Denna uppsats/studie studerar hur pedagoger i dag arbetar med elever med funktionshindret Aspergers syndrom samt om det finns någon visualisering i undervisningen med dessa elever. Studien utgår från två högstadieskolor en stad i Mellansverige. Visualisering handlar om att se och höra (visualisera) det som sägs och det som visas, av en pedagog i klassrummet och om visualisering är en god hjälp för dessa elever med Aspergers syndrom. Metoden för denna studie är intervjuer, samtal samt litteraturstudier. Undersökningen ser om det finns och i vilken grad det används visualisering, i ämnet svenska. Det kom fram att visualisering är en metod som används frekvent i undervisningen på de olika skolorna som undersöks. Pedagogerna använder sig särskilt av denna metod, då man behöver vara tydlig. Individer med Asperger har olika grad av funktionshindret och det är viktigt för pedagogen att ge eleven hjälp utifrån denna grad. / <p>Audiovisuella studier för lärarstuderande med inriktning svenska</p>

Tidigare forskning visar att den sociala bakgrunden och föräldrarnas utbildningsbakgrund har betydelse när elever i nionde klass söker till gymnasiet. Detta gäller oberoende om det rör sig om svenskar eller invandrare. Denna studie syftar till att belysa hur elever i årskurs nio med invandrarbakgrund från en segregerad högstadieskola i Uppsala kommun söker till gymnasiet. En av studiens huvudfrågor är att undersöka hur dessa elever tänker och hur de resonerar kring sina stundande gymnasieval, samt om deras sociala situation och kultur har en betydelse i de val de slutligen gör. Kultur i detta fall syftar till elevernas utländska påbrå och deras hemförhållanden. Invandrarbakgrund i denna studie betyder att elevens båda föräldrar har invandrat till Sverige. Det material som undersökningen baseras på är samtalsintervjuer med 11 elever i nionde klass i Uppsala kommun. Detta är ett litet underlag för att kunna dra några generella slutsatser, men intervjusvaren ger en fingervisning om hur dagens elever i nionde klass med invandrarbakgrund tänker kring sin närmaste framtid. Vad gäller valet till gymnasiet ser vi enligt informanterna i studien att det egna intresset av studier står som en stadig faktor i relation till hur man kan förstå valet av gymnasieprogram och gymnasieskola. De flesta av de intervjuade eleverna i denna studie är säkra på sina programval. De populäraste skolorna för studien är Fyrisskolan, Celsiusskolan, Rosendalsgymnasiet, Katedralskolan och Lundellska skolan, vilket tyder på att majoriteten av eleverna har liknande tankar om en teoretisk utbildning som leder vidare mot universitet. Populäraste i detta fall betyder att majoriteten av eleverna i denna studie har sökt till någon av dessa skolor.  Detta kan tolkas på det sättet att man genom backning från det egna akademikerhemmet kommer att gå i föräldrarnas fotspår. Men det kan även tolkas på det sättet att man har insett att utbildning lönar sig och att man vill lyckas bättre än sina föräldrar som man sett slita hårt för liten möda.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur teknikundervisningen ser ut på en högstadieskola och ställa detta i relation till styrdokumenten. Vi vet att styrdokumenten har betydelse för klassrumsverksamheten, men det är relativt okänt hur de påverkar teknikundervisningen utformning och gestaltning. För att få svar på frågan gjordes en djupintervju av elever och lärare med en hermeneutisk ansats, vilket innebar att jag närmade mig problemställningen subjektivt utifrån min egen förståelse. Mitt resultat av studien visar att styrdokumenten är komplexa och svårtolkade. I och med att man inte har givit något konkret innehåll i kursplanen för teknik, utan mer exempel på hur ämnet kan utformas , har detta medfört att det utvecklats olika synsätt på undervisningen. Samtidigt kan jag konstatera att det är nästan ett omöjligt uppdrag att uppfylla samtliga kriterier som styrdokumenten ålägger teknikläraren.

Larsson, Linda (2012) Erfarenhetslärande i skolan: - Belyst genom en kvalitativ fallstudie av en studieresa. Examensarbete på avancerad nivå i pedagogik. Akademin för utbildning och ekonomi. Lärarprogrammet på högskolan i Gävle. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka erfarenhetsbaserat lärande i skolan. För att göra det har jag valt en skola som har infört en tradition att deras niondeklassare får arbeta fram pengar och åka på en studieresa till Auschwitz i Polen. Denna upplevelse har varit utgångspunkten för min studie. För att kunna genomföra undersökningen har jag genomfört öppna intervjuer. Jag har intervjuat rektorn, två pedagoger en manlig och en kvinnlig samt att jag valt att intervjua sex elever från olika år och klasser jag har även där haft en jämn fördelning mellan flickor och pojkar. Jag har sedan kopplat samman min undersökning med John Deweys teorier om erfarenheter och lärande. Min undersökning visar att samtliga av informanterna är positivt inställda till erfarenhetsbaserat lärande i skolan. I resultatet av undersökningen jämförs de svar jag får av pedagogerna med de svar jag får av eleverna. Det som framkommer är att såväl lärare som elever är väldigt positivt inställda till denna form av undervisning. Båda parter tycker att kunskapen når fram till fler elever samt att den befästs djupare liksom Dewey skrivit om.

