No description available.

I Vänersborgs kommun bedrivs ett projekt som heter FOU (Forskning och Utveckling). Det handlar om att främja hälsan för anställda ute på de kommunala arbetsplatserna. Projektets deltagare består av förstalinjeschefer, d.v.s. de chefer som är närmast verksamheten. Projektet är ett samarbete mellan kommunen och Högskolan Väst och det leds av Jan Winroth och Mona Wallin från högskolan. Syftet med den här uppsatsen är att studera det här projektet. Vi har valt att undersöka det utifrån tre frågeställningar: hur projektet är uppbyggt, hur det uppfattas av cheferna och hur kunskaperna kan användas i verksamheterna. Den metod vi valt att använda i denna uppsats är kvalitativ i form av gruppintervjuer. Vi har genomfört en intervju med projektledarna och en intervju med deltagarna. Materialet har sedan tolkats och analyserats. Vårt resultat visar att man i projektet fokuserar mycket på att få igång chefernas medvetenhet om sitt ledarskap och hur man genom det kan främja hälsan på arbetsplatsen. Man utgår från deltagarnas egna verkligheter och för diskussioner utifrån det. Projektledarna skapar tillsammans med deltagarna innehållet i projektet och man utgår från det friska och riktar sin energi på faktorer som går att påverka. De chefer som deltar i projektet är mycket positiva till det och upplever att de utvecklats i sitt ledarskap och i sitt hälsoarbete. De anser också att de har goda möjligheter att omsätta de kunskaper de fått från projektet i sina verksamheter.

Syftet med uppsatsen är att se om och hur hälsoinspiratörer och chefer samspelar med varandra i en hälsofrämjande förändringsprocess samt vad det får för konsekvenser för hälsoarbete på arbetsplatsen. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem hälsoinspiratörer inom den offentliga sektorn som arbetar inom verksamhetsområdena vård och omsorg samt barn och skola, I intervjuerna rick fi ta del av hur hälsoinispiratörerna själva upplever sin egen och chefens roll samt chefens påverkan i de hälsofrämjande insatserna på arbetsplatsen. Studiens teoretiska utgångspunkter påvisar att en lyckad hälsofrämjande förändringsprocess kräver samarbete på alla plan, där chef och medarbetare samverkar för ökad hälsa på arbetsplatsen. Teorierna visar också att chefens roll i hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen är central. Resultatet visade att samarbetet mellan chef och hälsoinspiratör är n god förutsättning gör att kunna bedriva en hälsofrämjande förändringsprocess,. Vi har sett att ett gott samarbete motiverar samtliga parter och ger ökande lust, kraft och energi att arbeta med hälsa på arbetsplatsen. Vidare visade resultatet att resurser som tid, ekonomiska medel, verksamhetens utformning, chefens geografiska placering, viljan och drivkraften hos olika typer av chefer och hälsoinspiratörer påverkar hälsoarbetet på arbetsplatsen.

