Abstract Aging - a journey thru time and space. To be a human being is to age. Time is the the dimension that makes us experience aging. We count the time with instruments that we attach to our bodies and in the space that we inhibit. We all have to live with the reality of death. We make strategies for how to postpone it. To be healthy and young is what we all want. That is what media tells us. To get old is something we try to avoid. We want to be young all our life. Old people are marginalized in our society. The stigma about the elderly is profound. We have to work against the ageism and look at eachother as individual human beings, not as representations of a cetrain age. Aging is the base of my research, the physical and psychological transformations that are happening over a lifetime. The cells in our bodies are set on a clock, they can not get reproduced forever. Time is the foundation of our history and our future. Time is what makes us old and young. In modern society we have organised the human beings in different age categories. You share the history events with your cohorts, but that doesn ́t say anything about you as a person or that you are alike. I think that is a big misstake. In our dreams we can be any age and any place. Sleep makes up a third of our life and it is the only time spent unaware of time. I wish that age was something we didn ́t use as a discriminating tool but unfortunately it is and also the most common one. I want to give a medal to those who doesn ́t give in to ageism. I have created a series of jewelry and corpus that I hope will inbody some questions about aging and ageism that I think we need to be aware of.

Befolkningen blir äldre. Medellivslängden efter 65 år var 2010 21,1 år för kvinnor och 18,2 år för män. Äldre i den tredje åldern ökar vilket ställer nya krav på samhället. Social samvaro är en faktor som gynnar äldres upplevda hälsa positivt. Syftet med undersökningen var att få kunskap om ålderspensionärers, 65 år eller äldre, upplevda hälsa har påverkats av att de börjat besöka träffpunkten i Gävle. För att uppnå undersökningens syfte genomfördes kvalitativa intervjuer med åtta ålderspensionärer i åldersspannet 66-83 år. Resultatet gav följande kategorier meningsfullhet, fysisk och psykisk hälsa, gemenskap, livsharmoni samt hälsokorset. I tolkningen av dessa kategorier drogs slutsatsen att deras upplevda hälsa har påverkats positivt i och med besök på träffpunkten i Gävle.

<p>Den här uppsatsen belyser några äldre människors syn på sin vård- och omsorgssituation. Syftet med uppsatsen var också att ta reda på om Socialtjänstlagens mål och paragrafer samt den nationella Handlingsplanen för äldrepolitiken är något som fungerar och efterlevs i praktiken. Urvalet var begränsat till fyra äldre personer som bor på olika servicehus i Stockholms innerstad. Studien är en kvalitativ studie som genomfördes med hjälp av personliga intervjuer. Min studie analyserades utifrån ett kognitivt perspektiv. Resultaten visar att de flesta äldre hade någon form av daglig sysselsättning. De var alla nöjda med sitt boende. De hade överlag anhöriga eller vänner som de i viss utsträckning träffade även om umgänget hade minskat sedan de flyttade till servicehus. De äldre hade en god relation till personalen och var överlag nöjda med sin vård- och omsorgssituation. Resultaten ger dock vissa indikationer på att Socialtjänstlagens mål och paragrafer samt den nationella Handlingsplanen för äldrepolitiken kanske inte alltid efterlevs och fungerar i praktiken.</p>

<p> </p><p><strong>Sammanfattning</strong> </p><p>Denna studie har genererats av två parallella syften, dels att undersöka om livsutvecklingsgrupper för äldre kan stimulera gruppdeltagarna till en gerotranscendent utveckling, dels att undersöka hur en sådan gruppverksamhet generellt påverkar deltagarna. Jag har valt att definiera en livsutvecklingsgrupp som en liten grupp äldre individer som under vägledning i ett livsloppsperspektiv samtalar och reflekterar kring gerotranscendensteorins särdrag. Den livsutvecklingsgrupp som utgör empirin i denna C-uppsats består av sex personer, tre kvinnor och tre män, i åldern 80-90 år. Gruppen har träffats vid 12 tillfällen under ett halvår. </p><p>Såväl kvalitativa som kvantitativa metoder har använts i undersökningen. Resultaten visar att det inom gruppen redan innan kursstart fanns ett visst igenkännande av de gerotranscendenta kännetecknen, men också att kursen i sin helhet tycks ha stimulerat gruppen att känna igen sig i än större omfattning i gerotranscendensteorin. Resultaten visar vidare att deltagarna generellt har uppskattat verksamheten, till och med i ganska hög grad, samt uttryckt värdet av att få samtala och reflektera kring sig själva, sina liv och existentiella frågor. Dessutom tycks gruppverksamheten ha inverkat positivt på deltagarnas självmedvetande och livstillfredställelse.</p><p> </p>

