Allt fler människor i vårt samhälle lider av ohälsa, detta av diverse bakomliggande orsaker. Övervikt, hjärt- och kärlsjukdom, högt blodtryck, förhöjda blodfetter, typ 2- diabetes samt cancer är några av de sjukdomar som kan kopplas till denna problematik. Kostnaderna för sjukvården i samhället visar en successiv ökning som inte tycks avta. Att arbeta mer hälsofrämjande inom sjukvården skulle kunna reducera vissa av dessa kostnader. Detta skulle kunna ske genom att erbjuda tjänsten hälsocoaching. Hälsocoaching är en ny roll som uppstått inom sjukvården, på friskvårdsanläggningar och privata praktiker de senaste åren. Hälsocoachen arbetar för att hjälpa personer att uppnå sina hälsomål genom olika typer av livsstilsförändringar. Det finns idag flera utbildningar med växlande innehåll som utbildar hälsocoacher. Definitionen av begreppet hälsocoaching är dock vag och måste utvecklas vidare för att kunna användas i större utsträckning. Syftet med denna studie var att undersöka vilka tankar och åsikter som finns kring individuell hälsocoaching genom att ta reda på vad begreppet innebär och förknippas med, vilka önskningar som finns på hälsocoachen och dennes arbete samt vad det finns för behov och intresse för att besöka en hälsocoach. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer och resultatet har tagits fram med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Olika personer med olika bakgrund har valts ut att deltaga i studien, detta för att få en så bred bild som möjligt inom området. Utifrån analysen av intervjumaterialet växte tre huvudkategorier fram: ”föreställningar om en hälsocoach uppgifter”, ”förväntningar på hälsocoachen” och ”intresse för hälsocoaching”. Utifrån dessa kategorier framkom temat; ”uppfattningar om hälsocoaching”. Att bidra till välmående anses vara en av hälsocoachens huvuduppgifter. Detta kan uppnås genom att hälsocoachen i praktiken tillämpar sina färdigheter inom olika hälsoområden och använder sig av vissa givna tillvägagångssätt. Att hälsocoachen har en bred kunskapsbas samt att denne är motiverande och lyhörd tycks vara viktiga delar av dennes arbete. Resultatet från denna studie visar dessutom att det finns ett etablerat intresse för hälsocoaching och att attityden till tjänsten överlag är positiv. Detta samtidigt som begreppet ses som aningen diffust och svårdefinierat, vilket kan skapa en viss osäkerhet för konsumenterna. Mer forskning inom ämnet är därför nödvändig för att konsekvent kunna definiera innebörden av hälsocoachingbegreppet.

Bakgrund: Det finns en mängd forskning som visar på positiva effekter av fysisk aktivitet och vilka hälsorisker som finns vid fysisk inaktivitet. Trots detta så ökar stillasittandet och många individer i samhället idag har hälsoproblem. Syfte: Syftet med denna undersökning är att se hur tre veckors hälsocoaching kan påverka människors mående och motivation. Metod: En kvalitativ interventionsstudie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex personer med olika mål och startlägen. Resultat: Utifrån intervjuerna gick det att tyda att tre veckors hälsocoaching förändrade respondenternas motivation till fysisk aktivitet. Samtliga respondenter är på väg mot en mer aktiv livsstil. En slutsats som dras i denna undersökning är att många faktiskt kan behöva ta hjälp av en hälsocoach för att komma igång med sin livsstilsförändring. / Background: There is a lot of research showing positive effects of physical activity and the health risks associated with physical inactivity. Despite this, sedentary is increasing and many individuals in society today have health problems. Purpose: The purpose of this study is to see how three weeks health coaching can affect people's well-being and motivation. Method: A qualitative intervention study with semistructured interviews was conducted with six individuals with different goals and starting positions. Result: Based on the interviews, it could be read that three weeks of health coaching changed the respondents' motivation for physical activity. All respondents are on their way to a more active lifestyle. A conclusion drawn in this study is that many may actually need to use a health coach to get started with their lifestyle change.

Sammanfattning Syftet med denna kvalitativa interventionsstudie var att undersöka hur anställda med stillasittande kontorsarbete upplever hälsocoaching med fokus på fysisk aktivitet och stillasittande. Arbetet har utgått från följande tre frågeställningar: ·      Vilka fördelar upplever de anställda med hälsocoachinterventionen på arbetsplatsen? ·      Vilka faktorer i hälsocoachinterventionen upplever de anställda som stöttande för att upprätthålla hälsosamma vanor på arbetsplatsen?  ·      Vilken roll upplever de anställda att en hälsocoach på arbetsplatsen kan ha för deras hälsovanor?   Semistrukturerade intervjuer genomfördes med samtliga sju deltagare/anställda med stillasittande kontorsarbete, för att undersöka hur de upplevt hälsocoachinterventionen på arbetsplatsen.   Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera datainsamlingen. Resultatet besvarar studiens forskningsfrågor enligt följande teman: Fördelar: En arena för hälsofrågor, Hälsocoachens breda kunskap, Individuellt samtal på de anställdas arbetsplats.  Stöttande faktorer: Hälsocoachingens individanpassning, Styrkan med målsättning. Hälsocoachens roll: Förebyggande roll, Holistisk roll, Pushande och stöttande roll.    Slutsatsen som dras i denna interventionsstudie är att anställda med stillasittande kontorsarbete upplever både fördelar och stöttande faktorer i hälsocoachinterventionen för att upprätthålla hälsosamma vanor på arbetsplatsen. De har därmed en positiv upplevelse av hälsocoachinterventionen på arbetsplatsen. De uttrycker att det finns ett stort behov av fortsatt hälsocoaching som kan integreras på fler arbetsplatser. De anställda upplever att hälsocoachen kan ha både en förebyggande-, holistisk, stöttande och pushande roll, för deras hälsovanor på arbetsplatsen. / Abstract The purpose of this qualitative intervention study was to investigate how employees with sedentary office work experience health coaching with a focus on physical activity and sedentary behavior. The work has been based on the following three questions: • What benefits do the employees experience with the health coach intervention in the workplace? • Which factors in the health coach intervention do the employees perceive as supportive in maintaining healthy habits in the workplace? • What role do employees feel that a workplace health coach can have for their health habits?   Semi-structured interviews were conducted with all seven participants/employees with sedentary office work, to investigate how they experienced the health coach intervention at the workplace.   Qualitative content analysis was used to analyze the data collection. The results answer the study's research questions according to the following themes: Advantages: An arena for health issues, The health coach's broad knowledge, Individual conversation at the employees' workplace. Supporting factors: Individual adaptation of health coaching, Strength with goal setting. The health coach's role: Preventive role, Holistic role, Pushing and supporting role.   The conclusion drawn in this intervention study is that employees with sedentary office work experience both benefits and supportive factors in the health coach intervention to maintain healthy habits in the workplace. They thus have a positive experience of the health coach intervention in the workplace. They express that there is a great need for continued health coaching that can be integrated in more workplaces. The employees feel that the health coach can have both a preventive, holistic, supportive and pushing role for their health habits in the workplace.