Our understanding of what factors contribute to the success of human service organisations is limited. Social workers often occupy leadership roles in such organisations, and so research is needed on how leadership influences success. This study explored how staff at a care home for older people perceive factors important for creating success, and the function of leadership. A case study design was adopted employing a qualitative approach, with data collected using semi-structured interviews. A care home identified as something out of the ordinary was chosen as the field site and three care staff and the care home manager selected as participants. A qualitative analysis indicated that a work environment characterized by solidarity generated resilience and satisfaction among staff. A focus on the residents, an innovative work approach and a visible, honest and accommodating manager were factors perceived as vital for creating success. / Vår förståelse för vilka faktorer som bidrar till framgång för människobehandlande organisationer är begränsad. Socionomer innehar ofta ledande roller inom dessa organisationer, därmed behövs forskning om hur ledarskapet påverkar framgång. Denna studie undersöker hur personal på ett vård- och omsorgsboende för äldre beskriver faktorer som är viktiga för att skapa framgång, samt funktionen av ledarskap. En fallstudiedesign användes vilken utgick från en kvalitativ ansats där datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Ett vård- och omsorgsboende vilket utmärkt sig som något utöver det vanliga valdes som plats för studien och tre ur vård- och omsorgspersonalen samt enhetschefen valdes som deltagare. Kvalitativ analys visade att en arbetsmiljö som kännetecknas av solidaritet genererade motståndskraft och tillfredsställelse bland personalen. Fokus på de boende, ett innovativt arbetssätt och en synlig, ärlig och tillmötesgående enhetschef var faktorer som uppfattades avgörande för att skapa framgång.

The background of this paper is the dual role that the social worker can have, of beeing both supportive and controlling in the meeting with clients. It is also about the power the social worker can have, how they handle the power in their profession and how they remain to it in the relationship with the client. The study is qualitative and built on interviews with eight social workers that work in different areas in the social services. We have chosen to see this dual role as if the social workers have to, in their daily work, handle the roles as one authority role and one supportive role towards the client. The purpose of this study is to understand how the dual role as the social worker has in the profession, as a helper and a authority, is expressed in the work and relationship with the client. We have turned this purpose into two questions: How do social workers with authority remain to the dual roles of the profession? How do the social workers describe and understand power? We don´t want to generalize in this study, we want to give an example of the social workers own experiences about the dual role. Our theoretical point of view is the pastoral power, street-level bureaucracy and human service organizations. We have also been using earlier research. The analyze and result is presented together, split into five themes. The result shows that the social workers does not see the roles as two different, they see it as one intertwined. The results also show that the social workers see power only when they take decisions that are negative for the clients. We finish of the paper with a discussion about our reflections on the results and some thoughts on how to proceed with research in this subject.

The purpose of this study was to analyze how the key staff concept is used in residential care for children and young people and which role the key staff concept plays in the organization. The study was based on semi-structured qualitative interviews with six key staff and two managers from two different residential care facilities for children and young people. The theoretical perspective used was the neo-institutional theory and Hasenfeld´s term Human service organizations. One of the conclusions of the study was that the key staff describe that they have a central role when it comes to the treatment of the children. Another conclusion showed the variety of tasks that the key staff have, like the administrative work that they do. They also have an educational role, similar to the one that parents normally have which means that they are responsible of parenting the children. They also described themselves as a link between the children and their social network. The people interviewed justified the use of the key staff concept as it gives structure for the work, security to the children and serves as a guide on how to create and maintain relationships. The institutional processes shown in the key staff concept are: the coercive, which can be seen by the obligation to follow the treatment plans. The mimetic, since it exists only a few ways to organize the work and the normative which shows that their education and/or the level of education can affect the approach that they have towards the children.

Skolkuratorns yrkesroll och det skolsociala arbetet är områden av angelägenhet för det socialpedagogiska verksamhetsområdet. Dessa områden är däremot lite beforskade. Denna studie har därav som syfte att undersöka skolkuratorernas yrkesroll och handlingsutrymme i det skolsociala arbetet för att kunna bidra till en ökad förståelse kring området. Forskningsfrågor som behandlas i studien handlar om skolkuratorns yrkesroll, kompetens samt möjligheter och begränsningar utifrån handlingsutrymme och samverkan med andra professioner och myndigheter. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där empirin samlades in via sex semistrukturerade intervjuer med verksamma skolkuratorer på grundskolenivå. För att analysera empirin användes tematisk analys där vi tolkade empirin i relation till studiens tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter: 1) människobehandlande organisationer, 2) gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme samt 3) jurisdiktion. Resultatet indikerade på att skolkuratorerna har en central roll i det skolsociala arbetet för att fånga upp elever i behov av stöd. Skolkuratorns yrkesroll innefattar ett stort handlingsutrymme som både kan ses som en begränsning och en möjlighet. Deras yrkesroll och kompetens ses i sin tur som ensam och komplex vilket medför ett behov av starka samarbeten och samverkan. Denna ensamma roll utformas med anledning av att skolans kärnverksamhet i största del består av pedagoger. Sammanfattningsvis har skolkuratorn ett viktigt uppdrag att synliggöra de sociala aspekterna av elevernas situation i skolan. Studien konkluderar att den pedagogiska och sociala aspekten är beroende av varandra för att kunna få en helhetssyn över elevernas behov.

