In order to meet the future recruitment challenges, public organisations in the field of care need to recruit a large proportion of staff. It can be done by introducing full-time standards into welfare. The process of change full-time as a norm is a general concept which is now to be adepted locally in public organisations throughout the country. The study aims to obtain deeper understanding of changeprocesses focusing on sensemaking and translation from understanding to action. The study examines how the general concept of full-time as a norm is translated and expressed locally in a municipality. It also identifies and discusses tensions and how they are expressed within the organisation. The method is a combination of analysis of documents and qualitative research interviews. The analysis is based on the translationsmodel by Czarniawaska och Joerges (1996). The result shows that there is a high degree of understanding of why the changeprocess is being carried out in the organisation and is seen as positive. Challenges are found in the organizationalculture and structure, leadership and are expressed by different tensions. The translationmodel proved to be a good analytical tool to study how translations and tensions are expressed in the organisation.

Denna fallstudie som är baserad på Malmöfestivalen år 2017, har haft för avsikt att undersöka på vilket sätt Malmöfestivalens interna ambitioner vad gäller extern kommunikation, tar sig uttryck på Instagram. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av teorier kring public relations, social marknadsföring, offentlighet, virtuella gemenskaper samt the medium is the message har vi genom kvalitativa djupintervjuer och innehållsanalyser fördjupat oss i en kommunikationskedja. Denna startar i tre av Malmö stads kommunikationsdokument, löper genom intervjuer med medarbetare och slutar i publicerat material på Malmöfestivalens Instagramkonto. Detta har givit oss djupare förståelse för Malmöfestivalens externa och digitala kommunikation. Våra resultat pekar på vilka olika vis Malmöfestivalen som organisation medvetet utför strategiska kommunikationsinsatser för att bjuda in publiken till festivalen. / This case study about Malmöfestivalen the year of 2017, is intended to examine how Malmöfestivalens internal ambitions, regarding their external communication are expressed on Instagram. Using a theoretical framework consisting of theories about public relations, social marketing, public sphere, virtual communities and the medium is the message, we have been able to examine the communication chain by using qualitative interviews and content analysis. This chain starts with three communication documents from Malmö stad, runs through interviews with coworkers and ends with the published material on Malmöfestivalen’s Instagram account. This has given us a deeper understanding of Malmöfestivalen’s external and digital communication. The result of our analysis points to the various ways that Malmöfestivalen as an organization, consciously perform strategic communication efforts to invite the audience to the festival.

Public organizations can collaborate, cooperate or coordinate efforts to reach politically set goals. For the Migration Agency and higher education institutions such as universities, cooperation is required to manage the process when an international student from a third country has chosen to study in Sweden at a Swedish university. The purpose of the essay was to investigate the complex phenomena that different public organizations can face when anorganizing process takes place. The essay is a study in what is described as ”Government” in which the cooperation between authorities is central. The essay's methodology is based on aqualitative study with social constructivism as an analysis tool in the understanding of how organizations are constructed. The qualitative study consisted of seven semi-structured interviews with staff from the Swedish Migration Agency and Universities. These individuals have been able to highlight the different institutional logics that delimit and unite activities. The theoretical ground is based on new institutional theory with a starting point in institutional logics and boundaries. The institutional logics of bureaucratic logic, political logic and market-oriented logic have resulted in finding answers to the fact that there are two dominant parts that becomes visible in the collaboration between the Swedish Migration Agency and universities, where international students are the organizational field. The study has shown that there is: a) the control mechanism at the Swedish Migration Agency and b) the global university. What has been demonstrated is that the control mechanism at the Swedish Migration Agency has a clear bureaucratic logic with influence from a political logic. The global university can be seen as a hybrid organization where the bureaucratic logic is visible with the influence from the political logic. What separates the control mechanism at the Migration Agency and the educational institutions is that, in addition to a bureaucratic logic with influence from a political logic, the educational institutions also show tendencies towards a market-oriented logic. The market-oriented logic contains features of New Public Management with competition and efficiency. The result is that Swedish universities can thus be described as hybrid organizations in their work with international students and the migration process. / Offentliga organisationer kan samverka, samarbeta eller samordna insatser för att nå politiskt uppställda mål. För Migrationsverket och lärosäten krävs samarbete för att hantera processen när en internationell student från tredje land har valt att studera i Sverige vid ett svenskt statligt lärosäte. Syftet med uppsatsen var att undersöka de komplexa företeelser som olika offentliga organisationer kan mötas inför när en organiseringsprocess sker. Uppsatsen är en studie i det som beskrivs som centralstyrning där samverkan mellan myndigheter är det centrala. Uppsatsens metodik bygger på en kvalitativ studie med socialkonstruktivismen som analysverktyg i förståelsen för hur organisationer konstrueras. Den kvalitativa studien har bestått av sju stycken semi-strukturerade intervjuer med personal från Migrationsverket och lärosäten. Dessa personer har kunnat belysa de olika institutionella logikerna som avgränsar och förenar aktiviteter. Den teoretiska grunden bygger på nyinstitutionell teori med avstamp iinstitutionella logiker och gränser. De institutionella logikerna byråkratisk logik, politisk logik och marknadsorienterad logik har medfört att finna svar på att det finns två dominerande delar som blir synliga i samarbetet mellan Migrationsverket och lärosäten där internationella studenter är det organisatoriska fältet. Studien har visat på att det finns a) Kontrollmekanismen hos Migrationsverket och b) Det globala universitetet. Det som påvisats är att kontrollmekanismen hos Migrationsverket har en tydlig byråkratisk logik med påverkan från en politisk logik. Det globala universitetet kan ses som en hybridorganisation där den byråkratiska logiken är synlig med påverkan från den politiska logiken. Det som skiljer kontrollmekanismen hos Migrationsverket och lärosäten åt är att lärosäten förutom en byråkratisk logik med påverkan från en politisk logik, även visar tendenser på en marknadsorienterad logik. Den marknadsorienterade logiken innehåller drag från New Public Management där konkurrens och effektivitet finns. Det resulterar i att svenska lärosäten i arbetet med internationella studenter och migrationsprocessen således kan beskrivas som hybridorganisationer.