Sammanfattning  Denna studie har genererats av två parallella syften, dels att undersöka om livsutvecklingsgrupper för äldre kan stimulera gruppdeltagarna till en gerotranscendent utveckling, dels att undersöka hur en sådan gruppverksamhet generellt påverkar deltagarna. Jag har valt att definiera en livsutvecklingsgrupp som en liten grupp äldre individer som under vägledning i ett livsloppsperspektiv samtalar och reflekterar kring gerotranscendensteorins särdrag. Den livsutvecklingsgrupp som utgör empirin i denna C-uppsats består av sex personer, tre kvinnor och tre män, i åldern 80-90 år. Gruppen har träffats vid 12 tillfällen under ett halvår.  Såväl kvalitativa som kvantitativa metoder har använts i undersökningen. Resultaten visar att det inom gruppen redan innan kursstart fanns ett visst igenkännande av de gerotranscendenta kännetecknen, men också att kursen i sin helhet tycks ha stimulerat gruppen att känna igen sig i än större omfattning i gerotranscendensteorin. Resultaten visar vidare att deltagarna generellt har uppskattat verksamheten, till och med i ganska hög grad, samt uttryckt värdet av att få samtala och reflektera kring sig själva, sina liv och existentiella frågor. Dessutom tycks gruppverksamheten ha inverkat positivt på deltagarnas självmedvetande och livstillfredställelse.

Den här uppsatsen belyser några äldre människors syn på sin vård- och omsorgssituation. Syftet med uppsatsen var också att ta reda på om Socialtjänstlagens mål och paragrafer samt den nationella Handlingsplanen för äldrepolitiken är något som fungerar och efterlevs i praktiken. Urvalet var begränsat till fyra äldre personer som bor på olika servicehus i Stockholms innerstad. Studien är en kvalitativ studie som genomfördes med hjälp av personliga intervjuer. Min studie analyserades utifrån ett kognitivt perspektiv. Resultaten visar att de flesta äldre hade någon form av daglig sysselsättning. De var alla nöjda med sitt boende. De hade överlag anhöriga eller vänner som de i viss utsträckning träffade även om umgänget hade minskat sedan de flyttade till servicehus. De äldre hade en god relation till personalen och var överlag nöjda med sin vård- och omsorgssituation. Resultaten ger dock vissa indikationer på att Socialtjänstlagens mål och paragrafer samt den nationella Handlingsplanen för äldrepolitiken kanske inte alltid efterlevs och fungerar i praktiken.

Syftet med studien var att öka kunskapen och förståelsen för äldres sociala behov i den tredje åldern för de som besöker träffpunktsverksamheten. För att genomföra studien har en kvalitativ intervjumetod används med fyra seniorer samt två träffpunktsledare. Detta för att få bådas perspektiv på vad ett gott åldrande innebär, men fokus har legat på seniorerna. Studien utgick ifrån två teorier, den sociala nätverksteorin och aktivitetsteorin. Dessa två är huvudteorier. I förhållande till dessa har gerotranscendensteorin används då den motsäger vad de två ovannämnda teorierna pekar på. Studiens empiriska data har analyserats efter den hermeneutiska cirkeln. Resultatet av studien visade att ett aktivt liv är av stor vikt för seniorerna som besöker träffpunktsverksamheten. Studien visade även att träffpunktsledarnas engagemang och motivation bidrar till att seniorerna upplever att de har ett inflytande i träffpunktsverksamheten. Seniorerna menade att känslan av delaktighet bottnar i den goda relation som de har till träffpunktsledaren.

Memory dysfunction is common in association with the course of normal aging. Memory dysfunction is also obligatory in age-associated neurological disorders, such as Alzheimer’s disease. However, despite the ubiquitousness of age-related memory decline, several basic questions regarding this entity remain unanswered. The present investigation addressed two such questions: (1) Can individuals suffering from memory dysfunction due to aging and amnesia due to Alzheimer’s disease improve memory performance if contextual support is provided at the time of acquisition of to-be- remembered material or reproduction of to-be-remembered material? (2) Are memory deficits observed in ‘younger’ older adults similar to the deficits observed in ‘older’ elderly subjects, Alzheimer’s disease, and memory dysfunction in younger subjects? The outcome of this investigation suggests an affirmative answer to the first question. Given appropriate support at encoding and retrieval, even densely amnesic patients can improve their memory performance. As to the second question, a more complex pattern emerges. When attentional demands are varied, subjects of varying ages perform qualitatively similar. However, when semantic aspects of the to-be- remembered material are manipulated, age-associated qualitative differences are observed. These qualitative differences show up between older and younger adults, as well as between ‘younger’ and ‘older’ elderly subjects. / <p>Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 1992, härtill 6 uppsatser</p> / digitalisering@umu

