Sammanfattning Bakgrund: Äldre är en växande grupp i samhället som är samtidigt sårbar ur ett hälsosynpunkt. Detta på grund av de fysiologiska förändringarna och förändringarna i livssituationen. Förändringarna i livssituationen så som pensionering och förlusta av partner kan förknippas orsaka känslor av ensamhet och meningslöshet. Syfte: Syftet med undersökningen är att framförallt belysa området upplevd ensamhet-hälsa-meningsfullhet hos seniorer. Studiens sekundära syfte är att undersöka huruvida den upplevda ensamheten har någon relation till upplevelse av hälsa hos seniorer samt att se om den upplevda meningsfullheten i livet har någon relation till upplevelser av hälsa och ensamhet. Metod: Ett frågeformulär (Health Profile Institute Seniorprofil) delades ut till 25 hemmaboende seniorer (65år och uppåt) från Täby kommun. Testpersonerna var besökare på Täby Seniorcenter.   Frågeformulär fylldes i på egen hand. I samband med detta bokas även en tid för ett hälsosamtal för att gå igenom enkäten. Resultat: Utifrån frågeformuläret upplever majoriteten av respondenter sällan eller aldrig ensamhet, majoriteten upplever sin hälsa som minst ”bra”, meningsfullheten upplevs ”ofta” eller ”mycket ofta” bland de flesta respondenterna. Ett svagt positivt, dock icke-signifikant korrelation upptäcktes mellan upplevd ensamhet och upplevd hälsa. En något starkare korrelation (dock inte signifikant) upptäcktes mellan upplevd ensamhet och upplevd meningsfullhet. Den starkaste och den mest signifikanta korrelation som upptäcktes är korrelationen mellan upplevd hälsa och upplevd meningsfullhet med korrelationskvoten 0,445 och signifikansnivån 0,025. Slutsats: Det undersökta området kan utifrån majoritetens svar beskrivas med en positiv upplevelse av den egna hälsan, sällan upplevd ensamhet och ofta upplevd meningsfullhet i livet. Den upplevda ensamheten är inte nödvändigtvis kopplad till upplevd hälsa eller till upplevd meningsfullhet. Det finns en tendens som antyder att det kan finnas en positiv korrelation mellan upplevd hälsa och upplevd meningsfullhet. Studiens utformning gör det svårt att dra några bestämda slutsatser. Mer forskning i ämnet behövs.

Syfte och frågeställningar. Syftet med studien var att utifrån en enkätundersökning undersöka upplevda hälsoskillnader hos kvinnor och män i fysiskt ansträngande respektive stillasittande yrken. De frågeställningar som studien utgått från följer här nedan. 1. Finns det någon skillnad mellan de två grupperna i rapporterad fysisk aktivitet och stillasittande? 2. Finns det någon skillnad mellan de två grupperna utifrån upplevd hälsa? 3. Finns det någon skillnad mellan de två grupperna utifrån rapporterad medicinsk status? Metod. Studiens syfte och frågeställningar har besvarats genom en kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en enkätundersökning. En jämförelse av skillnader har gjorts mellan två grupper, där grupp 1 hade ett fysiskt ansträngande arbete, medan grupp 2 hade ett övervägande stillasittande arbete. Totalt deltog 119 personer i denna undersökning varav 72 deltagare i grupp 1 och 47 deltagare i grupp 2. Den yngsta deltagaren var 21 medan den äldsta var 69 år gammal. Fördelningen mellan könen var 40 % män och 60 % kvinnor då man tittar på hela gruppen. Enkäten som använts i studien omfattar frågor inom områdena fysisk aktivitet och stillasittande, upplevd hälsa och medicinsk status. Denna studies enkät baseras på GIH:s Hälsoenkät. Resultat. Efter beräkning av studiens insamlade data kunde flera signifikanta resultat urskiljas. Dels fanns det en skillnad i hur mycket de olika grupperna var fysiskt aktiva, både av måttlig och hög intensitet, samt hur mycket de styrketränade. Grupp 1 var totalt sett, sammanlagd tid för arbetstid och fritid, mer fysiskt aktiv än grupp 2. Förutom skillnaden i hur mycket de två grupperna rörde på sig, fanns det även en skillnad i hur mycket tid de spenderade stillasittande, där grupp 2 satt mer under en arbetsdag, samt satt en större andel av dagen. Ytterligare en signifikant skillnad sågs i upplevd hälsa, där grupp 2 upplevde en större kontroll över sin vardag. Slutsats. Tidigare forskning har visat goda hälsoeffekter av fysisk aktivitet och mindre bra effekter av stillasittande. I vår studie var de med ett ansträngande arbete även mer fysiskt aktiva totalt över hela dagen. Med vetskapen om detta skulle man kunna anta att grupp 1 borde ha en bättre hälsa då det var en signifikant skillnad mellan grupperna i mängd fysisk aktivitet och stillasittande. Dock fanns det inga större skillnader mellan grupperna i upplevd hälsa och medicinsk status, vilket talar för att ett sådant påstående i detta fall dementeras.