Bakgrund: Andelen överviktiga barn har ökat konstant och dramatiskt de senaste decennierna. Rapporter som kommit de senaste åren uppvisar tendenser att ökningen stannat av och nått en platå. Fetmaproblematiken är fortsättningsvis ett stort problem, som kräver en större insats för att kommas tillrätta med. Ett sätt att förhindra och motverka fetma- och överviktsproblematik i vuxen ålder kan vara genom ett förebyggande arbete redan hos barn, något som uppvisat positiva resultat. Risken att överviktiga barn före 3 års ålder förblir överviktiga i vuxen ålder är liten, men redan i förskoleåldern och med stigande övervikt, ökar risken för att övervikten/fetman ska bestå.   Förutom hemmet och familjen är förskolan en viktig arena med stor möjlighet att påverka barnets syn på hälsa och välmående, speciellt med tanke på att 93,5 % av alla Sveriges barn mellan 3 och 5 år tillbringar en stor del av sin vakna tid i förskolan. Metod: Undersökningen skedde i form av en web-baserad enkätstudie med fokus på hälsofrämjande åtgärder och det aktuella läget på varje enskild förskola. Alla Kungsbacka Kommuns 99 förskolor, både kommunala och enskilda, inkluderades i undersökningen. Enskilda dagbarnvårdare exkluderades ur urvalsgruppen. Resultat: Av de 99 förskolor som kontaktades svarade 25 förskolor (25,3 %) på enkäten. Tolv av de svarande förskolorna var enskilda förskolor, 13 kommunala. Slutsatser: Enkätundersökningen visar att ett aktivt arbete med hälsofrämjande åtgärder både gällande kost och gällande fysisk aktivitet sker på de svarande förskolorna. Resultaten visar även att de rådande rekommendationerna från bland annan Livsmedelsverket följs till stor utsträckning. En betydande förbättringspotential finns dock i kommunikation och samspel mellan föräldrar/vårdnadshavare och förskolepersonal vad gäller hälsofrämjande arbete. / Objectives: The number of overweight children has increased steadily and dramatically the last decades, although reports received in recent years are showing a tendency of an increase slowed and a reached plateau. Obesity is still a major problem, which requires a major effort to overcome. One way to prevent and combat obesity and weight problems in adulthood may be through preventive programs already in children, which has shown positive results. The risk that overweight children before age three remain overweight still in adulthood is small, but already with pre-school age and rising obesity, the risk that the overweight/obesity consist increases. In addition to the home and family, the pre-school has a great potential to influence the child's approach to health and wellness, especially given the fact that 93.5% of all Swedish children between 3 and 5 years spend a large part of their waking hours in preschool. Method: A web-based questionnaire study with a focus on health promotion and the current situation in preschools in Kungsbacka Municipality. All 99 preschools in Kungsbacka Municipaty, both public and private, were included in the study. Private childminders were excluded from the sample group. Results: Of the 99 contacted preschools 25 (25.3%) responded to the survey. 12 of the respondent preschools were private preschools, 13 public. Conclusion: An active work with health promotion both in terms of diet and through physical activity, takes place in the respondent preschools. The current recommendations, among other NFA, is to a large extent followed as well, but there is a significant ability to improvement in communication and interaction between parents/carers and preschool staff in terms of health promotion.

Bakgrund: Socialstyrelsens nationella riktlinjer beskriver hur förebyggande av sjukdomar och ohälsa på grund av tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet samt ohälsosamma matvanor bör uppmärksammas, detta för att kunna ge stöd till patienter i en förändring av dessa ovanor. Alla deltagare i denna studie har en eller flera ohälsosamma levnadsvanor som kan bidra till framtida ohälsa.  Syfte: Syftet med föreliggande studie är att studera hur deltagande i en intervention vid en levnadsvanemottagning påverkar patienters hälsa och levnadsvanor. Metod: Prospektiv studie av en patientkohort som deltagit i en intervention vad gäller levnadsvanor. Urvalet var alla som deltagit i en levnadsvanemottagning på en vårdcentral belägen i Uppsala och inklusionskriterier är deltagande vid minst två tillfällen, totalt kunde 28 patienter inkluderades. Studien utvärderade redan insamlade och färdigställda patientenkäter. I analys har beskrivande statistik använts och icke-parametriska tester har utförts. Resultat: Deltagarnas intag av grönsaker/rotfrukter och deras vardagsmotion, mätt i minuter per vecka, ökade signifikant från mättillfälle ett till mättillfälle tre. Vid analys kan man även se att de patienter som hade en stor ökning av vardagsmotion även hade en signifikant minskning av BMI över tid. Gällande deltagarnas mätbara värden såsom vikt, BMI och midjemått sågs inga