Syftet med föreliggande studie är att genom intervjuer med tjänstemän från socialtjänsten och den regionala psykiatrin undersöka hur organisationerna samverkar kring personer med samsjuklighet. Resultatet baseras på semistrukturerade intervjuer av två tjänstemän från den regionala psykiatrin och två tjänstemän från socialtjänsten i en medelstor kommun i Sverige. Studien har en kvalitativ ansats och tematisk analys har använts som analysmetod. Resultatet visar brister i samverkan på organisatorisk nivå. Förekomsten av samverkan sker via case management och interprofessionella möten, samt främst under planering av samordnad individuell plan. Faktorer som upplevs främjande vid samverkan är ett huvudmannaskap, en beroendemottagning, tydlig lagstiftning och samsyn i vården av samsjukliga. Faktorer som upplevs hindrande är otydlig lagstiftning angående ansvarsfördelning och samverkan, skilda synsätt och kunskapstraditioner samt bristande ekonomiska och politiska intressen för gruppen samsjukliga

Denna kvalitativa studie syftar till att skapa en förståelse för hur äldre personer med komplexa behov upplever bemötande och delaktighet i mötet på vårdcentraler i Region Uppsala. Studien är utförd på uppdrag av Region Uppsala och arbetet med utvecklingen av äldremottagningar på vårdcentraler i regionen. Studien består av åtta semistrukturerade intervjuer med personer över 75 år som har komplexa behov. De teoretiska begrepp som används för att analysera resultatet är human service organizations och negotiated order. Resultatet visar att intervjupersonerna upplever brister i bemötandet som kan kopplas till vårdcentralen som organisation. Bristerna som intervjupersonerna upplever har bland annat att göra med hög personalomsättning och att det är svårt att komma i kontakt med vårdcentralen. Även om det förekommer brister i organisationens uppbyggnad uttrycker intervjupersonerna en förståelse för att vårdcentralen som organisation är komplex och har ett stort flöde av patienter. En del intervjupersoner upplever även att deras krämpor inte blir tagna på allvar vilket synliggör en maktobalans i mötet av patient och personal. Intervjupersonerna upplever ett gott bemötande när de känner sig sedda och bekräftade som medmänniskor. Slutligen känner de sig delaktiga när de får ta del av information gällande sin sjukdom och vårdplan.

Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska hur chefer inom människobehandlande organisationer upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt förutsättningar för verksamhetsutveckling utifrån informanternas upplevelser Frågeställningar är: Hur upplever cheferna krav och sin egen roll i arbetet? Hur upplever cheferna handlingsutrymme och kontroll i sin arbetssituation? Hur upplever cheferna socialt stöd och sin förmåga till att hantera problematiska situationer i arbetet? Hur upplever cheferna förhållandet till sina medarbetare och förutsättningar för verksamhetsutveckling? Resultatet påvisar att cheferna i vår undersökning upplever höga krav i sin arbetssituation. Cheferna upplever, i stor utsträckning, tydlighet i sin roll och anser sig ha god förmåga att förhålla sig till en mängd varierande förväntningar. Vidare upplever cheferna att de har handlingsutrymme samt kontroll i de flesta arbetssituationer. Cheferna har tillgång till gediget stöd i arbetet, vilket underlättar vid uppkomna problematiska situationer. Det förekommer goda förutsättningar för konstruktivt medarbetarskap samt verksamhetsutveckling. / The purpose with this qualitative study is to explore how managers within human service organizations experience their psychosocial work environment and the conditions for organizational development viewed from the experience of the informants. The questions are: How does the managers experience demands and their own working position? How does the managers experience action space and control in their work situation? How does the managers experience social support and their ability of handling problematic situations in their work? How does the managers experience the relationship with their co-workers and the conditions for organizational development? The results prove that the managers in our study experience high demands in their work situation. The managers are, in a wide extent experiencing, clearness in their role and consider themselves having ability to relate to many different expectations. Further more does the managers experience action space and control in most of their work situations. The managers have access to genuine support in their work, which make problematic situations easier. It exists good conditions for constuctive co-worker ship and organizational development.

