a large dark figure that is difficult to estimate. To cut the skin is probably the most common way to inflict self-harm and the causes varies. Purpose: The purpose of the literature study was to describe nursing care of patients with self-injury behaviour. Method: The study is based on 10 scientific articles. Result: The result is presented from two perspectives; nursing care from the patient perspective and from the nursing staff perspective. Patients wishes to be treated with dignity, and that someone being available was important. The staff tried to see the person behind the injury, and the caring was based on empathy, where the understanding of the behaviour should be set aside. Discussion: The most important objective was to see the patient as a person and not just as a person with problems. If the staff were empathetic, trust and confidence was achieved.

Ungefär 14 procent av den svenska befolkningen utgörs av invandrare. Studier visar att många invandrare är utsatta i samhället då de kommer till ett nytt land. Denna utsatthet kan vara språksvårigheter, arbetslöshet, rasism och diskrimination. I samband med att invandringen ökar i Sverige ökar även sannolikheten att man som sjuksköterska kommer i kontakt med patienter med annan kulturell bakgrund. På så sätt kan det uppstå det kulturkrockar i mötet med invandrarpatienter. Sjuksköterskans roll är därmed väldig viktig i mötet med invandrarpatienter. För att mötet ska bli bra bör sjuksköterskan erhålla goda kunskaper om andra kulturer. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund. I vår metod har vi använt oss av 15 kvalitativa studier där sjuksköterskors upplevelser har belysts genom intervjuer. Studierna har vi funnit genom diverse databaser. Sedan har vi analyserat studierna steg för steg utifrån Fribergs (2006) analysbeskrivning. I resultatet ledde de analyserade artiklarna fram till sex kategorier: (1) Språket är ett hinder, (2) Tolken kan vara både en tillgång och ett hinder, (3) Anhöriga på både gott och ont, (4) Olika kulturella föreställningar skapar utmaningar, (5) Kunskapen om andra kulturer är bristfällig, (6) Fördomar har betydelse. I diskussionen beskrivs olika strategier som sjuksköterskor kan tillämpa för att komma över språkliga hinder. Det framkommer även att kunskapen hos sjuksköterskor är något som bör förbättras, detta genom att införa transkulturell omvårdnad i sjuksköterskeutbildningens kursplan. Sjuksköterskor bör även ha förståelse för invandrarpatienters behov och önskan om att ha sina anhöriga närvarande under en sjukhusvistelse. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

En placering på Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem förekommer i de situationer då frivillig vård inte anses tillräcklig för ungdomen och tvångsvård ses som det enda alternativet. SiS har under många år kritiserats gällande de särskilda ungdomshemmen och fortsätter att visa på allvarliga missförhållanden och brister. Studiens syfte är att undersöka hur tvångsvården på samtliga SiS särskilda ungdomshem i Sverige fungerar ur ett personalperspektiv, vilket ämnar komplettera befintlig kunskap. Det insamlade materialet grundar sig i tolv semistrukturerade intervjuer med både verksam och icke verksam personal på olika nivåer inom SiS. Genom att identifiera faktorer som personalen upplever påverkar deras möjlighet att utföra sitt arbete har tre åtgärdsförslag med utgångspunkt i tidigare forskning genererats. Dessa berör behovet av förbättrad kommunikation, kompetens och enhetlighet inom verksamheten. Studiens åtgärdsförslag ämnar därmed att bidra till en förbättring av verksamheten samt ökad kunskap om upplevelsen av att arbeta inom SiS. / A placement in the special youth homes operated by the National Board of Institutional Care (SiS) occurs in situations where voluntary care is not sufficient for the youth and compulsory care is seen as the only alternative. SiS has been subject to criticism for many years regarding the special youth homes and continues to show serious shortcomings and deficiencies. The aim of this study is to examine how the compulsory care functions in SiS special youth homes in Sweden from a staff perspective, aiming to complement existing knowledge. The collected data is based on twelve semi-structured interviews with both active and non-active personnel at different levels within SiS. By identifying factors that staff perceive as impacting their ability to execute their work, three proposed actions have been generated based on existing research. These proposals address the need for improved communication, competence, and consistency within the organization. Therefore, the study's recommendations aim to contribute towards enhancing SiS and the understanding regarding the firsthand experience of working within the organization.

