Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur rektorer beskriver begreppet hälsa och skolans hälsofrämjande arbete. Vidare är syftet att analysera och diskutera vilka perspektiv som är framträdande i skolans verksamhet gällande hälsa. Studiens frågeställningar lyder: 1. Hur beskriver rektorer begreppet hälsa? 2. På vilket sätt arbetar rektorer med en hälsofrämjande verksamhet? 3. Vilka hälsoaspekter är framträdande i gymnasieskolornas verksamhet? Metod Studien har en kvalitativ forskningsansats med halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet består av sex rektorer och biträdande rektorer som arbetar på fem olika gymnasieskolor. Det insamlade resultatet har tolkats och analyserats med hjälp av WHOs hälsodefinition, begreppet health literacy samt synen på hälsa som något positivt eller negativt längs ett kontinuum.  Resultat När rektorerna ombads att berätta om sin definition av hälsa utgick de från den fysiska aspekten, för att därefter komma in på den psykiska och sociala delen av hälsa. Exempel på arbetssätt som skolorna använde sig av för behandling av psykiska åkommor var fysisk aktivitet samt samtal om elevens mående. Samtalen var reaktiva åtgärder då det blev synligt att eleven i fråga tog skada eller mådde dåligt. Gemensamt för de sex rektorerna var att de arbetade med likabehandlingsplaner. Generellt genomfördes undervisning där normkritik och värdegrund diskuterades på alla gymnasieskolor. Två hälsofrämjande arbetssätt uppmärksammades: en skola hade en handledare per klass som ansvarade för hälsoarbetet, en annan skola hade en lektor i miljövetenskap som drev skolans arbete i dessa frågor. Slutsats Slutsatserna i studien var att alla rektorerna var medvetna om att hälsa är ett begrepp som enligt WHO:s definition består av en helhet; den fysiska, den psykiska och den sociala aspekten. Samtliga skolor använde fysisk aktivitet som behandlingsform för att få bukt med psykiska åkommor som oftast orsakats av stress. Detta arbete går i linje med Brülde & Tenglands (2003) tankar om att ohälsa går att förebygga och att hälsa främjas genom fysisk aktivitet. Ur denna synvinkel fanns en efterfrågan hos rektorerna att kunna bidra med mer fysisk aktivitet i skolan för att fysiskt bilda eleverna och ge dem verktyg att hantera stress under hela sina liv. Detta går i linje med teoribildningen health literacy, där förmågan att göra hälsosamma val är central. / Aim The aim of this study is to examine how school principals describe the concept of health and the schools’ work with health promotion. Furthermore, the aim is to analyze and discuss what perspectives that are prominent in the schools’ regarding health. The question formulation of the study complies: 1. How do the schools’ principals describe the concept of health? 2. In what way do the schools’ principals work with health promoting activities? 3. What aspects of health are prominent in the upper secondary school activities? Method The study has a qualitative approach with semi-structured interviews as data collection method. The sample consists of six principals and assistant principals operating in five different upper secondary schools. The collected results have been interpreted and analyzed using the WHO health definition, the concept of health literacy and the perception of health as positive or negative along a continuum. Results The principals’ definitions of health started with the physical aspect, and thereafter included the psychological and the social aspect of health. The practical working methods that were undertaken to prevent psychological disorders were physical activities and conversations about the pupils’ wellbeing. The conversations were reactive measures when it became visible that the pupil in question took harm or felt bad. The six principals had in common that they worked with an equal treatment plan. Generally, in all of the upper secondary schools, norm critical discussions as well as discussions about value grounds were held. Two ways to work were observed: one school had a supervisor per class who was responsible for health promotion, another school had a senior lecturer in environmental science that ran the school forward in these questions. Conclusions The conclusions presented in this study were that all principals were aware of that health according to the WHO definition, consists of a whole; the physical, mental and social aspect. All of the schools used physical activity as treatment for coping with physiological disorders usually caused by stress. This work aligns with Brülde & Tenglands (2003) thoughts about preventing ill health and promoting health by using physical activity. From this point of view there is a demand from the school management to be able to contribute more with physical activity in school and to educate the pupils according to health literacy and give them the tools to manage stress throughout their lives. This aligns with the theory of health literacy, where the ability to make healthy choices is central.

<p>Ämnet hälsa är i dagens samhälle aktuellt både i media och i skolvärden. Eleverna måste må så bra som möjligt för att det ska främja inlärningen. Studiens syfte var därför att undersöka skolpersonals uppfattningar om hälsofrämjande arbete i grundskolans tidigare år för att skapa förståelse och kunskap om ämnet. Frågeställningarna vi belyser är följande:</p><p>• Hur säger sig pedagogerna på skolan arbeta hälsofrämjande?</p><p>• Vad har de haft för fördelar/förutsättningar och vad har de mött för hinder/motgångar? </p><p>• Varför väljer pedagogerna att arbeta hälsofrämjande och hur motiverar de sitt val?</p><p>• På vilket sätt finner pedagogerna stöd för sitt hälsofrämjande arbetssätt?</p><p>Metoden som använts är kvalitativa intervjuer av halvstrukturerad natur. Då informanternas uppfattningar är det intressanta i undersökningen inspirerades dataanalysen av fenomenografi. Undersökningen genomfördes på två F-5:skolor i samma kommun, där majoriteten av pedagogerna deltog i intervjuerna samt rektorerna. </p><p>Det visade sig i resultatet att det anses som en viktig del i skolans arbete att aktivt arbeta hälsofrämjande då det visat sig ge positiva resultat både bland eleverna och i personalgruppen. Det viktiga är att starta där skolan befinner sig och inte överdriva det, utan istället skapa ett nytt synsätt som genomsyrar allt arbete.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

