Leax Mekaniska i Köping har ifrågasatt vilka utmaningar och potentiella problem de har i ett specifikt produktionsflöde. Målet med detta examensarbete var att identifiera potentiella problem och svårigheter i ett sådant flöde, och komma på tänkbara lösningar samt rekommendationer. Leax Mekaniska är inte ensamma om dessa problem. Inom all bearbetande industri har kraven ökat på bl.a. leveranssäkerhet, toleranser och produktkvalitet. Man måste vara produktiv och kostnadseffektiv och hålla en hög konkurrensnivå. En metod som i dagsläget är mycket utbredd är en utökad automatisering. Robotar och maskiner tar operatörers plats inom bearbetningen. Operatörerna flyttas ut ur produktionen och har numera huvudfokus på att hålla de värdeskapande maskinerna och robotarna igång. Utökad automatisering innebär ofta inte en utökad bemanning, snarare större krav på den bemanning som redan finns. Bemanningsflexibilitet, kompetens, maskinhantering och ledarskapet är ett par väsentliga exempel för att kunna klara modern industris dagliga verksamhet. De forskningsfrågor som behandlats inom detta examensarbete är: - Vilka avgörande problem kan identifieras i hantering och styrning av ett komplext produktionsflöde, karakteriserat av att många automatiserade maskinceller handhas av få operatörer, som i sin tur leds av en produktionsledare? - Hur kan dessa problem och svårigheter motverkas och undvikas? (med samma antal operatörer) En fallstudie utfördes hos Nya Hamnvägens fabrik, och Glasgatans fabrik i Köping. Fallstudien samlade information från stora delar av verksamheten, process, operatör, produktionsledare och ledning. Analysen har undersökt de kopplingar som finns mellan nuläget och forskningsfrågorna, och försökt finna grunden till de identifierade problemen. Många av de problem och potentiella svårigheter kunde visa sig vara symtom, som är den del av mer grundläggande problem. Analysen viktade då och kopplade de identifierade grundläggande problemen som sammanfattades i sex stycken punkter: Svagt varningssystem i produktion, eftersatt förbättringsarbete, latent produktionssystem, personalens grundstruktur och minskad drivkraft på indirekta värdeskapande aktiviteter. Dessa punkter presenterades i en sammanfattade slutsats och resultat tillsammans med utarbetade förbättringsförslag.

Syftet med uppsatsen är att utifrån en kvalitativ metod dels undersöka hur den praktiska fysträningen, med fokus på styrketräning bedrivs i sex ishockeylag hemmahörandes i J18-Elit. Parallellt utvärderas och presenteras även Svenska Ishockeyförbundets formella dokument gällande styrketräning. Den insamlade datan från tränarna, Svenska Ishockeyförbundets dokument och presenterad forskning i det aktuella ämnet ska sedermera ställas mot varandra och antingen bekräfta varandra och ge en samlad bild, eller visa på en skild syn gällande den praktiska styrketräningen för manliga ishockeyspelare i åldern 16 till 18 år (J-18). Utöver hur den praktiska styrketräningen bedrivs ska uppsatsen även undersöka i vilken utsträckning en specifik styrketränings-metod och tränarens utbildningsbakgrund eventuellt påverkar det aktuella lagets tabellplacering och framgång i ett eventuellt slutspel. Datan inhämtas genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med varje enskilt lags tränare som ansvarar för fysträningen. Svenska Ishockeyförbundets dokument har inhämtats både från offentliga hemsidor med tillgängligt material för allmänheten, och genom dokument som för gemene man kan köpas eller fås genom olika tränarutbildningar i Svenska ishockeyförbundets regi. Utifrån datan kunde ingen specifik styrketränings-metod eller specifik utbildningsbakgrund likställas med en hög tabellplacering. Den övergripande bild som framstår är att ishockeyn är för komplex ur ett fysiologiskt perspektiv för att kunna prioritera och likställa en specifik styrketränings-metod för sportslig framgång.