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka hur teknikundervisningen ser ut på en högstadieskola</p><p>och ställa detta i relation till styrdokumenten. Vi vet att styrdokumenten har betydelse för</p><p>klassrumsverksamheten, men det är relativt okänt hur de påverkar teknikundervisningen</p><p>utformning och gestaltning. För att få svar på frågan gjordes en djupintervju av elever och</p><p>lärare med en hermeneutisk ansats, vilket innebar att jag närmade mig problemställningen</p><p>subjektivt utifrån min egen förståelse. Mitt resultat av studien visar att styrdokumenten är</p><p>komplexa och svårtolkade. I och med att man inte har givit något konkret innehåll i</p><p>kursplanen för teknik, utan mer exempel på hur ämnet kan utformas , har detta medfört att det</p><p>utvecklats olika synsätt på undervisningen. Samtidigt kan jag konstatera att det är nästan ett</p><p>omöjligt uppdrag att uppfylla samtliga kriterier som styrdokumenten ålägger teknikläraren.</p>

Mälarängsskolan      - skolverksamhet som tar dig till nya höjder  Huvudtanken med mitt projekt är att utnyttja taken för att få mer skolgårdsyta. Under studieresan i Stockholm fick jag uppfattningen att skolgården inte prioriteras, ofta är den mindre än den bör vara. Ett exempel är Lugnetsskola i Hammarbysjöstad, eleverna från två skolor delar på en skolgård som är mycket mindre än de föreskrivna 12 kvm/ barn. På Lugnetsskola leder detta till kompromisser, som att utnyttja en ekskog som inte tillhör skolan, och mycket krångel med elevernas scheman.     På Lugnetsskola har arkitekterna försökt utöka skolgårdsytan genom att anlägga en liten skolgård på taket. Detta är något jag valt att utveckla på min skola. Jag har interagerat skolgården på taket med skolgården på marken, så att de flyter samman till en skolgård. För att uppnå detta har hag jobbat med nivåskillnader. Exempelvis är delar av skolan nedgrävda, ungefär en halvmeter, för att låta skolgården på taket närma sig marknivån utan att kompromissa med takhöjden inne i skolan. Taket är ett biotoptak där barnen får leka bland växterna. Det finns även ett gångstråk som binder samman mina två byggnader med varandra och med skolgården på marken. Gångstråket är gjort av olika långa betongblock som avlutas på samma sätt som fasaden.  I min skola ligger hemvisterna för årskurs 1-4 i en egen del av byggnaden. Årskurs 5 och 6 har sina hemvistet på andra våningen och förskoleverksamheten ligger i en egen byggnad.   Hållbarhet Eftersom min skola är delvis nedgrävd på vissa ställen har jag valt att bygga den i betong.  Jämfört med exempelvis trä är betong inte ett miljövänligt material. För att minska miljöpåverkan har jag därför försökt att använda mig av så mycket trä jag ändå kunnat. Fasaden och delar av väggbeklädnaden interiört är exempelvis av trä.    Då min skola utnyttjar taket till skolgård tänker jag att det går att bygga ut skolan i framtiden utan att det skulle inkräkta på elevernas behov av skolgårdsyta. Detta gör att skolan kan växa och utvecklas vid behov. Skolan behöver då inte rivas eller kräva mer markyta än den har i dagsläget. Taket på min skola är även ett biotoptak där växter och insekter lever, på så sätt bidrar skolan till att främja den biologiska mångfalden i området. / My main goal with this project was to utilize the roof in order to get a bigger schoolyard. During our field trip in Stockholm, where we visited a number of schools to gather inspiration, I got the impression that the schoolyard is not always a priority. For an example it is often much smaller than the prescribed 12kvm/ child.    One school that we visited, Lugnets’ school in Hammarbysjöstad, has problems with its schoolyard because it is just to small. This has lead to compromises such as utilizing a oak forest nearby, which has caused a lot of wear on the forest.    In order to acquire more outdoor space for the pupils, the architects behind Lugnets’ school have created a playground on one of the roofs. This inspired me and I decided to develop this idea at my school. Mälarängs’ school has a schoolyard on the majority of its roof. This rooftop garden is integrated with the schoolyard on the ground to create a cohesive schoolyard. In order to do this I have worked with different levels. Parts of my school is buried, at most half a meter, in the ground. Sustainability  Since my school is partly buried in the ground I decided to use concrete. Compared to other materials, such as wood, concrete isn’t particularly sustainable. In order to reduce my building’s environmental impact I use wood as cladding and also in some parts of the interior.