Att åldras kan innebära stora genomgripande förändringar i den äldre personens liv. Som sjuksköterska i hemsjukvård är erfarenheten att det behövs ökade kunskaper om hur den äldre klarar av åldrandet. Syftet med litteraturöversikten var att belysa äldre personers copingstrategier för att klara av åldrandet. Sökningar via databaserna resulterade i 11 artiklar med kvalitativ design som analyserats med fokus på syftet. Den kvalitativa analysen av artiklarna resulterade i flera copingstrategier vilka bildade ett huvudtema, Att skapa ny tillvaro och sex underteman, Att acceptera nya förhållanden, Att tänka positivt och kämpa, Att resignera inför omständigheterna, Att ta hjälp av andra, Att ha struktur i tillvaron samt Att hålla igång och använda tekniska lösningar. Åldrandet tillhör livet och innebär bland annat förluster eller hot om förlust vilka behövde klaras av genom att skapa ny tillvaro. Viktigast för de personer som vårdar äldre är att visa respekt för den äldres önskningar och att ha tid att lära känna den äldres behov samt vårda i en lugn miljö. Meningsfulla aktiviteter var betydelsefullt, dels för stimulans och distraktion men också för social samvaro. Kunskapen om äldres copingstrategier ger sjuksköterskan bättre förutsättningar att vårda äldre personer och stödja ett gott åldrande. / Aging can mean large changes for the older person’s life. The experience as a community care nurse is that there is a need for more knowledge of how the elderly cope with aging. The aim of this literature review was to investigate the strategies of coping with aging in the elderly. The review was based on 11 articles with qualitative design which had been focusing on the aim. The result of the quality analysis of the research articles resulted in several coping strategies as formed one mainthemes: To create a new existence and six subthemes: To accept new environments, To think in a positive way and fight, To resign ourselves circumstances, To accept help from others, To have a routine in day-to-day life and To keep active and use technical solutions. Ageing is past of life and losses or threat of loss is part of ageing and to be able to cope the need to create a new way is important. The literature review showed that the most important thing to consider for staff working with the elderly is to show respect for their wishes, to allow time to get to know their needs and to care for them in a calm environment. Meaningful activities were important to stimulate and distract but also for social interaction. The knowledge of the elderly persons way of coping gives the nurse a better way of caring for the individual and to support them in ageing.

Syftet med studien var att ta reda på meningen med äldres akademiska studier ur ett individuellt perspektiv och ur ett samhällsperspektiv. Med äldre avses individer 65 år och äldre. Studien är kvalitativ, och det kunskapsteoretiska perspektivet är tolkningsinriktat. Resultatet bygger på intervjuer. Informanterna studerar eller har studerat på grund- och avancerad nivå, i uppdragsutbildning och i doktorandutbildning på större universitet i mellersta och södra Sverige. Även handledarna i uppdragsutbildningen har intervjuats. Studien omfattar totalt 30 personer. Intervjuerna tolkades, tematiserades och resultatet redovisas under temana Meningar och möjligheter för individen, Samhällsrelevans och Äldres erfarenheter och akademin. Temat Meningar och möjligheter handlar om hur akademiska studier bidrar till ökad självkänsla, kunskapsgemenskap och verkar som livselixir, nämligen hälsa, rollövergång, att få ge tillbaka och relationer. Vad seniorstudenterna upplevde som meningsfullt för individen ansågs oftast också ha samhällsrelevans. Temat Samhällsrelevans handlar om hur individens möjligheter att vara livsvarigt aktiv medborgare ökar genom akademiska studier. Samhällets konstruerade normer kring åldrande kan dock ibland fungera hindrande. Ett par doktorander upplevde åldersdiskriminering. När det gäller äldres erfarenheter och akademin visar resultatet att erfarenheter kan vara både en tillgång och ett hinder. Handledarna exemplifierar hur äldre påverkar gruppdynamiken och samtalet i undervisningen samt tillför praktisk kunskap. Äldres erfarenheter blev hinder för lärande när kunskaperna var tidsbundna eller de äldre ansåg sig veta hur saker är utan förmåga att reflektera över det egna perspektivet. Resultatet analyserades med hjälp av teorier om lärande, teorier om norm och livsroller samt teorier om det multigenerella klassrummet. Analysen visar att äldres akademiska studier har existentiella och sociala värden med betydelse för livsrollen. Äldres närvaro inom akademin skapar multigenerationella klassrum som ger didaktiska utmaningar med outforskade möjligheter. De äldres egen kunskapsproduktion i form av uppsatser och avhandlingar har samhällsrelevans liksom de äldres upplevelse av hälsa, av att kunna och klara av samt finna ett meningsfullare liv genom studier. Den demografiska utvecklingen påkallar att samhället adresserar och planerar för det självklara livslånga lärandet fritt från diskriminering, ett relevant krav i ett civiliserat kunskapssamhälle på 2010-talet.