Sverige är ett land där projektformen aktivt används av flertalet organisationer och individer idag. Trots all den litteratur och alla dessa kurser som finns inom ämnet för projektledning verkar det inte räcka till för att projekt skall genomföras på ett framgångsrikt sätt. De strukturer, modeller och texter som idag finns inom ämnet projektledning är inte tillräcklig för den komplexitet som nu råder under 2000-talet och de här teorierna är svåra att ändra. Få organisationer vill tala om misslyckanden och likadant är det när det gäller arbetet med projekt.Målsättningen med vår magisteruppsats är att utveckla det vi tidigare kom underfund med under vår kandidatuppsats och hur det är en konst att misslyckas med projekt. Vi vill försöka förstå varför det inte tidigare har tagits med fler aspekter i den forskning som utfärdats inom ämnet, trots att höga siffror på misslyckanden av projekt existerar.För att kunna hitta nya infallsvinklar och aspekter till ämnet för projektledning och vad som saknas för att uppnå 100 procent av lyckande projekt har vi valt att skriva utifrån ett narrativt perspektiv. Det innebär att vi skapar en berättelse med inslag av ironiska tankar för att kunna visa dig som läsare att det inte bara finns en enda sanning i dagens projektsamhälle. Under vår berättelses början har vi kortfattat försökt förmedla de olika rösterna, tankarna och åsikterna som vi har stött på under magister- och kandidatuppsatsens gång i form av ett slags samtal mellan de inblandade. Vi har fortfarande ett relativt personligt intresse gällande ämnet då vi anser att det inte är okej att nöja sig med att 70 procent av alla projekt misslyckas, samt att den naiva jargongen som råder bland kursdeltagare, kursansvariga, praktiker och författare inte är tillräcklig för att lyckas med något så komplext som projektarbete trots allt skall lösa.Då vi vill att 100 procent av alla projekt skall lyckas krävs det mer än vad som finns skrivet inom ämnet idag. Om det endast är 30 procent av projektsom lyckas är det tids nog att någon sätter på pränt att det inte räcker med de aspekter som tagits upp hittills inom ämnet. Ingen verkar hittills känna någon skuld för alla de kronor som bara rinner ut i sanden. För att någon förändring skall ske måste man kämpa rejält för att bryta sina invanda mönster och vi behöver göra en projekt revision. / Uppsatsnivå: D

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur teknikundervisningen ser ut på en högstadieskola och ställa detta i relation till styrdokumenten. Vi vet att styrdokumenten har betydelse för klassrumsverksamheten, men det är relativt okänt hur de påverkar teknikundervisningen utformning och gestaltning. För att få svar på frågan gjordes en djupintervju av elever och lärare med en hermeneutisk ansats, vilket innebar att jag närmade mig problemställningen subjektivt utifrån min egen förståelse. Mitt resultat av studien visar att styrdokumenten är komplexa och svårtolkade. I och med att man inte har givit något konkret innehåll i kursplanen för teknik, utan mer exempel på hur ämnet kan utformas , har detta medfört att det utvecklats olika synsätt på undervisningen. Samtidigt kan jag konstatera att det är nästan ett omöjligt uppdrag att uppfylla samtliga kriterier som styrdokumenten ålägger teknikläraren.

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka hur teknikundervisningen ser ut på en högstadieskola</p><p>och ställa detta i relation till styrdokumenten. Vi vet att styrdokumenten har betydelse för</p><p>klassrumsverksamheten, men det är relativt okänt hur de påverkar teknikundervisningen</p><p>utformning och gestaltning. För att få svar på frågan gjordes en djupintervju av elever och</p><p>lärare med en hermeneutisk ansats, vilket innebar att jag närmade mig problemställningen</p><p>subjektivt utifrån min egen förståelse. Mitt resultat av studien visar att styrdokumenten är</p><p>komplexa och svårtolkade. I och med att man inte har givit något konkret innehåll i</p><p>kursplanen för teknik, utan mer exempel på hur ämnet kan utformas , har detta medfört att det</p><p>utvecklats olika synsätt på undervisningen. Samtidigt kan jag konstatera att det är nästan ett</p><p>omöjligt uppdrag att uppfylla samtliga kriterier som styrdokumenten ålägger teknikläraren.</p>

