Leax Mekaniska i Köping har ifrågasatt vilka utmaningar och potentiella problem de har i ett specifikt produktionsflöde. Målet med detta examensarbete var att identifiera potentiella problem och svårigheter i ett sådant flöde, och komma på tänkbara lösningar samt rekommendationer. Leax Mekaniska är inte ensamma om dessa problem. Inom all bearbetande industri har kraven ökat på bl.a. leveranssäkerhet, toleranser och produktkvalitet. Man måste vara produktiv och kostnadseffektiv och hålla en hög konkurrensnivå. En metod som i dagsläget är mycket utbredd är en utökad automatisering. Robotar och maskiner tar operatörers plats inom bearbetningen. Operatörerna flyttas ut ur produktionen och har numera huvudfokus på att hålla de värdeskapande maskinerna och robotarna igång. Utökad automatisering innebär ofta inte en utökad bemanning, snarare större krav på den bemanning som redan finns. Bemanningsflexibilitet, kompetens, maskinhantering och ledarskapet är ett par väsentliga exempel för att kunna klara modern industris dagliga verksamhet. De forskningsfrågor som behandlats inom detta examensarbete är: - Vilka avgörande problem kan identifieras i hantering och styrning av ett komplext produktionsflöde, karakteriserat av att många automatiserade maskinceller handhas av få operatörer, som i sin tur leds av en produktionsledare? - Hur kan dessa problem och svårigheter motverkas och undvikas? (med samma antal operatörer) En fallstudie utfördes hos Nya Hamnvägens fabrik, och Glasgatans fabrik i Köping. Fallstudien samlade information från stora delar av verksamheten, process, operatör, produktionsledare och ledning. Analysen har undersökt de kopplingar som finns mellan nuläget och forskningsfrågorna, och försökt finna grunden till de identifierade problemen. Många av de problem och potentiella svårigheter kunde visa sig vara symtom, som är den del av mer grundläggande problem. Analysen viktade då och kopplade de identifierade grundläggande problemen som sammanfattades i sex stycken punkter: Svagt varningssystem i produktion, eftersatt förbättringsarbete, latent produktionssystem, personalens grundstruktur och minskad drivkraft på indirekta värdeskapande aktiviteter. Dessa punkter presenterades i en sammanfattade slutsats och resultat tillsammans med utarbetade förbättringsförslag.

Syftet med uppsatsen är att utifrån en kvalitativ metod dels undersöka hur den praktiska fysträningen, med fokus på styrketräning bedrivs i sex ishockeylag hemmahörandes i J18-Elit. Parallellt utvärderas och presenteras även Svenska Ishockeyförbundets formella dokument gällande styrketräning. Den insamlade datan från tränarna, Svenska Ishockeyförbundets dokument och presenterad forskning i det aktuella ämnet ska sedermera ställas mot varandra och antingen bekräfta varandra och ge en samlad bild, eller visa på en skild syn gällande den praktiska styrketräningen för manliga ishockeyspelare i åldern 16 till 18 år (J-18). Utöver hur den praktiska styrketräningen bedrivs ska uppsatsen även undersöka i vilken utsträckning en specifik styrketränings-metod och tränarens utbildningsbakgrund eventuellt påverkar det aktuella lagets tabellplacering och framgång i ett eventuellt slutspel. Datan inhämtas genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med varje enskilt lags tränare som ansvarar för fysträningen. Svenska Ishockeyförbundets dokument har inhämtats både från offentliga hemsidor med tillgängligt material för allmänheten, och genom dokument som för gemene man kan köpas eller fås genom olika tränarutbildningar i Svenska ishockeyförbundets regi. Utifrån datan kunde ingen specifik styrketränings-metod eller specifik utbildningsbakgrund likställas med en hög tabellplacering. Den övergripande bild som framstår är att ishockeyn är för komplex ur ett fysiologiskt perspektiv för att kunna prioritera och likställa en specifik styrketränings-metod för sportslig framgång.