Syftet med studien var att undersöka vilka handlingar som leder till att sjuksköterskor blir avdelningschefer och vilka konsekvenser det kan få för sjuksköterskor att vara chefer, vilka faktorer de uppfattar har påverkat valet och hur de upplever och ser på sin egen roll. Metoden som användes är grundad teori och studien baseras på djupintervjuer med sex avdelningschefer som i sin grundprofession är sjuksköterskor. Resultatet utmynnade i en processmodell bestående av fyra faser där kategorin vändpunkt identifierades som kärnkategorin. Resultatet analyserades sedan utifrån det teoretiska perspektivet i symbolisk interaktionism. / The aim with the study was to examine which actions lead to nurses becoming ward managers and which consequences it may get to a nurse becoming a manager, which factors do they consider have influenced their choice and how do they experience their own role. The used method is Grounded theory and the study is based on interviews with six ward managers which are nurses in profession. The result ended out in a process model containing four phases and the category, turning point experience, was identified as the core category. The result was analyzed on the basis of the theoretical perspective of symbolic interactionism.

Förvaltningen av städer är en mångfacetterad uppgift och framtiden för med sig stora utmaningar i takt med den växande urbaniseringen och klimatförändringarna. Detta kräver att städer är innovativa och kreativa för att effektivt kunna hantera kommande utmaningar. Implementering av innovationer i städer och offentliga organisationer kan se lovande ut på papper men vara utmanade att genomföra i praktiken. Studier visar att organisationer, privat som offentligt, allt som oftast kämpar för att implementera innovationer eller misslyckas helt med att skörda de förväntade nyttorna med den antagna innovationen. I denna rapport har därför en närmare studie på implementeringen av en innovation i stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdstaden genomförts med syftet att utreda hur innovationer implementeras i ett stadsutvecklingsprojekt. Vidare syftar studien även till att utreda vilka förutsättningar som möjliggör en lyckad implementering samt de utmaningar som uppstår i samband med implementeringsprocessen. För att kunna uppfylla studiens syfte och besvara forskningsfrågorna har en kvalitativ forskningsmetod använts. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med de individer som var direkt involverade i implementeringen och användningen av innovationen. Studiens konceptuella ramverk bygger främst på litteraturstudier inom problemområdet och en implementeringsmodell som bryter ner implementeringen av innovationer i byggprojekt i sex olika faser. En tematisk analys av resultatet utifrån litteraturstudien och implementeringsmodellen gav underlag till studiens slutsatser. Studien mynnar ut i att implementeringen av innovationer i stadsutvecklingsprojekt startar med identifieringen av en tydlig vision av innovationen och målen som ska uppnås med tillämpningen av innovationen. Vidare ska innovationen och de förväntade målen överensstämma med projektets- och/eller organisationens övergripande mål för att motivera avsättningen av resurser för vidare utredning. Organisationen behöver demonstrera sitt engagemang under hela implementeringsprocessen. Inför tillämpningen av innovationen ska organisationen förbereda sig genom att bl. a erhålla de resurser och tillstånd som krävs för tillämpningen. Efter en period av justering och anpassning av innovationen för att få en så effektiv användning som möjlig så ska slutligen en efterhandsutvärdering genomföras där de förväntade nyttorna jämförs mot de faktiska resultaten. Framgångsfaktorerna som identifierades under innovationsimplementeringen var bland annat kompetensen inom projektgruppen, engagerat ledarskap med ett högt initiativtagande, etappvis arbetsgång med långsiktig planering och ett bibehållet engagemang genom hela processen. De utmaningar som uppstod under innovationsimplementeringen var bland annat arbetsbelastning och tidsbrist, juridiska påtryckningar från tredje man, långa och