This research aims to determine teacher perceptions on alcohol- and drug use among students, as well as how they implement the municipality framework against alcohol and drugs. The research was carried out in a midsized town in the centre of Sweden. It is characterized by an inductive approach and was performed through a qualitative method. Results were analyzed from a hermeneutic approach, and theories used are system theory, salutogenic approach and Mead’s symbolic interaction theory. One outcome from this research was the fact that teachers generally implement their work out of the municipality framework, even though teachers express their lack of knowledge about the content of the framework. Furthermore the research revealed that many teachers thought the relationship towards the students had a big impact on how they could manage to help them, that it was important that students felt that the teachers were trustworthy. The conclusion of this research is that there is a great variety regarding the commitment and knowledge among teachers when it comes to student usage of alcohol and drugs, even though teachers were given a common framework.

I detta examensarbete har en studie genomförts om hur digitala läromedel och verktyg används inom NO- och teknikundervisningen av lärare i en kommunal 1:1-högstadieskola, samt vilka erfarenheter de skaffat sig genom användandet. En utgångspunkt har varit att studera drivkrafterna för användningen av digitala resurser i skolan, där teknikutvecklingen i samhället samt krav på förbättrade utbildningsresultat är några exempel. Vidare görs en genomgång av tidigare forskning som behandlar teknikutvecklingen i skolan, digitala resurser samt studier av 1:1-skolor. Den teoretiska utgångspunkten har varit att betrakta lärande ur ett sociokulturellt perspektiv, och hur vi lär oss med stöd av olika multimodala, medierande tekniker. Föreliggande studie har bestått av kvalitativa intervjuer samt klassrums-observationer, där det insamlade textmaterialet analyserats med innehållsanalys som metod. Resultaten visar att lärarna överlag är positiva till de digitala resurserna och ser fördelar, utvecklingsmöjligheter och upplever bättre möjligheter till lärande. Det visuella, tredimensionella perspektivet som digitala resurser kan möjliggöra, kan ge elever en bättre förståelse för olika naturvetenskapliga fenomen och sammanhang. Det råder samsyn kring utmaningar, som främst berör tekniken, där back-up behövs om denna krånglar, samt att verktyg som mobiltelefoner kan vara distraherande och störande i klassrummet. Inställning, erfarenhet och kunskap är viktiga faktorer, och lärarna poängterar vikten av kompetensutveckling.

Praktiskt arbete anses vara en viktig del i naturvetenskaplig undervisning. Tidigare studier har framförtexempel på gott praktiskt arbete och hur bedömning av praktiskt arbete kan ske. Dessa studier harfrämst utförts i Storbritannien. Liknande studier har däremot inte utförts i samma utsträckning medavseende på det svenska utbildningssystemet. I denna studie har sju semistrukturerade intervjuerspelats in samt analyserats, där både högstadielärare och gymnasielärare i kemi har gett exempel påvad de anser vara gott praktiskt arbete. Lärarna har även berört hur insamlingen avbedömningsunderlag för praktiskt arbete kan samlas in, samt om eller hur kvalitéer i praktiskt arbetekan urskiljas. För analys av det transkriberade materialet har en modell använts för att dela upp gottpraktiskt arbete i processkompetenser och praktiska kompetenser. En annan modell för hur insamlingav bedömningsunderlag för praktiskt arbete har använts, via direkt och indirekt bedömning. Iresultaten gav lärarna exempel på fem processkompetenser och två praktiska kompetenser vilket kanidentifieras som gott praktiskt arbete. Lärare gav även exempel på insamling av bedömningsunderlagvia direkta observationer och indirekta fall såsom frågor på skriftliga prov och labbrapporter.Högstadielärarna använde sig delvis av Skolverkets råd för bedömning av nationella prov som stöd föratt bedöma skillnad i kvalité. Gymnasielärarna urskilde kvalité genom elever arbetade självständigteller inte under sitt praktiska arbete. Annars bedömde de utförandet av laborationer som godkänt ellericke-godkänt.

The purpose of this study is to investigate the opportunities and possibilities a librarian has to encourage reading and supply literature to pupils in the ages 13-16 as well as how receptive the pupils and the teachers are to the librarian’s work. The study is performed using semi-structured interviews and the data is analysed using a qualitative method. The study is using Thomas Brante’s work on professional theories as theoretical basis. Five school librarians were selected for interviews. The result of the study shows that pupils are more interested in reading if approached in an informal manner or as an equal than they are when reading is an enforced task. A librarian’s biggest challenge is more likely to depend on how willing the faculty is to listen, communicate and cooperate with the librarian. The headmaster’s commitment towards the concept of a school library as an asset to the students’ education also has a big effect on a librarian’s work.