Sverige är ett land där projektformen aktivt används av flertalet organisationer och individer idag. Trots all den litteratur och alla dessa kurser som finns inom ämnet för projektledning verkar det inte räcka till för att projekt skall genomföras på ett framgångsrikt sätt. De strukturer, modeller och texter som idag finns inom ämnet projektledning är inte tillräcklig för den komplexitet som nu råder under 2000-talet och de här teorierna är svåra att ändra. Få organisationer vill tala om misslyckanden och likadant är det när det gäller arbetet med projekt.Målsättningen med vår magisteruppsats är att utveckla det vi tidigare kom underfund med under vår kandidatuppsats och hur det är en konst att misslyckas med projekt. Vi vill försöka förstå varför det inte tidigare har tagits med fler aspekter i den forskning som utfärdats inom ämnet, trots att höga siffror på misslyckanden av projekt existerar.För att kunna hitta nya infallsvinklar och aspekter till ämnet för projektledning och vad som saknas för att uppnå 100 procent av lyckande projekt har vi valt att skriva utifrån ett narrativt perspektiv. Det innebär att vi skapar en berättelse med inslag av ironiska tankar för att kunna visa dig som läsare att det inte bara finns en enda sanning i dagens projektsamhälle. Under vår berättelses början har vi kortfattat försökt förmedla de olika rösterna, tankarna och åsikterna som vi har stött på under magister- och kandidatuppsatsens gång i form av ett slags samtal mellan de inblandade. Vi har fortfarande ett relativt personligt intresse gällande ämnet då vi anser att det inte är okej att nöja sig med att 70 procent av alla projekt misslyckas, samt att den naiva jargongen som råder bland kursdeltagare, kursansvariga, praktiker och författare inte är tillräcklig för att lyckas med något så komplext som projektarbete trots allt skall lösa.Då vi vill att 100 procent av alla projekt skall lyckas krävs det mer än vad som finns skrivet inom ämnet idag. Om det endast är 30 procent av projektsom lyckas är det tids nog att någon sätter på pränt att det inte räcker med de aspekter som tagits upp hittills inom ämnet. Ingen verkar hittills känna någon skuld för alla de kronor som bara rinner ut i sanden. För att någon förändring skall ske måste man kämpa rejält för att bryta sina invanda mönster och vi behöver göra en projekt revision. / Uppsatsnivå: D

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur teknikundervisningen ser ut på en högstadieskola och ställa detta i relation till styrdokumenten. Vi vet att styrdokumenten har betydelse för klassrumsverksamheten, men det är relativt okänt hur de påverkar teknikundervisningen utformning och gestaltning. För att få svar på frågan gjordes en djupintervju av elever och lärare med en hermeneutisk ansats, vilket innebar att jag närmade mig problemställningen subjektivt utifrån min egen förståelse. Mitt resultat av studien visar att styrdokumenten är komplexa och svårtolkade. I och med att man inte har givit något konkret innehåll i kursplanen för teknik, utan mer exempel på hur ämnet kan utformas , har detta medfört att det utvecklats olika synsätt på undervisningen. Samtidigt kan jag konstatera att det är nästan ett omöjligt uppdrag att uppfylla samtliga kriterier som styrdokumenten ålägger teknikläraren.

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka hur teknikundervisningen ser ut på en högstadieskola</p><p>och ställa detta i relation till styrdokumenten. Vi vet att styrdokumenten har betydelse för</p><p>klassrumsverksamheten, men det är relativt okänt hur de påverkar teknikundervisningen</p><p>utformning och gestaltning. För att få svar på frågan gjordes en djupintervju av elever och</p><p>lärare med en hermeneutisk ansats, vilket innebar att jag närmade mig problemställningen</p><p>subjektivt utifrån min egen förståelse. Mitt resultat av studien visar att styrdokumenten är</p><p>komplexa och svårtolkade. I och med att man inte har givit något konkret innehåll i</p><p>kursplanen för teknik, utan mer exempel på hur ämnet kan utformas , har detta medfört att det</p><p>utvecklats olika synsätt på undervisningen. Samtidigt kan jag konstatera att det är nästan ett</p><p>omöjligt uppdrag att uppfylla samtliga kriterier som styrdokumenten ålägger teknikläraren.</p>