byråkratiska processer samt information – och kunskapsbrist hos slutanvändare. / The management of cities is a multifaceted task and the future brings with it great challenges along with the growing urbanization and climate change. Therefore there is a need for innovative and creative cities to be able to effectively deal with the coming challenges. Implementing innovations in cities and public organizations might seem promising in principle but can become challenging to accomplish in practice. Studies illustrate that organizations, both private and public, very often struggle with implementing innovations or fail to reap the expected benefits of the adopted innovations. This paper therefore conducts a study of the implementation of an innovation in the urban development project Stockholm Royal Seaport, with the aim of studying how innovations are implemented in urban development projects. This paper further aims to identify the enabling conditions that facilitate successful implementations of innovation aswell as the barriers that arise during the implementation process. A qualitative research method has been used to be able to fulfill the aim of this paper and to answer the research questions. Semi-structured interviews has been conducted with individuals who were directly involved with the implementation and use of the innovation. The conceptual framework that this paper is based upon consists of a literature review of the chosen research area and an implementation model that breaks down the implementation of innovation in construction projects into six different phases. A thematic analysis of the empirics based on the literature review and the implementation model provided the basis for the conclusions presented in this paper. The study establishes that the implementation of innovation in urban development projects starts with the identification of a clear vision of the innovation and the benefits that are expected to be obtained by implementing the innovation. Furthermore, the innovation and the expected benefits should be aligned with the projects and/or the organizations overarching goals in order to motivate the allocation of resources for further investigation. The organization needs to demonstrate its commitment throughout the implementation process. The organization also needs to prepare for the implementation of the innovation by obtaining the needed resources and permits. After the necessary modifications and adjustments of the innovation are completed to ensure maximal efficiency, a post-use evaluation should be conducted where the expected benefits are compared to the actual outcome. The enabling conditions that were identified during the implementation of the innovation included the competence within the project group, commited leadership with high initiative, a gradual work progress with long term planning and a sustained commitment throughout the entire process. The barriers that were identified during the implementation of the innovation included high work load and lack of time, legal pressure from third party, long and bureaucratic processes as well as lack of information and knowledge amongst end-users.

Syftet med denna studie var att veta vad som krävs för att tillitsbaserad ledning och styrning (TLS) ska ble en implemeterad styr och ledningsmodell i en kommunal förvaltning.  Inledningsvis beskriver vi hur den politiska styrningen ger uttryck för kontroll av mål, styrning och budget, detta skapar samt påvisar en komplexitet för förutsättningarna för att leda och styra med tillit. Därefter ger vi en introduktion till uppkomsten av TLS, och studiens problemområde, frågeställningar, syfte och sammanfattning av tidigare forskning. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på Czarniawskas teorier om organisationers idéer, översättning, mode och institutionalisering, vilka används som analytiska verktyg till empirin. Metodologin för studien beskrivs och resultatet på vår studie av 14 chefers upplevelser av deras vardag och syn på hur eller om (TLS) används i den studerande organisationen. Resultatet visar att TLS inte har översatts till handling.