Konstruktiv utvärdering i människobehandlande organisationer handlar om att genomföra utvärdering i ett systemteoretiskt perspektiv. Det innebär att förstå världen i form av helheter, relationer och sammanhang. Konstruktiv utvärdering går ut på att försöka bevara idén om en verksamhet som en helhet. I fokus ligger följaktligen formen och funktionen, inte innehållet. Oavsett vad man sysslar med i en verksamhet är systemtänkande därför lika tillämpbart. I denna uppsats är syftet att ta reda på huruvida utvärdering kan fungera konstruktivt i människobehandlande organisationer. Siktet är därför inriktat på två typiska verksamhetsformer inom socialt arbete, socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Den övergripande frågeställningen för studien är om utvärdering tillämpas konstruktivt i dessa verksamheter. För att få svar på detta är tanken att försöka belysa vilka förutsättningar och hinder som föreligger för en konstruktiv syn på utvärdering.Uppsatsen tar sin utgångspunkt i en teoretisk diskussion om kunskap, människobehandlande organisationer och utvärdering, sett i ett konstruktivt sammanhang. Den praktisk- produktiva kunskapen är inriktad på skapande och produktion, där den centrala tanken är att vårt handlande och vår förmåga till reflektion hänger samman. I fokus ligger därför själva utförandet och att försöka förstå syftet bakom en handling. Människobehandlande organisationer kan förstås som löst sammankopplade system. En vanlig uppfattning är därför att förloppen i dessa organisationer inte kan studeras kausalt genom orsak och verkan, utan måste ses i relation till ett systems olika delar. Verksamhetsutveckling i dessa organisationer handlar om att uppnå ett önskvärt tillstånd genom förändring. Förändring går ut på att byta perspektiv från ingrodda föreställningar, genom att medvetandegöra värdena i en verksamhet. Utvärdering i ett konstruktivt sammanhang kan ses som ett medel att förbättra sin verksamhet och som en integrerad del i arbetsuppgiften. Av betydelse är därför att beakta vad som är normbildande för olika organisationer och den kontext inom vilken man arbetar med olika organisatoriska lösningar.Uppsatsens ansats är abduktion. Abduktion handlar om att beskriva de processer inom vetenskapen där enskilda händelser kan utgöra en del i ett generellt, mer allmänt mönster eller sammanhang. Detta går ut på att man tolkar en företeelse utifrån ett tänkt sammanhang eller mönster. Undersökningen kan ses som en fallstudie genom att jag intervjuat sex personer i ledande befattning i sex olika människobehandlande verksamheter. Intervjun som datainsamlingsmetod avser i regel att erhålla material som ger mer djupgående insikter i ett ämne, från ett färre antal respondenter.Hos de undersökta verksamheterna finns ingen som tillämpar ”renodlad” konstruktiv utvärdering. Metoderna för utvärdering i en verksamhet är en konsekvens av verksamhetens inriktning. En utvärderings inriktning hänger intimt samman med den organisationsstruktur och organisationskultur som råder i verksamheten. / Att koppla utvärdering och verksamhetsutveckling till varandra kan kallas konstruktiv utvärdering. Det innebär att bedriva utvärdering i ett systemperspektiv, som handlar om att förstå världen i form av helheter, relationer och sammanhang. I fokus ligger därför formen och funktionen, inte innehållet. Den övergripande frågeställningen i uppsatsen är om utvärdering tillämpas konstruktivt i människobehandlande organisationer. För att besvara denna fråga vill jag också ta reda på vilka förutsättningarna och hindren är för en konstruktiv syn på utvärdering i människobehandlande organisationer. I min ambition att ta reda på detta har jag utgått från en teoretisk diskussion om kunskap, människobehandlande organisationer och utvärdering, betraktat i ett konstruktivt sammanhang. Det visade sig att inte i någon av de undersökta verksamheterna tillämpas direkt konstruktiv utvärdering. Det är snarare så att metoderna för utvärdering i en verksamhet är en konsekvens av verksamhetens inriktning, vilket hänger ihop med den rådande strukturen och organisationskulturen. Man kan säga att utvärdering är starkt förankrat i synen på vad som är verksamhetens uppdrag. Två olika inriktningar har kunnat skönjas i de undersökta verksamheterna. Den ena representeras av en linjeorienterad syn på organisation som med hjälp av utvärdering vill få fram fakta och hårda data för att i så stor utsträckning som möjligt få kontroll över verksamheten. Den andra inriktningen betonar vikten av processorienterad utvärdering, med en strävan efter att få helhetsperspektiv på verksamheten.