Det finns ett klart samband mellan komplex traumatisering och psykisk och fysik ohälsa. Många människor har stora problem med det dagliga livet och relationer. Förutom det personliga lidandet är effekterna av komplex traumatisering av stor samhällsekonomisk betydelse. Syftet med studien är att undersöka psykoterapeutisk behandling av traumatiserade patienter inom icke specialiserade enheter. Frågeställningarna i studien är: Vad innebär effekterna av komplex traumatisering för individen? Vilka är terapeuters upplevelse av att arbeta med komplext traumatiserade individer? Får individer med diagnosen komplex PTSD den hjälp de behöver? Den metod som använts är en kvalitativ studie där sex legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning intervjuas. Resultatet av studien visade att effekterna av komplex traumatisering är omfattande och svåra att diagnostisera. Tillståndet har ofta utvecklats till kroniska besvär, t ex ångest och depression, somatiska besvär och personlighetsstörning. Det finns svårigheter och hinder för att traumatiserade patienter ska få adekvat hjälp och utifrån resultatet saknas det i dag både resurser och effektiva behandlingsmetoder. Kunskapen om trauma och dess effekter måste i ökad utsträckning uppmärksammas och prioriteras i tidigare skede inom vård- och behandling.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur kulturarv och minne omförhandlas, materialiseras och upplevs i samband med stadsutveckling av ett komplext kulturarv. Undersökningen fokuseras till området Sege park i Kirseberg, som ligger i östra delen av Malmö. Det nya området planeras på samma plats där mentalsjukhuset Malmö Östra sjukhus låg i drygt 60 år innan det slutligen avvecklades 1995. Metoden utgörs av en kvalitativ innehållsanalys av bland annat planeringsdokument och bilder som kompletteras med författarens upplevelse av platsen. Undersökningen visar att det byggda kulturarvet i stor mån värnas i samband med omvandlingen, men att platsens narrativ samtidigt skrivs om för att bättre passa in i utvecklingen av det nya bostadsområdet. I kombination med få direkta referenser till den tidigare användningen som mentalsjukhus som skyltar och dylikt görs minnet av Östra sjukhuset svårtillgängligt för den som inte är informerad om platsens historia.

Denna studie berör begreppet hållbar utveckling i en utbildningskontext och syftar till att kartlägga hur tolv elever i årskurs fyra resonerar kring hållbar utvekling och framtid, samt vad de baserar sina resonemang på. Undersökningen utgår från ett sociokulturellt, pragmatiskt angreppssätt och då främst John Deweys transaktionella perspektiv på meningsskapande. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av två olika kvalitativa metoder, dels observationer av elevgrupper som resonerar kring tillgivna dilemman och dels genom kvalitativa intervjuer. Utifrån denna metodologi analyseras resultatet med inspiration av en praktisk epistemologianalys som innebär sökandet efter ”gaps” i dialoger, med andra ord de tillfällen då meningsskapande sker i möten. Analysen resulterade i fyra olika aspekter - ekologiska, hälsomässiga, ekonomiska och etiska, där övervägande resonemang utgår från en ekologisk aspekt. Utifrån dessa kunde elva olika kategorier att utläsas. Det framgår även att elevernas resonemang i första hand baseras på uttalande från vuxna, syskon eller kamrater i deras närmsta omgivning, i andra hand media och tredje skola. Slutsatsen som kan dras av denna studie är att lärare idag måste hjälpa elever att skapa samband och helheter kring begreppet hållbar utveckling och rusta barnen med ett kritiskt tänkande. Läraren måste även våga gå ur sina trygga zoner då Lgr11 säger att hållbar utveckling ska genomsyra all undervisning.

Bakgrund: Hjärtsvikt är vanligt förekommande, ca 26 miljoner i världen och 250 000 i Sverige lever med diagnosen. Hjärtsvikt är ett komplext tillstånd med påverkan på många olika delar av livet. Behandlingen för hjärtsvikt är även detta komplext och att se individens situation är viktigt för framgångsrik behandling. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt i vardagen. Metod: En litteraturöversikt med 13 kvalitativa artiklar inkluderade de har analyserats med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet visar på hur patienter med hjärtsvikt upplever att deras vardagliga liv har blivit förändrat av hjärtsvikt. Hur de upplever de nödvändiga förändringar de gör för att hantera en vardag med hjärtsvikt. Resultatet presenteras i kategorierna; stöd och kraft från omgivningen, mötet med sjukvården, rädsla samt förändringar i vardagen. Slutsats: Att leva med kronisk hjärtsvikt innebär en påverkan på patientens vardag. Social isolering, trötthet, andnöd, fysiska begränsningar och rädsla inför framtiden är några av de upplevelser som framkommer vid hjärtsvikt. Sjuksköterskan har här möjligheter att stötta och informera patienten att skapa förutsättningar att hantera vardagen med hjärtsvikt. / Background: Heart failure is a common condition, about 26 million in the world and 250 000 in Sweden are living with the diagnosis. Heart failure is a complex condition and have effects on many parts of life. Treatment for heart failure is also complex and to see the individual’s situation is important for a successful treatment.  Aim: To describe patients’ experience of living with heart failure in everyday life. Methods: A literature review with 13 studies included they have been analyzed with the Friberg Five Step-model. Results: The result shows that patients with heart failure experiences that their everyday life has changed because of heart failure. How they experience necessary changes they do to manage everyday life with heart failure. The results is presented in these categories; support and power from the surrounding, meeting the healthcare, fear and changes in everyday life.  Conclusion: Living with chronic heart failure has an impact on the patient's daily life. Social isolation, fatigue, shortness of breath, physical limitations and fear of the future are some of the experiences that emerge in heart failure. The nurse has opportunities to support and inform the patient to create the conditions for managing everyday life with heart failure.