direkta förbättringar genom interventionen. Slutsats: Goda levnadsvanor behövs för att erhålla och bibehålla en god hälsa och arbetet med goda levnadsvanor behöver vara en del av primärvårdsarbetet. Som vårdpersonal i arbetet kring levnadsvanor kan det vara av vikt att stärka patienters hälsolitteracitet och empowerment så att denne lyckas i sin eventuella levnadsvaneförändring. / ABSTRACT Keywords:  Lifestyle habits, health, primary care, health prevention Background: National guideline from National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) describe how the prevention of disease and poor health due to tobacco use, hazardous use of alcohol, insufficient physical activity and unhealthy eating habits should be noted, that in order to provide assistance to patients in a change of these unhealthy habits. All participants in this study has one or more unhealthy habits that may contribute to future health problems. Aim: The aim of the study was to examine how participation in an lifestyle change intervention at a primary health care unit can affect patients health and lifestyle. Method: Prospective study of a cohort of patients who participated in an intervention in daily habits. The selection is everyone who participated in a living habits intervention at a healthcare centre in Uppsala, Sweden.  A total of 28 patients where included, participation at least two occasions where required. The study evaluated already collected and completed patient questionnaires. In the analysis descriptive statistics have been used and non-parametric tests has been done. Result: The participant’s intake of vegetables/root vegetables and their daily exercise, measured in minutes per week, increased significantly between the first measurement and the third measurement. In analysis, one can also see that the patients who had a high increase in daily exercise also had a significant reduction in BMI over time. Regarding the participant’s measurable values, such as BMI, body weight and waist circumference, no immediate improvement where seen. Conclusion: Good living habits is needed to obtain good health and therefore should focus of the primary care work enhance healthy habits. As healthcare professionals in the work on lifestyle changes, it may be important to strengthen patients empowerment and healthlitteracy, so that the patient can succeed with his/her eventual lifestyle changes.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Allt fler människor i vårt samhälle lider av ohälsa, detta av diverse bakomliggande orsaker. Övervikt, hjärt- och kärlsjukdom, högt blodtryck, förhöjda blodfetter, typ 2- diabetes samt cancer är några av de sjukdomar som kan kopplas till denna problematik. Kostnaderna för sjukvården i samhället visar en successiv ökning som inte tycks avta. Att arbeta mer hälsofrämjande inom sjukvården skulle kunna reducera vissa av dessa kostnader. Detta skulle kunna ske genom att erbjuda tjänsten hälsocoaching. Hälsocoaching är en ny roll som uppstått inom sjukvården, på friskvårdsanläggningar och privata praktiker de senaste åren. Hälsocoachen arbetar för att hjälpa personer att uppnå sina hälsomål genom olika typer av livsstilsförändringar. Det finns idag flera utbildningar med växlande innehåll som utbildar hälsocoacher. Definitionen av begreppet hälsocoaching är dock vag och måste utvecklas vidare för att kunna användas i större utsträckning. Syftet med denna studie var att undersöka vilka tankar och åsikter som finns kring individuell hälsocoaching genom att ta reda på vad begreppet innebär och förknippas med, vilka önskningar som finns på hälsocoachen och dennes arbete samt vad det finns för behov och intresse för att besöka en hälsocoach. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer och resultatet har tagits fram med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Olika personer med olika bakgrund har valts ut att deltaga i studien, detta för att få en så bred bild som möjligt inom området. Utifrån analysen av intervjumaterialet växte tre huvudkategorier fram: ”föreställningar om en hälsocoach uppgifter”, ”förväntningar på hälsocoachen” och ”intresse för hälsocoaching”. Utifrån dessa kategorier framkom temat; ”uppfattningar om hälsocoaching”. Att bidra till välmående anses vara en av hälsocoachens huvuduppgifter. Detta kan uppnås genom att hälsocoachen i praktiken tillämpar sina färdigheter inom olika hälsoområden och använder sig av vissa givna tillvägagångssätt. Att hälsocoachen har en bred kunskapsbas samt att denne är motiverande och lyhörd tycks vara viktiga delar av dennes arbete. Resultatet från denna studie visar dessutom att det finns ett etablerat intresse för hälsocoaching och att attityden till tjänsten överlag är positiv. Detta samtidigt som begreppet ses som aningen diffust och svårdefinierat, vilket kan skapa en viss osäkerhet för konsumenterna. Mer forskning inom ämnet är därför nödvändig för att konsekvent kunna definiera innebörden av hälsocoachingbegreppet.