The aim of this study was to investigate through a survey study social workers' experiences of their working methods and development within the social services. The study also examined the level of involvement social secretaries experience in the development of their workplace and whether this had an impact on their view of organizational changes. The interest in social workers’ attitude towards their working methods and the development of the organization was based on the authors' own experiences during Work-Based Education (VFU), a mandatory component of the bachelor's degree program in social work. During the VFU, the authors experienced some working methods as old-fashioned and that the interest in developing and changing those working methods did not seem to be a priority to staff. The authors also wondered if social secretaries experienced their role in the development of the organization as important and how involved they felt in making decisions that influence the workplace and the way they work. And if not, does that have an impact on their attitude toward the development of the organization. Further the authors experienced an inertia when it came to organizational change and wondered where it came from. The results showed that the majority of social secretaries are satisfied with the working methods and that organizational development is part of their work. At the same time, the results of the study showed that social workers want decisions to be made based on knowledge within the profession, the needs of clients, and evidence-based practices, but in reality, decisions are made by management staff and politicians, which prevented social workers from influencing the decisions. The majority of social secretaries were positive to organizational development, and those who perceived their opinion as important to the development process had an even more positive attitude towards organizational change and development. / Syftet med studien var att genom en enkätstudie undersöka socialsekreterares upplevelse av arbetssätt och utveckling inom socialtjänsten. Enkäten skickades ut till socialsekreterare i olika kommuner, inom olika verksamhetsområden i Sverige. Studien ville även undersöka hur delaktiga socialsekreterare kände sig i utvecklingen av arbetsplatsen och om känslan av delaktighet spelade roll för inställningen till utveckling. Intresset för socialsekreterarnas inställning till arbetssätt och utveckling av verksamheten grundade sig på författarnas egna upplevelser från den Verksamhetsförlagda Utbildningen (VFU) under termin fem på socionomprogrammet, då vi lade märke till att en del arbetssätt kändes gammalmodiga och att intresset för utveckling och förändring av befintliga arbetssätt inte verkade prioriteras. Vi ställde oss frågan ifall socialsekreterare upplevde att deras roll i utvecklingen av verksamheten var viktig och om de kände att det fanns möjlighet att vara med i beslut och påverka arbetsplatsen och arbetssättet, och om inte, hur påverkade det i sin tur inställningen till utveckling. Vi upplevde en tröghet när det kom till förändringar och undrade var den kom ifrån. Resultatet av studien visade att majoriteten av socialsekreterare var nöjda med arbetssätten, och att det var en del av deras arbete att utveckla verksamheten. Samtidigt visade resultatet en önskan från socialsekreterare att beslut skulle fattas mer utifrån professionens kunskap, klientens behov och evidensbaserad praktik, men att besluten i verkligheten kom ifrån ledning och politiska beslut, som socialsekreterare inte hade någon möjlighet att påverka. Majoriteten var positiva till utveckling av verksamheten och de som upplevde sin åsikt som viktig var mer positivt inställda till utveckling och organisationsförändringar. Teori: Karasek och Theorell (1990), krav-, kontroll- och stödmodellen samt organisationsteori. Metod: För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ studie där 116 socialsekreterare som arbetar på socialtjänsten besvarade en enkät. Slutsatser: Socialsekreterare är generellt positiva till arbetssätten och utveckling av socialtjänsten. De önskar att utvecklingen baseras mer på professionens expertis, klienters behov och evidensbaserad praktik till skillnad från idag då det framförallt är politiska beslut som styr utvecklingen. Det finns ett samband mellan att känna att ens åsikt i utvecklingen är viktig och inställning till utveckling.

The study aims to describe and analyse the relationship between norm and practice regarding social services casework on honour-related problems. The relationship between norm and practice involves the difference between the way it is intended that social workers shall operate in these cases and how they perceive that this works in practice. We interviewed two focus groups of eight Swedish social workers, four in each group. We also held an individual interview with a social services business developer. Focus group interviews were based on two vignettes; one depicting an honour-related case and the second an "ordinary" case. The purpose of the vignettes was to investigate whether there is a difference in the assessment and handling of ordinary versus honour-related cases. The results of the interviews were analysed using Hasenfeld's theory on Human service organizations. We also used Lipsky's theory on street-level bureaucracy. We displayed similarities to previous research showing that social workers are unsure of how to assess and act on honour-related cases. It was evident that the social workers we interviewed were confident working "ordinary" cases involving child abuse, but felt uncertain dealing with honour-related cases. Because they are less frequent they have developed neither routines nor guidelines for them. The study showed that social workers’ lack of knowledge of honour-related problems and differences in culture limits their effectiveness in these cases. The results suggest that the social workers we interviewed rely on outside expertise when they are insecure, and consequently feel that they have no need for action plans or guidelines in honour-related cases. Lack of guidance and inadequate knowledge presents difficulties for social workers to meet the girls’ needs for help and support.