No description available.

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan, Växjö universitet, Ekonomistyrning, EKR 362, VT 2006 Författare: Henrik Nilsson och David Petersén Handledare: Anders Jerreling Examinator: Rolf G Larsson Titel: Hur och i så fall varför skiljer sig budgetprocessen åt mellan ett affärsföretag och en offentlig organisation? -En praktikfallstudie av Visma Spcs och äldreomsorgsenheten inom Tingsryds kommun Bakgrund: Det finns ingen lag om att affärsföretag ska upprätta budgetar. Däremot skall kommuner och landsting upprätta budgetar varje år. Budgetprocessen har ingen gemensam definition utan den skiljer sig åt mellan olika författare. Vi väljer att utgå ifrån följande moment i budgetprocessen: uppställande, uppföljning, analys av avvikelser och revidering av budgetar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva budgetprocessen i ett affärsföretag och i en offentlig organisation och att i förekommande fall förklara skillnaderna mellan de två organisationernas budgetprocesser. Avgränsningar: Vi har enbart studerat organisationernas budgetprocesser för resultatbudgetar, och har därmed inte berört deras likviditetsbudgetar och de budgeterade balansräkningarna. Metod: Vi har valt att göra en praktikfallsstudie på ett affärsföretag och en offentlig organisation. De viktigaste informationskällorna har varit standardiserade intervjuer med nyckelpersoner i budgetprocesserna. Vi valde att studera Visma Spcs och äldreomsorgsenheten i Tingsryds kommun. Vi såg äldreomsorgen som en organisation i organisationen och vi tyckte därför att det var relevant att jämföra hela Visma Spcs i Växjö med drygt 200 anställda med just äldreomsorgen inom Tingsryds kommun som har cirka 280 anställda. Slutsatser: Väldigt många moment sker på liknande sätt i både Visma Spcs och äldreomsorgsenheten men det finns även flera skillnader. Budgetprocessen är längre och mer komplex i äldreomsorgsenheten på grund av kopplingen till kommunen som helhet. Där måste besluten följa en bestämd ordning och kommunen måste även följa flera lagar om budget och ekonomistyrning. Det fokuseras mest på intäkter i Visma Spcs budgetprocess eftersom deras mål som aktiebolag är maximal vinst till ägarna medan i äldreomsorgsenheten handlar det mer om kostnader, klara budget men samtidigt att ge bra kvalitet till vårdtagarna. Att det fokuseras mest på kostnader anser vi beror på att det är svårt att påverka intäkterna i form av skatter och statsbidrag men kommuner får inte heller driva vinstdrivande verksamhet. Budgetrevideringar sker oftare i äldreomsorgsenheten än i Visma Spcs och Visma Spcs årsbudget är uppdelad på månader vilket inte är fallet i kommunen. Förslag till fortsatt forskning: Deltagande observationer under hela budgetprocessen för att se hur skillnaderna är i praktiken. Detta beroende på att arkiven, dokumenten och de intervjuade personernas beskrivningar kan skilja sig åt mot hur det är i verkligheten. Se hur affärsföretag utan budgetering klarar sig i jämförelse med dem som budgeterar.

