Skadligt alkoholbruk förekommer hos 2,9% av befolkningen och kan leda till fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Hälso- och sjukvården behöver fånga upp patienterna tidigt och distriktssköterskan har en nyckelroll i det preventiva och hälsofrämjande arbetet vilket kan vara utmanande då ämnet alkohol är förknippat med skam och stigma. Behov finns av utbildning inom hälsofrämjande arbete liksom ett förtydligande av distriktssköterskans roll. Syftet är att beskriva det hälsofrämjande och preventiva arbetet med patienter med skadligt alkoholbruk ur ett distriktssköterskeperspektiv. Studien är en systematisk integrativ litteraturstudie. Tretton vetenskapliga artiklar ingår i studien. Kvalitativ innehållsanalys med manifest tolkning utfördes. Resultatets sex kategorier visade att den initiala bedömningen av patienten var viktig och lade grunden för framtida hälsofrämjande åtgärder. Alkoholfrågan bör lyftas med alla patienter för tidig upptäckt av problematik. Distriktssköterskorna upplevde det som utmanande att samtala om alkohol på grund av bristande kunskap och erfarenhet men också för att ämnet är känsligt. Distriktssköterskans förhållningssätt och förmåga att skapa en relation med patienten betonades. Distriktssköterskorna upplevde det ibland som svårt att motivera patienten till förändring, dock upplevdes det lättare med rätt verktyg och metoder. Utökad kunskap om hälsofrämjande omvårdnad och prevention efterfrågades av distriktssköterskorna i studien. Organisationens och kollegornas stöd betydde mycket i det hälsofrämjande arbetet och god samverkan var önskvärt. Hälsofrämjande arbete och prevention är viktigt för folkhälsan och hållbar samhällsutveckling och här har distriktssköterskan en betydelsefull roll. Det hälsofrämjande arbetet behöver prioriteras högre och distriktssköterskorna behöver få kompetenshöjning samt utökade möjligheter och resurser för att arbeta med patienter med skadligt alkoholbruk.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det finns någon relation mellan hälso- och sjukvårdspersonalens inställning till alkohol samt deras intag av alkohol och hur personalen vid patientkontakt arbetar med alkoholbruk. Metod: En kvantitativ enkätstudie genomfördes, där hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar för Region Skåne deltog. Resultat: Studien fann ingen signifikant relation mellan hälso- och sjukvårdspersonalens egen alkoholkonsumtion och deras hälsofrämjande arbete med alkoholbruk i praktiken. En signifikant relation påvisades, som belyser att hälso- och sjukvårdspersonal som upplever att de har otillräckligt med kunskap om alkohol, i större utsträckning undviker att ta upp alkoholvanor med patienter i den kliniska vardagen. Cirka en tredjedel av hälso- och sjukvårdspersonalen angav att de upplever att alkohol är ett känsligt ämne att tala med patienter om. Lite mer än en tiondel av personalen angav att de enbart för att de finner att alkohol är ett känsligt ämne att prata med patienter om, undviker att föra alkoholvanor på tal. Lite mer än en tredjedel av hälso- och sjukvårdspersonalen tycker att det är viktigt att lyfta frågan om alkoholbruk med patienter i praktiken, medan en tredjedel finner det mer eller mindre oviktigt. Slutsats: Resultaten från studien visar att det i Region Skåne finns mycket arbete kvar att utöva för att förbättra personalens kompetens, vana och säkerhet i att arbeta hälsofrämjande med alkoholriskbruk. / Aims: The purpose of this study was to investigate whether there is any relationship between the attitude of healthcare professionals to alcohol and their intake of alcohol, but also how they work with alcohol when in contact with patients. Method: A quantitative questionnaire survey was conducted, in which healthcare professionals who work for Region Skåne participated. Results: The study found no significant relationship between alcohol consumption and health promotion with alcohol use in practice among the healthcare professionals. A significant relationship was shown, which highlights that healthcare professionals who feel that they have insufficient knowledge about alcohol, to a greater extent avoids taking up alcohol habits with patients in everyday clinical practice. About a third of health workers stated that they feel that alcohol is a sensitive subject to talk with patients about. A little more than a tenth of staff indicated that because they find alcohol to be a sensitive subject to talk to patients about also avoid bringing drinking habits up to speech. Little more than a third of health workers think it´s important to highlight the issue of alcohol use with patients in practice, owe third finds it more or less unimportant. Conclusion: The study shows that Region Skåne still has a lot to work with regarding improvement of staff skills, experience and security in working with hazardous use of alcohol.