I organisationers begynnelse fanns en annan typ av verklighet mot den vi idag kan se. Dagens organisationssamhälle är starkt förändrat med en större globalisering och ett fragmenterat samhällsliv. Tillsammans med organisationers jakt på effektivisering och vinstmaximering skapas nya strukturer och former av organisering. Med dessa förändringar i organiseringen och organisationssamhället skapas även en ny verklighet för individer i VD-roller att verka i. Mer aktuellt än någonsin verkar också de många avhoppen och avskedanden av individer i denna roll vara. I min studie undersökte jag därför huruvida ansvar och krav på en VD är anpassade till dagens organisationssamhälle för att möjliggöra uppfyllandet av rollen. Denna frågeställning besvarar jag genom att studera vilka krav som ställs av omgivningen på individen i en VD-roll, hur individen i VD-rollen ser på sin roll och vad VD-rollen innebär i praktiken. Vad jag såg var att man i dagens organisering kan se en anpassning till den komplexitet som dagens organisationssamhälle innebär. Den ökade kunskaps-nivån i samhället och organisationerna som man kan se idag skapar en möjlighet till en ökad decentralisering som också medger en anpassning av ledarrollen. Jag såg dock en diskrepans i de krav som ställs av företagsstyrelsen på individerna i rollen mot hur de själva upplever innehållet i sin roll och där-igenom även sin person eftersom deras självidentitet påverkas till stor del av deras egenupplevelse av sin ledarroll. En diskrepans såg jag även mellan rollens praktik relaterat till både hur individen ser på sin roll samt hur omgivningen ställer krav på individen. Dessa delar anser jag bör ligga på företagsstyrelserna att arbeta med för att utforma sina krav anpassat till rollens praktik och individens egenupplevelse av rollen. Detta skulle kunna underlätta individernas möjlighet att uppfylla kraven på VD-rollen och lyckas i sitt arbete eftersom de idag har en mycket krävande arbetssituation med långa arbetsdagar och stora ansvar. / In the beginning of organisations there was a different kind of reality to what we see today. Today´s organisational society is profoundly altered with a greater globalisation and a more fragmented society. Together with the strive for increased efficiency and profit maximisation by the organisations, this leads to new structures and organisational models. These changes in the organising and organisational society also create a new reality for the individuals in a CEO´s role to operate in.  More topical than ever seem also the many defections and dismissals of individuals in this role to be. In my research I therefore studied whether responsibilities and requirements for a CEO are adapted to today´s organizational society to enable the fulfilment of the role. I reach the conclusion for this question by studying the requirements for the CEO role, the individual’s self-experience of the role and the practice of the CEO role. What I found was that an adaption to the complexity of today´s organizational society can be seen in today´s organisational models. The increased level of knowledge in society and organisations create an opportunity for greater decentralisation which also allows for an adjustment of the leadership role. I did, however, find a discrepancy in the demands made by the board of directors for the individuals in the role relative to their own self-experience of the role, and thereby also their persona as their self-identity is largely influenced by their self-experience of their leadership role. I also found a discrepancy between the practice of the role and the individuals self-experience of the role as well as the requirements made on the individual in the role. I consider these discrepancies to be the responsibility of the board of directors to ensure they are taken into account for when the requirements for the individuals in the role are defined. This could facilitate better possibilities for the individuals in the role to succeed as today´s reality includes a demanding working environment with long hours and great responsibility.