<p>I Vänersborgs kommun bedrivs ett projekt som heter FOU (Forskning och Utveckling). Det handlar om att främja hälsan för anställda ute på de kommunala arbetsplatserna. Projektets deltagare består av förstalinjeschefer, d.v.s. de chefer som är närmast verksamheten. Projektet är ett samarbete mellan kommunen och Högskolan Väst och det leds av Jan Winroth och Mona Wallin från högskolan. Syftet med den här uppsatsen är att studera det här projektet. Vi har valt att undersöka det utifrån tre frågeställningar: hur projektet är uppbyggt, hur det uppfattas av cheferna och hur kunskaperna kan användas i verksamheterna. Den metod vi valt att använda i denna uppsats är kvalitativ i form av gruppintervjuer. Vi har genomfört en intervju med projektledarna och en intervju med deltagarna. Materialet har sedan tolkats och analyserats. Vårt resultat visar att man i projektet fokuserar mycket på att få igång chefernas medvetenhet om sitt ledarskap och hur man genom det kan främja hälsan på arbetsplatsen. Man utgår från deltagarnas egna verkligheter och för diskussioner utifrån det. Projektledarna skapar tillsammans med deltagarna innehållet i projektet och man utgår från det friska och riktar sin energi på faktorer som går att påverka. De chefer som deltar i projektet är mycket positiva till det och upplever att de utvecklats i sitt ledarskap och i sitt hälsoarbete. De anser också att de har goda möjligheter att omsätta de kunskaper de fått från projektet i sina verksamheter.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att se om och hur hälsoinspiratörer och chefer samspelar med varandra i en hälsofrämjande förändringsprocess samt vad det får för konsekvenser för hälsoarbete på arbetsplatsen. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem hälsoinspiratörer inom den offentliga sektorn som arbetar inom verksamhetsområdena vård och omsorg samt barn och skola, I intervjuerna rick fi ta del av hur hälsoinispiratörerna själva upplever sin egen och chefens roll samt chefens påverkan i de hälsofrämjande insatserna på arbetsplatsen. Studiens teoretiska utgångspunkter påvisar att en lyckad hälsofrämjande förändringsprocess kräver samarbete på alla plan, där chef och medarbetare samverkar för ökad hälsa på arbetsplatsen. Teorierna visar också att chefens roll i hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen är central. Resultatet visade att samarbetet mellan chef och hälsoinspiratör är n god förutsättning gör att kunna bedriva en hälsofrämjande förändringsprocess,. Vi har sett att ett gott samarbete motiverar samtliga parter och ger ökande lust, kraft och energi att arbeta med hälsa på arbetsplatsen. Vidare visade resultatet att resurser som tid, ekonomiska medel, verksamhetens utformning, chefens geografiska placering, viljan och drivkraften hos olika typer av chefer och hälsoinspiratörer påverkar hälsoarbetet på arbetsplatsen.</p>

Ämnet hälsa är i dagens samhälle aktuellt både i media och i skolvärden. Eleverna måste må så bra som möjligt för att det ska främja inlärningen. Studiens syfte var därför att undersöka skolpersonals uppfattningar om hälsofrämjande arbete i grundskolans tidigare år för att skapa förståelse och kunskap om ämnet. Frågeställningarna vi belyser är följande: •Hur säger sig pedagogerna på skolan arbeta hälsofrämjande? •Vad har de haft för fördelar/förutsättningar och vad har de mött för hinder/motgångar? •Varför väljer pedagogerna att arbeta hälsofrämjande och hur motiverar de sitt val? •På vilket sätt finner pedagogerna stöd för sitt hälsofrämjande arbetssätt? Metoden som använts är kvalitativa intervjuer av halvstrukturerad natur. Då informanternas uppfattningar är det intressanta i undersökningen inspirerades dataanalysen av fenomenografi. Undersökningen genomfördes på två F-5:skolor i samma kommun, där majoriteten av pedagogerna deltog i intervjuerna samt rektorerna. Det visade sig i resultatet att det anses som en viktig del i skolans arbete att aktivt arbeta hälsofrämjande då det visat sig ge positiva resultat både bland eleverna och i personalgruppen. Det viktiga är att starta där skolan befinner sig och inte överdriva det, utan istället skapa ett nytt synsätt som genomsyrar allt arbete.

No description available.

No description available.