<p>Syftet med studien är att göra en kartläggning över hur svenska skådespelares fysiska och psykiska hälsostatus ser ut hösten 2009. De områden som undersöks är depression, ångest, sömn, stress, arbetslöshet och hälsopåverkan, hörselproblem och tinnitus, samt alkohol- och droganvändning. En länk till en webbenkät med frågor från Hospital anxiety and depression scale, Perceived stress scale, Nationell undersökning om hörsel, yrsel och tinnitus samt Swedish longitudinal occupational survey of health 2006 skickades till medlemmar i Teaterförbundets skådespelaravdelning. 533 deltagare svarade på de inledande frågorna och 425 deltagare slutförde hela enkäten.</p><p>Resultaten visar på förekomst av depression och ångest av klinisk betydelse, förekomst av sömnbesvär, samt förekomst av hög till mycket hög upplevd stress och prestationsbaserat självförtroende. Deltagarna upplever negativa konsekvenser av arbetslöshet. Det förekommer hörselproblem och tinnitus hos deltagarna samt, riskbruk gällande alkohol och droganvändning. En slutsats är att ibland de skådespelare som svarat på studien uppvisas ångestsymptom av klinisk betydelse hos mer än var tredje deltagare.</p>

This research aims to determine teacher perceptions on alcohol- and drug use among students, as well as how they implement the municipality framework against alcohol and drugs. The research was carried out in a midsized town in the centre of Sweden. It is characterized by an inductive approach and was performed through a qualitative method. Results were analyzed from a hermeneutic approach, and theories used are system theory, salutogenic approach and Mead’s symbolic interaction theory. One outcome from this research was the fact that teachers generally implement their work out of the municipality framework, even though teachers express their lack of knowledge about the content of the framework. Furthermore the research revealed that many teachers thought the relationship towards the students had a big impact on how they could manage to help them, that it was important that students felt that the teachers were trustworthy. The conclusion of this research is that there is a great variety regarding the commitment and knowledge among teachers when it comes to student usage of alcohol and drugs, even though teachers were given a common framework.

Syftet med studien är att göra en kartläggning över hur svenska skådespelares fysiska och psykiska hälsostatus ser ut hösten 2009. De områden som undersöks är depression, ångest, sömn, stress, arbetslöshet och hälsopåverkan, hörselproblem och tinnitus, samt alkohol- och droganvändning. En länk till en webbenkät med frågor från Hospital anxiety and depression scale, Perceived stress scale, Nationell undersökning om hörsel, yrsel och tinnitus samt Swedish longitudinal occupational survey of health 2006 skickades till medlemmar i Teaterförbundets skådespelaravdelning. 533 deltagare svarade på de inledande frågorna och 425 deltagare slutförde hela enkäten. Resultaten visar på förekomst av depression och ångest av klinisk betydelse, förekomst av sömnbesvär, samt förekomst av hög till mycket hög upplevd stress och prestationsbaserat självförtroende. Deltagarna upplever negativa konsekvenser av arbetslöshet. Det förekommer hörselproblem och tinnitus hos deltagarna samt, riskbruk gällande alkohol och droganvändning. En slutsats är att ibland de skådespelare som svarat på studien uppvisas ångestsymptom av klinisk betydelse hos mer än var tredje deltagare.

Spel om pengar respektive alkoholbruk är två folkhälsoproblem som bidrar till flertalet sjukdomar och omfattande samhällskostnader. Ungefär 58 procent av befolkningen hade 2015 spelat om pengar under senaste året. I Sverige har ungefär 80 procent av den vuxna befolkningen brukat alkohol under den senaste månaden. Att vara aktiv inom lagidrott har visat sig vara en potentiell faktor för att bruka alkohol och spela om pengar. Syftet med studien var att kartlägga pengaspelande och alkoholbruk bland lagidrottande män i Västmanlands län och huruvida det finns något samband mellan spel om pengar och alkoholbruk. Studien var av kvantitativ metod och en tvärsnittsdesign användes. Kvantitativa data insamlades genom enkäter från 100 respondenter med en svarsfrekvens på 97 procent från åtta föreningar i Västmanlands län. Data analyserades genom deskriptiv analys och chi-2 tester i statistikprogrammet SPSS. Resultatet påvisade att de flesta hade spelat om pengar någon gång under det senaste året. Det framkom också att de flesta hade brukat alkohol senaste året. Resultatet påvisade även att det fanns samband mellan spel om pengar och alkoholbruk. Social kognitiv teori har använts för att djupare förklara möjliga motiv till varför lagidrottare börjar spela om pengar och hur beteendet tas efter från en individ till en annan.

The purpose of this study is to increase the understanding for how home care services interpret and handle situations with and around caretakers alcohol use. Interviews have been conducted with two managers and six basic staff in two different home care service-groups. The interviews were individual with the managers and in group form with the staff. The interviews have been analyzed using Hasenfeld’s theory on Human Service Organizations and moral practice together with Beronius’ interpretation of disciplinary exercise of power. Our result showed that the handling of caretakers alcohol use differed both within and between the home care service-groups and there was a lack of guidelines on how to deal with this. Consequently it seemed to be a lot of individual assessments carried out by the staff, which sometimes led to a moral practice. Another important result was the fact that the interviewees quickly became very fixed on abuse and addiction, even though the interviews had focus on alcohol use in general. It is obvious that when a substance abuse problem exists, difficulties arise in home care services work.