<p>Sammanfattning</p><p>Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan, Växjö universitet, Ekonomistyrning, EKR 362, VT 2006</p><p>Författare: Henrik Nilsson och David Petersén</p><p>Handledare: Anders Jerreling</p><p>Examinator: Rolf G Larsson</p><p>Titel: Hur och i så fall varför skiljer sig budgetprocessen åt mellan ett</p><p>affärsföretag och en offentlig organisation?</p><p>-En praktikfallstudie av Visma Spcs och äldreomsorgsenheten inom Tingsryds kommun</p><p>Bakgrund: Det finns ingen lag om att affärsföretag ska upprätta budgetar. Däremot skall kommuner och landsting upprätta budgetar varje år. Budgetprocessen har ingen gemensam definition utan den skiljer sig åt mellan olika författare. Vi väljer att utgå ifrån följande moment i budgetprocessen: uppställande, uppföljning, analys av avvikelser och revidering av budgetar.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva budgetprocessen i ett affärsföretag och i en offentlig organisation och att i förekommande fall förklara skillnaderna mellan de två organisationernas budgetprocesser.</p><p>Avgränsningar: Vi har enbart studerat organisationernas budgetprocesser för resultatbudgetar, och har därmed inte berört deras likviditetsbudgetar och de budgeterade balansräkningarna.</p><p>Metod: Vi har valt att göra en praktikfallsstudie på ett affärsföretag och en offentlig organisation. De viktigaste informationskällorna har varit standardiserade intervjuer med nyckelpersoner i budgetprocesserna. Vi valde att studera Visma Spcs och äldreomsorgsenheten i Tingsryds kommun. Vi såg äldreomsorgen som en organisation i organisationen och vi tyckte därför att det var relevant att jämföra hela Visma Spcs i Växjö med drygt 200 anställda med just äldreomsorgen inom Tingsryds kommun som har cirka 280 anställda.</p><p>Slutsatser: Väldigt många moment sker på liknande sätt i både Visma Spcs och äldreomsorgsenheten men det finns även flera skillnader. Budgetprocessen är längre och mer komplex i äldreomsorgsenheten på grund av kopplingen till kommunen som helhet. Där måste besluten följa en bestämd ordning och kommunen måste även följa flera lagar om budget och ekonomistyrning. Det fokuseras mest på intäkter i Visma Spcs budgetprocess eftersom deras mål som aktiebolag är maximal vinst till ägarna medan i äldreomsorgsenheten handlar det mer om kostnader, klara budget men samtidigt att ge bra kvalitet till vårdtagarna. Att det fokuseras mest på kostnader anser vi beror på att det är svårt att påverka intäkterna i form av skatter och statsbidrag men kommuner får inte heller driva vinstdrivande verksamhet. Budgetrevideringar sker oftare i äldreomsorgsenheten än i Visma Spcs och Visma Spcs årsbudget är uppdelad på månader vilket inte är fallet i kommunen.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Deltagande observationer under hela budgetprocessen för att se hur skillnaderna är i praktiken. Detta beroende på att arkiven, dokumenten och de intervjuade personernas beskrivningar kan skilja sig åt mot hur det är i verkligheten. Se hur affärsföretag utan budgetering klarar sig i jämförelse med dem som budgeterar.</p>

Vad gör en enhetschef och hur förhåller de sig till sin frihet att bestämma inom den egna verksamheten, det har denna studie fokuserat att besvara. Studien belyser enhetschefens handlingsutrymme inom den kommunala äldreomsorgens särskilda boenden. Detta undersöktes med en kvalitativ metod som bestod av intervjuer med fyra enhetschefer i en kommun i Sverige, empirin analyserades sedan med en innehållsanalys. Intervjun delades upp i tre teman: handlingsutrymme, prioriteringar och ledarskap. Resultatet har bearbetats utifrån valda teman för att besvara syfte och frågeställningar och analyserades utifrån teorierna Gräsrotsbyråkratin, The new public management och Situationsanpassat ledarskap. Resultatet visar att enhetschefens handlingsutrymme upplevs relativt stort angående att ta beslut på den egna verksamheten men att delaktighet i beslut på högre nivå är låg. Enhetschefens ledarskap begränsas av administrativa uppgifter, vilket leder till att de blir mer en administratör än ledare och blir mindre synlig i verksamheten och slutligen det enhetschefen väljer att prioritera får oftast vänta för att prioriteringar från andra högre uppsatta anses viktigare i organisationen.