Det finns ett klart samband mellan komplex traumatisering och psykisk och fysik ohälsa. Många människor har stora problem med det dagliga livet och relationer. Förutom det personliga lidandet är effekterna av komplex traumatisering av stor samhällsekonomisk betydelse. Syftet med studien är att undersöka psykoterapeutisk behandling av traumatiserade patienter inom icke specialiserade enheter. Frågeställningarna i studien är: Vad innebär effekterna av komplex traumatisering för individen? Vilka är terapeuters upplevelse av att arbeta med komplext traumatiserade individer? Får individer med diagnosen komplex PTSD den hjälp de behöver? Den metod som använts är en kvalitativ studie där sex legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning intervjuas. Resultatet av studien visade att effekterna av komplex traumatisering är omfattande och svåra att diagnostisera. Tillståndet har ofta utvecklats till kroniska besvär, t ex ångest och depression, somatiska besvär och personlighetsstörning. Det finns svårigheter och hinder för att traumatiserade patienter ska få adekvat hjälp och utifrån resultatet saknas det i dag både resurser och effektiva behandlingsmetoder. Kunskapen om trauma och dess effekter måste i ökad utsträckning uppmärksammas och prioriteras i tidigare skede inom vård- och behandling.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur kulturarv och minne omförhandlas, materialiseras och upplevs i samband med stadsutveckling av ett komplext kulturarv. Undersökningen fokuseras till området Sege park i Kirseberg, som ligger i östra delen av Malmö. Det nya området planeras på samma plats där mentalsjukhuset Malmö Östra sjukhus låg i drygt 60 år innan det slutligen avvecklades 1995. Metoden utgörs av en kvalitativ innehållsanalys av bland annat planeringsdokument och bilder som kompletteras med författarens upplevelse av platsen. Undersökningen visar att det byggda kulturarvet i stor mån värnas i samband med omvandlingen, men att platsens narrativ samtidigt skrivs om för att bättre passa in i utvecklingen av det nya bostadsområdet. I kombination med få direkta referenser till den tidigare användningen som mentalsjukhus som skyltar och dylikt görs minnet av Östra sjukhuset svårtillgängligt för den som inte är informerad om platsens historia.

Denna studie berör begreppet hållbar utveckling i en utbildningskontext och syftar till att kartlägga hur tolv elever i årskurs fyra resonerar kring hållbar utvekling och framtid, samt vad de baserar sina resonemang på. Undersökningen utgår från ett sociokulturellt, pragmatiskt angreppssätt och då främst John Deweys transaktionella perspektiv på meningsskapande. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av två olika kvalitativa metoder, dels observationer av elevgrupper som resonerar kring tillgivna dilemman och dels genom kvalitativa intervjuer. Utifrån denna metodologi analyseras resultatet med inspiration av en praktisk epistemologianalys som innebär sökandet efter ”gaps” i dialoger, med andra ord de tillfällen då meningsskapande sker i möten. Analysen resulterade i fyra olika aspekter - ekologiska, hälsomässiga, ekonomiska och etiska, där övervägande resonemang utgår från en ekologisk aspekt. Utifrån dessa kunde elva olika kategorier att utläsas. Det framgår även att elevernas resonemang i första hand baseras på uttalande från vuxna, syskon eller kamrater i deras närmsta omgivning, i andra hand media och tredje skola. Slutsatsen som kan dras av denna studie är att lärare idag måste hjälpa elever att skapa samband och helheter kring begreppet hållbar utveckling och rusta barnen med ett kritiskt tänkande. Läraren måste även våga gå ur sina trygga zoner då Lgr11 säger att hållbar utveckling ska genomsyra all undervisning.