Bakgrund: Evidensbaserad Design (EBD) är en process som har utvecklats för att säkerställa att beslut om planering och utformning av vårdmiljön bygger på trovärdig forskning med målet att skapa bästa möjliga resultat för personal, patienter och närstående. Vårdmiljöforskning visar att en välplanerad och genomtänkt fysisk vårdmiljö spelar en viktig roll för patientsäkerhet, patientnöjdhet och arbetstillfredsställelse hos personalen. Inom begreppsramen för EBD ingår den visuella miljön som en variation av den fysiska miljön. Det finns redan mycket forskning som undersöker olika aspekter av den visuella miljön inom vården, men det finns dock lite forskning som beskriver åtgärder som syftar till att förbättra vårdmiljön på en akutmottagning.   Syfte: Att beskriva personalens upplevelse av den visuella miljön på akutmottagningen.   Metod: En kvalitativ induktiv intervjustudie genomfördes vid två akutmottagningar i södra Sverige. Femton (n = 15) intervjuer med legitimerade sjuksköterskor, undersköterskor och läkare utfördes. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Personalen vid akutmottagningen upplevde att en balanserad visuell miljö främjar välbefinnande. Balansen består av en integration av klinisk funktionalitet och estetiska intryck. Den visuella miljön kan distrahera på olika sätt, vilket skapar en avledning från stressiga upplevelser. Det kan också uppmuntra nyfikenhet och reflektion. Aspekter av den visuella miljön kan emellertid vara distraherande på ett provocerande sätt vilket i sin tur kan ökar stress. En balanserad visuell miljön skapar atmosfär för vårdande. Den visuella miljön har en stimulerande känslomässig inverkan som kan vara både positiv och negativ samt stimulera delaktighet och dialog.   Slutsats: Att skapa en balanserad visuell miljö på akutmottagningen kräver en helhetssyn som inkludera funktionella och personliga perspektiv. Man kan dra slutsatsen att en balanserad visuell miljö i slutändan kan förbättra atmosfären på akutmottagningen och därmed bidra till en stödjande miljö som främjar en känsla av välbefinnande hos personal, patienter och närstående. / Background: Evidence-based Design (EBD) is a process that has been developed to ensure that decisions on planning and design of the healthcare environment are based on credible research with the goal of creating the best possible outcomes for staff, patients and next-of kin. Research on health care design shows that a well-planned and thought out physical environment plays an important role in patient safety, patient satisfaction and job satisfaction for the staff.  Within the conceptual framework of EBD, the visual environment is included as a variation of the physical environment. There is a substantial amount of research that examines different aspects of the visual environment within healthcare, there is however little research describing interventions aimed at improving the healthcare environment in an emergency department (ED). Purpose: To describe the staff experiences of the visual environment at an ED. Method: A qualitative inductive interview study was conducted at two emergency departments in southern Sweden.  Fifteen (n=15) interviews including registered nurses, assistant nurses and emergency physicians were conducted. The interviews were analyzed using content analysis. Result: The staff at the emergency department experienced that a balanced visual environment promotes well-being. The balance consists of an integration between clinical functionality and aesthetic impressions. The visual environment can be distracting in various ways, creating a diversion from stressful experiences. It can also encourage curiosity and reflection. Aspects of the visual environment can however be equally distracting in a provocative manner, reinforcing stress. The visual environment has a stimulating emotional impact that can be both positive and negative as well as stimulating participation and dialogue. A balanced visuell environment creates an atmosphere which supports caring. Conclusion: Creating a balanced visual environment in the emergency requires a holistic approach incorporating practical and personal perspectives. It can be concluded that providing a balanced visual environment can ultimately improve the atmosphere of the emergency department and thereby promote a sense of well-being in staff, patients and next-of kin.

Denna studie syftar till att dels utifrån ett personalperspektiv undersöka och förstå huruvida arbetsgivarattraktivitet och arbetsmotivation bidrar till personalbristproblematiken inom den svenska hotellbranschen, för att sedan utforska vilka aspekter som påverkar personalens återkomst till branschen. För att besvara syftet har studien utgått ifrån frågeställningarna ”Vilka faktorer ligger bakom att tidigare personal inom hotellbranschen inte återvänder efter COVID-19 pandemin?” samt ”Vilka arbetsrelaterade justeringar kan genomföras för att locka tillbaka kvalificerad personal till branschen?”. För att besvara studiens frågeställningar ställdes även två hypoteser, där hypotes 1 testades för att besvara frågeställning 1, och hypotes 2 för att besvara frågeställning 2. Studien grundas i tre huvudteman, vilka är arbetsgivarattraktivitet, arbetsmotivation samt kompetens och personalutveckling. Dessa teman utgör också grunden för studiens teoretiska ramverk, som kompletterats med relevanta modeller och strategier. Studien har använt sig av en kvantitativ metod där en enkätstudie har använts för insamlingen av data. Studiens vetenskapliga förhållningssätt utgörs av det kritisk realism. Utifrån hypoteserna har enkäten strukturerats med hjälp av verktyget Survey &amp; Report. Den insamlade data har sedan förts över till SPSS, där den har genomgått en djupare analys för att komma fram till ett resultat. Resultatet visar på att det går att utläsa flera potentiella faktorer som lett till att tidigare personal inte återvänder till sektorn efter pandemin, men att de två allra tydligaste aspekterna relaterar till bristande lön och förmåner liksom bristande karriärutvecklingsmöjligheter. För att locka tillbaka kvalificerad personal till branschen krävs en kombination av åtgärder, där studien föreslår justeringar som relaterar till studiens huvudteman. Detta diskuteras närmare i studiens analys och konkluderas sedan i slutsatsen, där det avslutningsvis också ges förslag till framtida forskning. / This study aims to examine and understand, from a staff perspective, whether employer attractiveness and work motivation contribute to the staff shortage problem in the Swedish hotel industry, thereby exploring which aspects affect the staff's return to the industry. In order to answer the purpose, the study has been based on the questions "What factors are behind the non-return of former staff in the hotel industry after the COVID-19 pandemic?". and "What changes can be implemented to attract qualified staff back to the industry?". To answer the study's questions, two hypotheses were also proposed, where hypothesis 1 was tested to answer question 1, and hypothesis 2 to answer question 2. The study is based on three main themes, which are employer attractiveness, work motivation and competence and personnel development. These themes also form the basis of the study's theoretical framework, which is complemented by relevant models and strategies. The study has used a quantitative method where a questionnaire study has been the chosen approach for data collection and critical realism as its epistemological approach. Based on the hypotheses, the questionnaire was structured using the Survey &amp; Report tool. The collected data has then been extracted to SPSS, where it has undergone a deeper analysis to arrive at a result. The results show that several potential factors can be identified that have prevented former staff from returning to the sector after the pandemic, but that the two most obvious aspects relate to a lack of pay and benefits and a lack of career development opportunities. Attracting qualified staff back to the industry requires a combination of measures, with the study suggesting adjustments related to the main themes of the study. This is further discussed in the study's analysis and then concluded in the conclusion, which also concludes with suggestions for future research.