SAMMANFATTNING Titel: Ständiga förbättringar i offentlig sektor - En studie kring att skapa kundvärde genom medarbetarens delaktighet i verksamhetens processer   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Anna Dannebrant och Terese Karlsson Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist Datum: 2015 - Augusti Syfte: Kraven på offentliga organisationer gällande kostnadsreducering har ökat samtidigt som medborgarna kräver högre kvalité på de tjänster som erbjuds. Detta har lett till att offentliga organisationer i allt större utsträckning visat intresse för de styrkoncept som finns inom den privata sektorn. Därav fann vi det intressant att se hur man inom en offentlig organisation åstadkommer ökad effektivitet och kundnöjdhet, med hjälp av styrverktyget ständiga förbättringar. Uppsatsen syftar således till att belysa hur arbetet med ständiga förbättringar drivs inom offentliga organisationer och då särskilt genom medarbetarens delaktighet i verksamhetens processer för att åstadkomma kundvärde. Metod: Uppsatsen bygger på en fallstudie av en offentlig myndighet. Studien har antagit ett hermeneutiskt synsätt och är av kvalitativ art då syftet med uppsatsen är att beskriva och tolka samt skapa förståelse för arbetet med ständiga förbättringar i en offentlig organisation. Vidare har en deduktiv ansats antagits. Den teoretiska referensramen bygger till stor del på vetenskapliga artiklar. Empirisk data har samlats in genom intervjuer med chefer och medarbetare från två olika verksamhetsdelar inom den offentliga myndigheten. Tidigare forskning som vi studerat jämförs och analyseras därefter med det insamlade empiriska materialet. Resultat &amp; slutsats: Vår studie indikerar att arbetet med ständiga förbättringar har sin grund i företagskulturen och medarbetarens förankring i densamma. Därav är företagskulturen avgörande för hur väl arbetet med förbättringsarbete förstås av medarbetaren och faller ut inom en offentlig organisation. Vår fallstudie indikerar att den förbättringsmetod man väljer att tillämpa har betydelse för engagemang och förståelse för arbetet med ständiga förbättringar. Vidare har framkommit att medarbetaren behöver ha förståelse för hur verksamhetens processer fungerar för att kunna utföra processen på ett likartat sätt varje gång, vilket är nödvändigt för att kunna bibehålla och utveckla ett kontinuerligt förbättringsarbete. Vidare ger studien indikationer på att återkoppling till medarbetaren i kombination med utbildning för det koncept som tillämpas är faktorer som är av betydelse för att arbetet med ständiga förbättringar ska falla väl ut inom en offentlig organisation. Förslag till fortsatt forskning: Studien indikerar att företagskulturen har stor påverkan gällande framgångsrik implementering av ständiga förbättringar. Därav skulle vi finna det intressant att göra en djupare analys av rådande företagskultur inom en offentlig myndighet och ta reda på hur man driver arbetet med att förändra företagskulturen. Uppsatsens bidrag: Studien indikerar att medarbetaren vid tillämpning av en hybridmodell tenderar att sakna insikt om att man utöver vardagsförbättringar även har möjlighet att genomföra övergripande förändringar. Vidare ger studien indikationer på att förståelsen för ett processorienterat synsätt tenderar att saknas hos medarbetaren. Slutligen är återkoppling i kombination med utbildning för det koncept som tillämpas en förutsättning för att arbetet med ständiga förbättringar ska falla väl ut inom en offentlig organisation. Nyckelord: Ständiga förbättringar, offentlig organisation, processer, medarbetaren och kundvärde

Problemformulering: Skiljelinjen mellan privat och offentlig sektor har på senare tid blivit allt mer otydlig då offentliga organisationer applicerar idéer och modeller som vanligtvis förekommer inom den privata sektorn. Samtidigt måste offentliga organisationer förhålla sig till sin ägandeform och de konsekvenser som tillkommer av ägandeformen. Syfte: Genom att tillskansa sig en djupare förståelse kring offentlig ägandeform och vilka konsekvenser som tillkommer av den, ämnar studien studera hur ägandeformen påverkar en offentlig organisations styrning. Metod: För att studera hur ägandeformen påverkar en organisations styrning applicerades ett explorativt tillvägagångssätt gällande de konsekvenser som tillkommer av ägandeformen. Datainsamlingen var av kvalitativ karaktär då studien är induktiv. Vidare applicerades ett brett perspektiv på styrning baserat på tidigare forskning, för att således erhålla en djupare förståelse kring hur organisationens styrning påverkas av ägandeformen. Resultat: De konsekvenser som tillkommer av offentlig ägandeform påverkar utformningen av organisationens styrsystem, vilket i sin tur påverkar organisationens styrprocess då processen förhåller sig inom styrsystemets ramar. Således anser studien att ägandeformen bör tas i beaktning när styrning studeras.

