Denna studie syftar till att utveckla kunskaper om hur förskolan arbetar med detkompensatoriska uppdraget för god hälsa, samt synliggöra hur barnen får möjlighet att utvecklakunskaper om goda hälsovanor med inriktning på kost i verksamheten utifrån pedagogernasperspektiv. Utifrån syftet skapades frågeställningarna; Hur arbetar förskolan för att främja barnskunskaper om goda hälsovanor, samt; På vilket sätt formas måltiderna för att möta barnensolika behov? Syfte och frågeställningar besvarades utifrån en kvalitativ ansats med enkät ochintervju som metod. För att undersöka detta kontaktades förskolor i olika kommuner iNorrbotten. Datainsamlingen genomfördes genom att respondenterna fick svara på en enkät ochnågra utvalda (4 förskollärare, 2 rektorer och 2 från kökspersonalen) deltog i enskildaintervjuer. Studien baseras på ett sociokulturellt perspektiv. I studiens resultat är det tydligt attrespondenterna är införstådda med vad förskolans kompensatoriska uppdrag innebär samtvikten av att ge barnen kunskaper om goda hälsovanor redan i förskolan. Resultatet svarade påstudiens syfte och frågeställningar utifrån det insamlade datamaterialet.

Inledning: Hälsoprofilbedömning™ (HPB) är en tvärvetenskaplig metod med förankring i såväl medicin, fysiologi och beteendevetenskap. Resultat från gjorda Hälsoprofilbedömningar åren 2011-2014 har möjliggjort skapandet av HPI Databas, som innehöll ca 100 000 tillgängliga HPB vilket bildade grunden för statistisk analys av ett antal hälsovariabler. Syfte och frågeställningar: Studien hade två huvudsakliga syften. Det ena var att undersöka vilka som deltagit i HPB, hur dessa deltagare skiljde sig från det svenska folket (utifrån selekterade bakgrunds- och hälsovariabler) och om HPI Databas kan anses vara representativ för det svenska folket. Fråga 1 sökte därför besvara huruvida deltagarna i HPI Databas skiljde sig från det svenska folket utifrån 12 variabler fördelade på 4 kategorier. Det andra syftet var att undersöka sambandet mellan hälsovanor och hälsoupplevelser respektive hälsodata. Fråga 2 och 3 berörde därför vilka statistiska samband som förelåg mellan några hälsovanor (motion, kost, rökning) och hälsoupplevelser (upplevd stress, trötthet och hälsa) respektive hälsodata (BMI, O2 ml·kg-1·min-1, midjeomfång, blodtryck) inom HPI Databas. Metod: Design: Tvärsnittsstudie. Resultat baserades på statistiska jämförelser samt analyser av kvantifierade hälsovariabler. Studieobjektet var HPI Databas (2011-2014). I studiens första del (Frågeställning 1) användes olika jämförelseunderlag som ansågs vara representativa för det svenska folket. För denna del selekterades specifika frågor och variabler från HPI Databas för att kunna jämföra med respektive underlag. För frågeställning 2 och 3 användes olika former av regressionsanalys som statistisk metod. Resultat: Fråga 1: Deltagarna i HPI Databas skilde sig signifikant från jämförelseunderlaget genom mindre rökning, mindre upplevd stress, högre upplevd hälsa, lägre blodtryck och högre O2 ml·kg-1·min-1. . Däremot hade dessa deltagare signifikant högre BMI och större midjeomfång. Variablerna motion, kost och upplevd trötthet bedömdes ej vara jämförbara. Fråga 2 och 3: Hälsosamma motions- och kostvanor uppvisade överlag positiva korrelationer med positiva hälsoupplevelser och hälsodata. Kostvanor uppvisade starkast koppling till BMI och midjeomfång, medan motionsvanor korrelerade starkast med O2 ml·kg-1·min-1. Bägge uppvisade små, men signifikanta, samband med (lägre) blodtryck. Rökning var en svårtolkad variabel, med flera tvetydiga fynd som kan bero på rökningens effekter på nervsystemet. Konklusion: Det gick ej att avgöra huruvida HPI Databas kan anses vara representativ för det svenska folket. Signifikanta samband förelåg mellan motions- respektive kostvanor och hälsoupplevelser samt hälsodata. Samband relaterade till rökning var överlag tvetydiga. / Introduction: Health Profile Assessment™ (HPB) is an interdisciplinary method with roots in several scientific disciplines; medicine, physiology and behavioral science. Data from HPBs conducted during the years 2011-2014 have enabled the creation of HPI Databas (Database), a database that (at the time of this study) contained approximately 100 000 HPBs. Purpose and Issues: This study had two main purposes. The first was to examine the group of people who've participated in HPB during this period of time, how these participants differed from the Swedish population and if HPI Databas can be considered representative of the Swedish population: Issue 1 sought to answer if and how HPI Databas differed from the Swedish population on the basis of 12 variables divided into 4 categories. The second purpose was to investigate the relationship between health habits, health experiences and health data: Issues 2 and 3 sought to investigate the statistical relationships between a few selected health habits (exercise, diet, smoking), health experiences (perceived stress, fatigue, health) and health data (BMI, O2 ml·kg-1·min-1, waist circumference, blood pressure) within HPI Databas. Method: The chosen method for this study was a cross-sectional design and was based