Syfte: Komplexa, offentliga organisationer genomgår ständigt organisationsförändring och det enda som är bestående är just förändring. Vi har valt att studera hur ledare hanterar medarbetare som inte tycker om att, eller vill, förändras då det är en vanlig situation enligt våra egna erfarenheter. Studien har genomförts för att utveckla forskningen inom området för hur ledare kan hantera sina medarbetares förändringsmotstånd inför en organisationsförändring. Syftet är att skapa förståelse för hur ett individanpassat stöd kan hjälpa ledaren att reducera medarbetarens kognitiva, känslomässiga samt medvetna förändringsmotstånd inför en organisationsförändring. Metod: Vi har använt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att samla in data. Den empiriska informationen analyserades därefter genom tematiska nätverk och presenterades som ett gemensamt empiriskt och analytiskt kapitel. Resultat & slutsats: De resultat vi funnit tyder starkt på att individanpassat stöd från ledarens sida har en inverkan på medarbetares förändringsmotstånd samt att de allra flesta medarbetarna har någon form av motstånd. Vidare fann vi inga belägg för att individanpassat stöd endast tillhör det transformella ledarskapet, utan vi påstår att detta stöd finns inom flera ledarskapsstilar. Förslag till fortsatt forskning: Vi anser att vår studie bör göras om i samma kontext, men med fler respondenter, för att på så sätt se om samma resultat framkommer samt att ha möjlighet att öka tillförlitligheten av våra resultat. Uppsatsens bidrag: Vårt teoretiska bidrag består av en djupare förståelse i hur ledare använder sig av individanpassat stöd samt hur det påverkar medarbetare med förändringsmotstånd. Vårt praktiska bidrag ger våra respondenter och andra chefer inom Gävle Kommun en tankeställare i hur förändring bör hanteras samt råd som kan användas vid framtida organisationsförändringar. / Aim: Complex, public sectors go through constant organizational change and nothing endures but change. We have chosen to investigate how leaders deal with followers’ who do not like or want to change though this is common according to our own experiences. The study has been completed to contribute to science within the subject of how leaders reduce their followers’ resistance to change in the initial stage of an organizational change. The aim is to create an understanding in how an individualized support can help the leader to reduce followers’ cognitive, emotional and intentional RTC in the initial stage of an organizational change. Method: We have used a qualitative method and semi-structured interviews to gather our data. The empirical information was analyzed through theme networks and was presented as an empirical and analyzing chapter all together. Result & Conclusions: The results we found do confirm the most of our research questions including that individualized support used by the leader does have an effect on followers’ resistance to change as well as that most employees have some kind of resistance to change. Although we did not find any proof of individualized support only being a part of the transformational leadership. Instead, we think that this kind of support will be found in several leadership styles. Suggestions for future research: We believe that our study shall be done all over again within the same context but with more respondents and in that way see if there result will be the same. This would according to us also increase the reliability. Contribution of the thesis: Our theoretical contribution includes a deeper understanding of how leaders use individualized support together with the effect on employees with RTC. Our hands-on contribution gives our interviewees and other leaders within the public sector an eye-opener of how change should be handled in future coming organizational change.

Syftet med studien var att undersöka varför korttidsfrånvaron hade ökat inom hemtjänsten i en offentlig organisation med fokus på den psykosociala arbetsmiljön. Studien bygger på nio intervjuer som analyserades genom en grundläggande kvalitativ metod. Resultatet visar att de anställda upplevde tidspressade arbetsdagar där arbetsbelastning generellt ansågs vara för hög. Det fanns inte alltid tid till att utföra arbetsuppgifterna under ordinarie arbetstid och inga marginaler fanns för de oväntade händelser som ofta uppkom i arbetet. De anställda upplevde att gemenskapen i arbetsgruppen var god men kände en ensamhet under arbetsdagen och önskade mer gemensam tid tillsammans. Det var skilda meningar om ledarskapet och stödet från chefen. Några av de anställda önskade mer stöd och uppmuntran samt att arbetet utöver vårdarbetet skulle uppskattas mer medan andra var nöjda. Slutsatsen var att korttidsfrånvaron hade ökat på grund av den höga arbetsbelastningen, en stressig arbetsmiljö samt långa arbetsperioder utan ledighet. / The purpose of the study was to examine why the short-term absence had increased within home care in a public organization with focus on the psychosocial work environment. The study is based on nine interviews and the data were analyzed using a basic qualitative research. The results shows that the employees experienced time-pressured working days where the workload generally was considered to be too high. There was not always time for them to perform their duties during normal working hours and there were no margins for the unexpected events that often arose in the work. The employees felt that the community of the workgroup was good but felt a loneliness during the working day and wanted more shared time together. The conclusion was that the short-term absence had increased due to the high workload, a stressful work environment, and long periods of work without time off.