<p>Världen befinner sig i en ständig förändring och det blir också allt viktigare att hänga med i denna process för att kunna överleva. Detta gäller även för organisationer som växer och krymper, slås samman eller delas upp, läggs ner eller omstruktureras. Därför kan det vara svårt att tänka sig en organisation med samma form genom hela sin existens. En stor sådan förändring kom att inledas av regeringen, där en sammanslagning av Riksförsäkringsverket (RFV) och de allmänna försäkringskassorna kom att utveckla en av landets största statliga myndighet, Försäkringskassan. Denna omorganisering har uppmärksammats i press och media. Det framgår klart och tydligt att organisationen inte lever upp till de villkor vilka enskilda medborgare har rätt att ställa. Rapporter om arbetsmiljö har även visat att pressen har kommit att påverka allt fler medarbetare väldigt hårt. Försäkringskassan har idag genomgått stora förändringar både internt och extern. Det har bland annat utvecklats två nya avdelningar som sköter äranden beroende på svårighetsgrad. Allt fler kontor bemannas med utbildade handläggare, vilket har gjort att många av Försäkringskassans gamla medarbetare har börjat ifrågasätta sina arbetssituationer och var denna omorganisering egentligen är på väg. Mycket har diskuterats om hur denna omorganisering påverkar verksamhetens kunder, men väldigt lite ur medarbetarnas perspektiv. Denna studie kommer därmed att presentera omorganiseringen ur medarbetarnas perspektiv, för att se hur de mår av denna förändring. Studien har genomförts med hjälp av Kübler Ross teori om känslokurvan, Taylors teori om Scientific management samt Morgan Gareths teori om psykiskt fängelse. Studien avgränsar sig till anställda på Försäkringskassans lokala kontor i Stockholm. Det har utförts en deduktiv undersökning med hjälp av litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer från lokala kontor i Stockholm. Dagens situation visar att denna omorganisering som Försäkringskassa har genomfört hittills har skett för fort och saknar en väl genomtänkt handlingsplan. Att medarbetarna byts ut mot elektroniska manuella arbetsrutiner gör att kunden förlorar den direkta kontakten som den hade tidigare. Många av medarbetarna är idag oroliga över vad denna förändring egentligen innebär och hur mycket de ska behöva stå ut med tills den utförs på rätt sätt. Dagens medarbetare på Försäkringskassan känner sig bortglömda i all denna förändring som sker, men hoppas på att organisationens ledare lär sig av sina misstag och tänker en extra gång innan något genomförs.</p>