Syftet med denna studie var att veta vad som krävs för att tillitsbaserad ledning och styrning (TLS) ska ble en implemeterad styr och ledningsmodell i en kommunal förvaltning.  Inledningsvis beskriver vi hur den politiska styrningen ger uttryck för kontroll av mål, styrning och budget, detta skapar samt påvisar en komplexitet för förutsättningarna för att leda och styra med tillit. Därefter ger vi en introduktion till uppkomsten av TLS, och studiens problemområde, frågeställningar, syfte och sammanfattning av tidigare forskning. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på Czarniawskas teorier om organisationers idéer, översättning, mode och institutionalisering, vilka används som analytiska verktyg till empirin. Metodologin för studien beskrivs och resultatet på vår studie av 14 chefers upplevelser av deras vardag och syn på hur eller om (TLS) används i den studerande organisationen. Resultatet visar att TLS inte har översatts till handling.

Bakgrund: Komplext regionalt smärtsyndrom (CRPS) kännetecknas av en långvarig neuropatisk smärta i en kroppsdel där smärtan ej står i proportion till den utlösande händelsen. Syndromet kan inkludera sensibilitetsförändringar, ödem, hudfärgsförändringar samt rörlighets- och funktionsnedsättningar. Konsekvenserna kan bli stora i form av extrem smärta och försämrad livskvalitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att hitta fysioterapeutiska behandlingsmetoder vid CRPS samt att undersöka deras effekter. Metod: Sökningar genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och Web of Science mellan januari och maj 2024. Sökningen resulterade i 88 artiklar varav 14 inkluderades. Resultat: 31 fysioterapeutiska behandlingsmetoder hittades. De vanligaste var Graded Motor Imagery (GMI), Mirror Therapy (MT), exponeringsbaserade interventioner och multimodala rehabiliteringsinsatser tillsammans med aerob träning. Exempel på andra metoder som användes var avslappningsmetoder, transkutan elektrisk nervstimulering (TENS), akupunktur, desensibilisering, tactile discrimination training och flertalet passiva behandlingsmetoder. Utfallsmåtten var olika mellan vuxna och yngre. Det som utvärderades var smärta, funktion, svullnad, livskvalitet, rädsla för smärta eller skada och smärtkatastrofiering. Konklusion: GMI kan förbättra smärta och funktion på medellång och lång sikt. MT kan förbättra smärta och funktion på kort och möjligen lång sikt. Graderad exponering eller exponering in vivo kan ge signifikanta förbättringar av funktion, smärta, katastroftankar kring smärta samt upplevd skadlighet av rörelser. Aerob träning kan minska smärta och/eller nedsatt funktion vid CRPS. Multimodala och tvärvetenskapliga insatser är viktiga för att uppnå ett bra resultat. Fler randomiserade kontrollerade studier behövs för att kunna avgöra långtidseffekterna av interventionerna. / Background: Complex regional pain syndrome (CRPS) is characterized by a long-term neuropathic pain in a body part where the pain is disproportionate to the triggering event. The syndrome may include changes in sensitivity, changes of skin color, oedema, reduced mobility and disability. The consequences can become severe such as extreme pain and reduced quality of life. Purpose: To find physiotherapeutic treatment methods for CRPS and to investigate their effects. Method: Searches were conducted in the databases PubMed, Cinahl and Web of Science between January-May 2024. The search resulted in 88 articles of which 14 were included. Results: 31 physiotherapeutic treatment methods were found. The most common ones were Graded Motor Imagery (GMI), Mirror Therapy (MT), exposure-based interventions and multimodal rehabilitation interventions along with aerobic exercise. Examples of other methods used were relaxation methods, transcutaneous electrical nerve stimulation (TENS), acupuncture, desensitization, tactile discrimination training and several passive methods of treatment. The outcome measures varied between adults and younger people. Pain, function, swelling, quality of life, fear of pain or injury and pain catastrophizing were evaluated. Conclusion: GMI may provide clinically meaningful medium- and long-term improvements in both pain and function. MT can improve pain and function in short and possibly long term. Graded exposure or exposure in vivo can significantly improve motor function, pain, pain-catastrophizing as well as perceived harmfulness of activities. Aerobic exercise may reduce pain and/or impaired motor function related to CRPS. Multimodal and interdisciplinary efforts are important to achieve good results. More randomized controlled trials are needed to determine the long-term effects of the interventions.