Sammanfattning Detta är en studie baserad på en nationell longitudinell studie på svenska skolelever (Skola, Idrott och Hälsa projektet, SIH). Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka varför unga vuxna skattar sin hälsa som bra. Det primära syftet var att ta reda på vilka faktorer som informanterna upplever som meningsfulla för sin subjektivt upplevda hälsa. Ett sekundärt syfte var att undersöka hur informanternas upplevda hälsa har förändrats sedan 2010. Hur definierar respondenterna begreppet hälsa? Hur ser respondenterna på      sin hälsa i relation till sin/sitt vardag, boende, arbete/studier, fritid,      träning, familj/vänner, dåtid/framtid? I vilken utsträckning upplever respondenterna att de kan påverka sin      livssituation? Metod: Studien är av kvalitativ karaktär. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts med urvalsgruppen, vilka har sitt ursprung i SIH-projektet och i undersökningen från 2010 skattat sin hälsa som mycket bra. Intervjuerna har utgått från sju frågeområden: Vardag, arbete/studier, fritid, träning, familj/vänner, dåtid/framtid samt patogena frågeställningar. Resultatet har analyserats utifrån Antonovskys KASAM-begrepp. Resultat: Studiens resultat visar att kontroll över vardagen, fysisk aktivitet samt till viss del också religiöst engagemang möjligen kan ha ett samband med informanternas goda hälsostatus. Resultatet visar också att informanternas hälsostatus har försämrats något sedan 2010, både fysiskt och psykiskt. Slutsats: Våra informanter har en hög KASAM i förhållande till sin vardag, vilket möjligtvis resulterar i deras goda hälsostatus. Vikten av fysisk aktivitet och social interaktion är två faktorer som belyses genom denna studie. Vi har däremot sett svårigheten att visa på vad som de facto påverkar vad. Vår tolkning är att möjligheten för en faktor att påverka en individ, positivt eller negativt, står i förhållande till deras subjektiva uppfattning och värderingar. / Abstract This is a study based on a national longitudinal study on Swedish school students (the School, sport and health project, SIH). Aim: The purpose of this study was to examine why young adults rate their health as good. The primary purpose was to determine the factors that respondents perceive as meaningful for their subjectively perceived health. A secondary purpose was to investigate how the informants self rated health status have changed since 2010. How do the respondents define the concept of health? How do the respondents reflect about their health in relation to their everyday life, living, work/studies, leisure, training, family/friends, past life/future life? In which extent do the respondents feel that they can influence their own lives? Method: The study is of a qualitative character. Ten semi-structured interviews were conducted with a sample group, which originated in the SIH project. The interviews have been based on seven main topics: Everyday life, work /studies, leisure, training, family/friends, past life / future life and pathogenic problems. The results have been analyzed on the basis of Antonovsky's SOC-term Results: Our results demonstrate that the control over daily life, physical activity, and to some extent also religious participation could possibly be related to the informants' good health status. The results also show that informants’ health status has deteriorated slightly since 2010, both physically and mentally. Conclusion: Our informants have a high SOC in relation to their daily lives, which might result in their good health status. The importance of physical activity and social interaction are two factors highlighted by this study. However, we have seen the difficulty of ascertaining what actually affects what. Our interpretation is that the ability of a factor to affect an individual, positively or negatively, is proportional to their subjective perception and values.

Befolkningen blir äldre. Medellivslängden efter 65 år var 2010 21,1 år för kvinnor och 18,2 år för män. Äldre i den tredje åldern ökar vilket ställer nya krav på samhället. Social samvaro är en faktor som gynnar äldres upplevda hälsa positivt. Syftet med undersökningen var att få kunskap om ålderspensionärers, 65 år eller äldre, upplevda hälsa har påverkats av att de börjat besöka träffpunkten i Gävle. För att uppnå undersökningens syfte genomfördes kvalitativa intervjuer med åtta ålderspensionärer i åldersspannet 66-83 år. Resultatet gav följande kategorier meningsfullhet, fysisk och psykisk hälsa, gemenskap, livsharmoni samt hälsokorset. I tolkningen av dessa kategorier drogs slutsatsen att deras upplevda hälsa har påverkats positivt i och med besök på träffpunkten i Gävle.