Världen befinner sig i en ständig förändring och det blir också allt viktigare att hänga med i denna process för att kunna överleva. Detta gäller även för organisationer som växer och krymper, slås samman eller delas upp, läggs ner eller omstruktureras. Därför kan det vara svårt att tänka sig en organisation med samma form genom hela sin existens. En stor sådan förändring kom att inledas av regeringen, där en sammanslagning av Riksförsäkringsverket (RFV) och de allmänna försäkringskassorna kom att utveckla en av landets största statliga myndighet, Försäkringskassan. Denna omorganisering har uppmärksammats i press och media. Det framgår klart och tydligt att organisationen inte lever upp till de villkor vilka enskilda medborgare har rätt att ställa. Rapporter om arbetsmiljö har även visat att pressen har kommit att påverka allt fler medarbetare väldigt hårt. Försäkringskassan har idag genomgått stora förändringar både internt och extern. Det har bland annat utvecklats två nya avdelningar som sköter äranden beroende på svårighetsgrad. Allt fler kontor bemannas med utbildade handläggare, vilket har gjort att många av Försäkringskassans gamla medarbetare har börjat ifrågasätta sina arbetssituationer och var denna omorganisering egentligen är på väg. Mycket har diskuterats om hur denna omorganisering påverkar verksamhetens kunder, men väldigt lite ur medarbetarnas perspektiv. Denna studie kommer därmed att presentera omorganiseringen ur medarbetarnas perspektiv, för att se hur de mår av denna förändring. Studien har genomförts med hjälp av Kübler Ross teori om känslokurvan, Taylors teori om Scientific management samt Morgan Gareths teori om psykiskt fängelse. Studien avgränsar sig till anställda på Försäkringskassans lokala kontor i Stockholm. Det har utförts en deduktiv undersökning med hjälp av litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer från lokala kontor i Stockholm. Dagens situation visar att denna omorganisering som Försäkringskassa har genomfört hittills har skett för fort och saknar en väl genomtänkt handlingsplan. Att medarbetarna byts ut mot elektroniska manuella arbetsrutiner gör att kunden förlorar den direkta kontakten som den hade tidigare. Många av medarbetarna är idag oroliga över vad denna förändring egentligen innebär och hur mycket de ska behöva stå ut med tills den utförs på rätt sätt. Dagens medarbetare på Försäkringskassan känner sig bortglömda i all denna förändring som sker, men hoppas på att organisationens ledare lär sig av sina misstag och tänker en extra gång innan något genomförs.

De senaste decenniernas ökade globalisering och konkurrensutsättning har inneburit högre krav på styrmetoder hos såväl privata som offentliga organisationer. Innes &amp; Mitchell (1990) har utvecklat en modell för förändringar i styrmetod (på engelska management accounting change) som Cobb, et al. (1995) och Kasurinen (2002) sedan vidareutvecklat. Denna modell beskriver vad som på företagsnivå driver förändring i styrmetod och vilka barriärer som organisationen måste övervinna för att lyckas med förändringen. Offentliga organisationer styrs ofta av andra mål än privata organisationer vars mål många gånger är att tjäna pengar. I vår studie undersöker vi om det, trots skillnaderna på organisationstyp, går att tillämpa Kasurinens (2002) modell på en offentlig organisation. Detta görs genom att studera införandet av Balanserat styrkort i den offentliga organisationen Ålands hälso- och sjukvård. Vi kommer fram till att modellen kan beskriva förändringen i styrmetod i den studerade organisationen. Mer forskning behöver dock genomföras för att säga om våra slutsatser är applicerbara på alla offentliga organisationer. Vår studie argumenterar även för att ledares roll i förändring av styrmetod kan vara större än vad som framgått av Kasurinens (2002) modell.

Under de senaste decennierna har det visat sig vara en utmaning för offentliga organisationer att anpassa sig till föränderliga marknader. Syftet med studien är att undersöka hur en offentlig organisation uppfattar olika intressenters påverkan på organisationens arbete med att anpassa sig till förändringar på marknaden. Studien realiseras genom en fallstudie på Systembolaget och deras anpassningsarbete gällande en ny sortimentsmodell. Uppsatsen fokuserar på organisationens uppfattning om intressenternas påverkan och datainsamlingen utgjordes primärt av intervjuer med fem experter inom organisationen. Resultatet av studien ger stöd för att offentliga organisationer har ett stort fokus på att vinna legitimitet i sitt anpassningsarbete. Utöver det gav studien indikationer på att kunderna och samhället hade en avgörande påverkan på organisationens arbete. Leverantörerna och de anställda påverkade anpassningsarbetet eftersom organisationens arbete i stor utsträckning präglas av kommunikation, involvering och förankring hos dessa intressenter. Ägarna visade sig enligt studien vara en passiv intressent i sammanhanget och påverkade arbetet enbart genom sin makt.