This study focuses on employees in a public organization and their experiences of cutback management. In January 2017, the Swedish Migration Agency decided to initiate a cutback process in which a large number of employees risked losing their job. Such process is still ongoing, and we have performed qualitative interviews with seven respondents prior receiving a potential notice of termination. Through such interviews it emerged how the respondents experienced the cutback management process, and we divided such experiences into six themes. These were communication, participation, acknowledgement, job security, trust and motivation. Six of the respondents experienced a lack of communication, not being involved in the cutback process and a lack of acknowledgement by the management. Along with the insecurity a cutback process creates due to the risk of losing one’s job, such experiences led to a lower motivation, a lower organizational commitment but also a lower work commitment. Their experiences led as well to a lower trust both in the Swedish Migration Agency and the state as employers. As a consequence of their experiences, but specially of the job insecurity and family situation of each respondent, more than half of the respondents had left or decided to leave the organization. Our result differs from previous research specially in the matter concerning the work commitment and public service motivation. Our study shows that it is possible the employees of today’s public organizations work for the state because of what the state can do for them and not because of what they can do for the state and the users of public service. Our study shows the public service motivation appears to be in decline, and thus also the work commitment in times of cutbacks.

Abstract  Background   Demographic changes pose a challenge to the labour market as to how to wisely and effectively implement a diversity management policy. As the Statistics Sweden (n.d.) statistics for 2021 show, just over 90 000 people migrated to Sweden. The migration of people from different cultures to Sweden on such a scale brings with it a high demand for work. The new workforce in the labour market is created by many groups of different cultures. Therefore, it is worth increasing the interest in deepening knowledge in the field of the role of cultural differences in group formation.   Purpose  This research purpose is to explore the role of cultural differences in group formation in a public organisation’s work environment.  Method  The study is based on a qualitative approach. The study was conducted in the environment of eight managers working in the cleaning industry in the public sector. The qualitative method chosen for this study is face-to-face interviews with respondents.   Result  The cleaning industry has a high rate of diversity in its work environment. This is related to the clash of cultural differences in the work environment.  Cultural differences and language barriers lead to the emergence of conflicts in the work environment.  Conclusions  Cultural differences in the workplace can lead to misunderstandings and doubts. The consequence of this may be disruptions in communication in the work environment, which in turn may affect the process of group formation. In a well-managed organisation, cultural differences might have a positive impact on the work environment. They enrich the organisational culture and foster understanding and tolerance. So far, the standardisation of behaviour of people from a given culture did not take into account individual factors that may affect individual behaviour despite the same beliefs and habits. This study shows the benefits of developing a cross-cultural management approach with the participation of individuals. Modern solutions for managing cultural differences should take into account diversity, interculturality, and individuality. / Sammanfattning Bakgrund Demografiska förändringar innebär utmaningar för arbetsmarknaden när det gäller hur man implementerar mångfaldshanteringspolitik på ett effektivt sätt. Enligt statistik från Statistiska centralbyrån (n.d.) för 2021 invandrade cirka 90 000 personer till Sverige. Ett så stort antal människor med olika kulturell bakgrund som invandrar till Sverige ger en stor efterfrågan på jobb. Den nya arbetskraften på arbetsmarknaden skapas av många grupper av olika kulturer. Därför är det värt att öka intresset för att fördjupa förståelsen för domänen av kulturskillnadernas roll i gruppbildning. Syfte Syftet med denna studie är att utforska vilken roll kulturella skillnader spelar i gruppbildning i en offentlig organisatoriska arbetsmiljö. Metod Studien bygger på ett kvalitativt förhållningssätt. Studien genomfördes i miljön för åtta chefer som arbetar inom städbranschen i den statliga sektorn. Den kvalitativa metod som valts för denna studie är intervjuer ansikte mot ansikte med respondenter. Resultat Städbranschen har en hög grad av mångfald i sin arbetsmiljö. Detta är relaterat till krocken mellan kulturella skillnader i arbetsmiljön. Kulturella skillnader och språkbarriärer leder till att konflikter uppstår i arbetsmiljön. Slutsatser Kulturella skillnader på arbetsplatsen kan leda till missförstånd och tvivel. Konsekvensen av detta kan bli störningar i kommunikationen i arbetsmiljön, vilket i sin tur kan påverka gruppbildningsprocessen. I en välskött organisation kan kulturella skillnader ha en positiv inverkan på arbetsmiljön. De berikar organisationskulturen och främjar förståelse och tolerans. Hittills har standardiseringen av beteenden hos människor från en given kultur inte tagit hänsyn till individuella faktorer som kan påverka individuella beteenden trots samma övertygelser och vanor. Denna studie visar fördelarna med att utveckla ett tvärkulturellt förvaltningssätt med deltagande av individer. Moderna lösningar för att hantera kulturella skillnader bör ta hänsyn till mångfald, interkulturalitet och individualitet.