Idag genomgår många organisationer perioder av förändringar såsom nedskärningar eller fabriksnedläggningar i syfte att minska sina kostnader. Vanliga reaktioner hos anställda vid dessa förändringar ärdepressiva symptom. Syftet med föreliggande studie var dels att undersöka om anställdas bild av deras framtid ändrar sig under en företagsnedläggning och undersöka om framtidsbilden kan relateras till depression. Datainsamlingen bestod av enkäter som besvarades av 131 respektive 116 anställda vid två tillfällen vid nedläggningen av ett industriföretag i Stockholm, perioden 2012-2013. Beroende t-testerutfördes för att studera skillnader över tid gällande framtidsbild. Hierarkiska regressionsanalyser utfördes för att studera effekten avframtidsbild på depression. Resultaten från t-test visade på signifikanta skillnader mellan T1 och T2 i framtidsbild, resultaten frånregressionsanalyser indikerar att framtidsbilden påverkar depression negativt. Studien belyser fördelarna med att tillämpa tidigareforskning kring krishantering i arbetslivet för att minska de negativa konsekvenser en nedläggning innebär.

ABSTRACT   Background: Health and ill-health are multifaceted concepts. Previous research has shown that physical activity and the level of cardio respiratory are important parts of leading a healthy lifestyle. Possibly, it’s so important that the Occupational Health Service should focus even more on this. Aim: The aim was to investigate if there was a relationship between the level of cardio respiratory fitness and self-rated health, and between the level of cardio respiratory fitness and physical and mental ill-health. Method: The study was conducted using a quantitative method in the form of a cross sectional study. Data was collected from an Occupational Health Service, containing answers to a questionnaire on work environment and health and test values ​​from completed cycle fitness tests. The study population consisted of 1191 individuals, n = 1191. Only male officials in the construction sector were included in the study. A total of 16 questions from the survey were selected, one question was about self-rated health and 15 questions were about perceived ill health during the past year. The 15 questions were divided into groups of physical and mental ill-health. Data were analyzed in SPSS using the chi square test to examine whether a relationship existed between variables.   Results: Data analysis shows strong evidence of a relationship between self-rated health and the level of cardio respiratory fitness, p= 0.000. Three of the questions regarding physical and mental ill-health were also shown to be associated with the level of cardio respiratory fitness: headache, p= 0.005, snoring p=0.000, and fatigue p=0.009. This indicates that individuals with higher levels of cardio respiratory fitness experience fewer symptoms of headaches, fatigue, snoring and better self-perceived health. Conclusion: The level of cardio respiratory fitness seems to be important when it comes to being healthy and preventing illness. People should therefore be encouraged to be cardio respiratory fit. Although there is evidence that these relationships exist, more research is needed to see if there is a relationship of causality and how strong the relationships are.   Keywords:  cardiorespiratory fitness, cardiorespiratory fitness-test, health, ill-health, self-rated health.

I dagens Sverige är det brist på arbete inom ett stort antal yrkesområden. Detta leder till att många med akademisk utbildning har svårt för att hitta arbete inom sitt kompetensområde. Troligtvis är detta påfrestande för de arbetslösa akademikerna med många års studerande och eventuella studieskulder bakom sig. Att arbetslöshet är en ohälsodeterminant vet vi, men vad vi har undersökt är hur den påverkar den upplevda hälsan och i vilken utsträckning, hos unga med en examen från universitet eller högskola. Detta har vi gjort genom en kvalitativ intervjustudie. Resultatet av vår studie visar att det skett en förändring i den upplevda hälsan hos intervjupersonerna sedan de blev arbetslösa.