on statistical comparisons and analyzes of quantified health variables. The studied object was HPI Databas. The study's first part used varying sources for comparison that were considered to be representative of the Swedish population. For this part specific questions were selected and cut-offs for each variable were specified in order to make the variables comparable. For issues 2 and 3 different types of regression analysis were selected as the statistical method. Results: Issue 1: Participants from HPI Databas smoked less than the average Swedish citizen, perceived less stress and better overall health, had lower blood pressure and better O2 ml·kg-1·min-1. However, their BMI and waist circumference were greater than average. Exercise, dietary habits and perceived fatigue proved to be non-comparable. Issues 2 and 3: Healthy exercise and dietary habits showed overall positive correlation with positive health experiences and health data. Dietary habits showed the strongest connection to BMI and waist circumference, while exercise habits had the strongest connection to O2 ml·kg-1·min-1. Both correlated with (lower) blood pressure. Smoking proved to be a difficult variable to interpret, with several equivocal findings that may stem from how smoking affects the nervous system. Conclusion: It is unclear whether or not HPI Databas is representative of the Swedish population. Significant relationships were found between exercise- and dietary habits, and health experiences and health data. Relationships related to smoking were equivocal overall.

Sammanfattning Syftet med denna kvalitativa interventionsstudie var att undersöka hur anställda med stillasittande kontorsarbete upplever hälsocoaching med fokus på fysisk aktivitet och stillasittande. Arbetet har utgått från följande tre frågeställningar: ·      Vilka fördelar upplever de anställda med hälsocoachinterventionen på arbetsplatsen? ·      Vilka faktorer i hälsocoachinterventionen upplever de anställda som stöttande för att upprätthålla hälsosamma vanor på arbetsplatsen?  ·      Vilken roll upplever de anställda att en hälsocoach på arbetsplatsen kan ha för deras hälsovanor?   Semistrukturerade intervjuer genomfördes med samtliga sju deltagare/anställda med stillasittande kontorsarbete, för att undersöka hur de upplevt hälsocoachinterventionen på arbetsplatsen.   Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera datainsamlingen. Resultatet besvarar studiens forskningsfrågor enligt följande teman: Fördelar: En arena för hälsofrågor, Hälsocoachens breda kunskap, Individuellt samtal på de anställdas arbetsplats.  Stöttande faktorer: Hälsocoachingens individanpassning, Styrkan med målsättning. Hälsocoachens roll: Förebyggande roll, Holistisk roll, Pushande och stöttande roll.    Slutsatsen som dras i denna interventionsstudie är att anställda med stillasittande kontorsarbete upplever både fördelar och stöttande faktorer i hälsocoachinterventionen för att upprätthålla hälsosamma vanor på arbetsplatsen. De har därmed en positiv upplevelse av hälsocoachinterventionen på arbetsplatsen. De uttrycker att det finns ett stort behov av fortsatt hälsocoaching som kan integreras på fler arbetsplatser. De anställda upplever att hälsocoachen kan ha både en förebyggande-, holistisk, stöttande och pushande roll, för deras hälsovanor på arbetsplatsen. / Abstract The purpose of this qualitative intervention study was to investigate how employees with sedentary office work experience health coaching with a focus on physical activity and sedentary behavior. The work has been based on the following three questions: • What benefits do the employees experience with the health coach intervention in the workplace? • Which factors in the health coach intervention do the employees perceive as supportive in maintaining healthy habits in the workplace? • What role do employees feel that a workplace health coach can have for their health habits?   Semi-structured interviews were conducted with all seven participants/employees with sedentary office work, to investigate how they experienced the health coach intervention at the workplace.   Qualitative content analysis was used to analyze the data collection. The results answer the study's research questions according to the following themes: Advantages: An arena for health issues, The health coach's broad knowledge, Individual conversation at the employees' workplace. Supporting factors: Individual adaptation of health coaching, Strength with goal setting. The health coach's role: Preventive role, Holistic role, Pushing and supporting role.   The conclusion drawn in this intervention study is that employees with sedentary office work experience both benefits and supportive factors in the health coach intervention to maintain healthy habits in the workplace. They thus have a positive experience of the health coach intervention in the workplace. They express that there is a great need for continued health coaching that can be integrated in more workplaces. The employees feel that the health coach can have both a preventive, holistic, supportive and pushing role for their health habits in the workplace.