Syfte: Att undersöka om pass med fysisk aktivitet i Värnamo kommuns hälsoutbildning ger någon effekt på deltagarnas senare aktivitetsnivå och subjektiva hälsa samt om deltagarnas syreupptagningsförmåga förändrats sedan utbildningen och om detta i så fall kan kopplas till den sänkta sjukfrånvaron. Metod: En enkätundersökning till samtliga individer som gått utbildningen och som fortfarande arbetar i någon av kommunens förvaltningar samt ett cykelkonditionstest som genomfördes av en mindre del av utbildningens deltagare. Resultat: Ingen korrelation kunde ses mellan vilket år utbildningen genomfördes (och därmed om fysisk aktivitet ingick praktiskt i utbildningen) och den subjektiva hälsan. Ett statistiskt signifikant samband kunde ses mellan utbildningsår och om deltagaren helt eller delvis nådde rekommendationerna för fysisk aktivitet. På gruppnivå kunde ingen effekt på syreupptagningsförmågan identifieras mellan något av de tre testtillfällena och inget samband kunde ses med den sänkta sjukfrånvaron. Slutsats: Studien kunde inte visa att tillägg av fysisk aktivitet i utbildningen ger någon effekt på deltagarnas senare aktivitetsnivå eller subjektiva hälsa. Vad deltagarnas minskade sjukfrånvaro beror på går inte att utläsa från denna studie. Den subjektiva hälsan och den fysiska aktiviteten, i den mån dessa faktorer kunde utläsas, samt syreupptagningsförmågan verkar inte vara anledningen. / Aims: To examine if sessions of physical activity in Värnamo Municipality health education has any effect on the participant´s subsequent activity level and subjective health, and if the participants oxygen uptake changed after the education and if so, can this be linked to the reduced absenteeism. Methods: A questionnaire to all individuals who have taken the course and who still work in any of the municipal administrations and a cycle ergometer test conducted by a small group of the participants of the education. Results: No correlation was seen between the year the education was conducted (and thus if physical activity was included practicaly in the education) and the subjective health. A statistical significant association could be seen between education year and if the participant fully or partially reached the recommendations for physical activity. No influence on oxygen uptake could be identified at group level between any of the three test sessions and no correlation could be seen with the reduced sick leave. Conclusion: The study could not show that the adding of physical activity to the education gives any effect to the participants subsequent activity level or subjective health. What the participants reduced sick leave depends on can not be determined from this study. The perceived health and physical activity, to the extent that these factors could be evaluated, and oxygen uptake does not seem to be the reason.

Bakgrund: Hälsa är ett centralt begrepp inom omvårdnaden och är skolsköterskans största fokus. Ett sätt att ge eleverna möjlighet att samtala och undersöka sin hälsa är genom ett hälsosamtal. Tidigare studier har visat att den upplevda hälsan försämras under ungdomstiden samt att tjejer upplever sämre hälsa än killar. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga gymnasieungdomars upplevda hälsa utifrån en hälsoenkät som använts inför ett hälsosamtal. Metod: Som metod användes retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Den data som analyserats kom från elever i årskurs 1 på gymnasiet i de kommuner i Region Jönköpings Län som använder enkäten “Min Hälsa” inför ett hälsosamtal. Data samlades in höstterminen 2014 och vårterminen 2015. Resultat: Resultatet visade att tjejer rapporterar  en sämre upplevd hälsa generellt. Psykosomatiska symtom förekommer hos alla, men oftare hos tjejer. Tjejers största bekymmer är koncentrationssvårigheter och killars är sömn och koncentration. Killar känner sig friskare och mindre stressade än tjejer. Slutsats: Resultatet visar att de flesta ungdomar upplever en bättre hälsa. Dock syns tydliga skillnader mellan killar och tjejer. Dessa skillnader skulle kunna förklaras genom att de flesta symtom som nämns i hälsoenkäten är inåtvända symtom, vilket tjejer oftare uppger att de besväras av.

Sammanfattning Sedan 1980-talet har det varit genomgående i svenska undersökningar om socialsekreterares upplevda arbetsvillkor att de upplever flera delar av sin psykosociala arbetsmiljö som påfrestande. Socialsekreterare upplever även ett lägre välbefinnande på arbetsplatsen jämfört med andra yrkeskategorier. Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares och den administrativa personalens upplevelse av olika aspekter av den psykosociala arbetsmiljön (OSA) och se om denna   upplevelse skilde sig åt beroende på om deltagaren arbetadegentemot barn/unga, vuxna eller är administrativ personal. Som undersökningsmetod användes en kvantitativ enkätstudie. För att mäta individernas upplevelse av deras psykosociala arbetsmiljö användes den svenska versionen av enkäten COPSOQ. Enkäten besvarades av 140 respondenter. Variansanalyserna visade att det inte fanns några skillnader i någon av de fyra dimensionerna (krav i arbetet, arbetets organisering och innehåll, samspel mellan individ och arbete samt hälsa och välbefinnande) som ingick i studien av den psykosociala arbetsmiljön. De respondenter som arbetar mot barn/unga och vuxna upplevde högre känslomässiga krav i sitt arbete jämfört med administrativ personal samt att för dessa två grupper var känslomässiga krav också signifikant negativt relaterat med hälsa, men det var inte fallet för administrativ personal.