Undersökningen gjordes i en klass tre med 26 barn och en klasslärare. Syftet med undersökningen var att se hur en lärare som inte arbetade efter en specifik genrepedagogik arbetade med genrer i en klass, då det uttryckligen står i kursplanen att alla elever skall kunna skriva och läsa olika genrer. Uppsatsen är utformad efter tre intervjuer rörande genrer samt observationer kring vad för genre de arbetade med samt i vilken utsträckning de förekom. Resultatet av intervjuerna och observationerna ställdes sedan mot teoriavsnittet och analyserades mot varandra i analysen, för att se om lärarens sätt att arbeta kring genrer stämde överens med det som forskare och teoretiker anser vara gynnande för eleverna. Resultatet av analysen visade att läraren inte ansåg att hon arbetade med genrer utan med texttyper, genrer visades i detta fall vara en synonym till hennes uppfattning av texttyper. Det visade sig även vara så att läraren arbetade mycket med mönster och mallar vilket är ett klart explicit arbetssätt. Med explicit undervisning menas att undervisningen är formstyrd. De menar att eleverna behöver tydliga mönster för att de skall kunna skriva olika genrer samt för att förstå vilken social och kulturell kontext de tillhör. Hon hade även inslag av ett implicit arbetsätt, det vill säga att elever lär sig per automatik hur olika texter skrivs genom att läsa dem. Det implicita undervisningssättet visade sig då hon emellanåt ville fokusera mer på elevernas skriv och läslust än formen på det de producerade.

Läxor används idag som en del av undervisningen i de flesta klassrum och är ett återkommande inslag för så väl lärare som elever. Trots detta problematiseras den sällan bland lärare, skolledning och politiker, men värderas ändå högt. Vi redogör i detta examensarbete för tidigare forskning inom området, samt läroplanernas formuleringar om läxans betydelse över tid. Skolverket (2014) nämner att det finns olika typer av läxa och beskriver vanligt förekommande metoder, så som exempelvis Läxa som förberedelse, Repetition eller övningsläxa, Innehåll som finns utanför skolan och Komma i kapp. Vi har som syfte med denna studie att undersöka hur grundlärare i de yngre åldrarna uttrycker sitt arbete med läxor och vilka motiv som finns bakom. Studien omfattas av kvalitativaintervjuer med fyra verksamma lärare i en stad i södra Sverige. Utifrån resultatet har vi kommit fram till att lärare ger elever i de yngre åldrarna läxa för att tiden i skolan inte räcker till för all undervisningsstoff som ska bearbetas. Motiven är att eleverna ska träna på ansvarstagande, befästa kunskaper genom mängdträning samt att inkludera vårdnadshavare i skolverksamheten.

According to previous research, young children ́s perceptions of light and shadows are often based on everyday experiences. This study is a systematic literature review aiming to investigate and analyse previous empirical research of children ́s perceptions of light and shadows and the role representations have on teaching in the subject. The report was conducted in response to what characterizes children's understanding of light and shadows and how children's knowledge and understanding of physical concepts and phenomena are affected by the use of varied forms of representations in teaching. In this systematic literature review different databases were used to search for previous research, such as ERIC and Swepub. To narrow down the results from the database searches the following limiters were used: peer reviewed articles and published year 2007 – 2018. Results from previous research, within the scope of the purpose for this report, have systematically been analysed and critically reviewed. A total of 12 peer-reviewed, international articles have been analysed which indicates that children at an early age have perceptions of light and shadows. However, the results indicate also that children have a primitive approach in explaining light and shadows. Results from the articles revealed that the teacher has an important role regarding children's learning. Also, the majority of articles described the importance of representations in the development of children's understanding of natural sciences. The conclusion is therefore that the teacher can provide children with meaning and context by utilizing the children ́s conceptions of light and shadows and by using varying forms of representations. Lastly, as an implication for further research it is suggested to empirically examine the teaching contents of light and shadows in year F-3, in order to obtain new perspectives and opportunities for development in the field of light and shadows.

No description available.

I undervisningen kan skönlitteratur användas på många sätt - som underhållning eller som ett sätt att inhämta kunskap genom att kritiskt granska det lästa. Språk, litteratur och makt är nära sammankopplade och barn identifierar sig ofta med och kan ta efter de (ofta stereotypa) beteenden som karaktärerna uppvisar. Att samtala om och kritiskt granska skönlitteraturens bärande idéer, teman, karaktärer och deras beteenden, bidrar till att nya perspektiv och handlingar synliggörs för eleven. Detta kan i sin tur bidra till att eleven vidgar sin erfarenhetsvärld och sitt sätt att handla och bemöta andra människor. I denna studie analyseras den första (del 1) och den fjärde (del 4) delen ur bokserien Handbok för superhjältar (Våhlund & Våhlund, 2017; Våhlund & Våhlund, 2018). Urvalet har baserats på utlåningsstatistik från Bibliotek Uppsala och Biblioteken på Gotland och valet av del 1 och del 4 gjordes för att undersöka om, och i så fall hur, skildringar av maktrelationerna har förändrats under seriens gång. Critical literacy är teorier om att kritiskt analysera skönlitteratur och texter i allmänhet och används i denna studie som teoretisk utgångspunkt samt ligger till grund för analysmetoden. I denna studie analyseras makt utifrån Jane E. Kelleys (2008) klassificering av maktrelationer: domination (dominering), collusion (maskopi), resistance (motstånd) och agency (samarbete). Dessutom har maktrelationen maktlöshet inkluderats, samt en kategori för övriga maktrelationer som inte passar in på någon av de andra maktrelationerna, vilken benämns som övrigt. Analysen genomförs både kvantitativt och kvalitativt med en textanalys och en bildanalys. Den kvantitativa delen genomförs för att få en helhetssyn över fördelningen av vilka maktrelationer som förmedlas i böckerna. Den kvalitativa delen genomförs för att analysera hur och på vilket sätt dessa maktrelationer förmedlas. För att genomföra textanalysen användes följande kategorier: namn och pronomen (jfr Luke, 2000, s. 456), känslouttryck (jfr Ekman i Hillbom, 2015, s. 43) samt övriga formuleringar som signalerar makt. För genomförandet av bildanalysen (jfr Schieble, 2014, s. 50) användes följande kategorier: vinklar och perspektiv (jfr Schieble, 2014, s. 50; Carlsson & Koppfeldt, 2008, s. 21), kroppsspråk (jfr Bailey & Kelly, 2015, ss. 318-319) och ansiktsuttryck (jfr Ekman, 1979, s. 176; Crivelli & Fridlund, s. 394). Resultatet visade att maktrelationerna dominering och maktlöshet är mest förekommande. Maktrelationen dominering förmedlas i text främst genom kategorin namn och pronomen och i bild genom kategorierna kroppsspråk och vinklar och perspektiv. Maktrelationen maktlöshet förmedlas i text främst genom kategorin känslouttryck och i bild genom kategorin ansiktsuttryck. Maktrelationen samarbete förmedlas minst. Resultatet av jämförelsen mellan del 1 och del 4 visar att förmedlingen av maktrelationer i del 4 är mer varierad. I del 4 används ilskna ansiktsuttryck (ansiktsuttryck) och breda kroppshållningar (kroppsspråk) för att förmedla maktrelationen dominering mer än i del 1. Det kan konstateras att den tidigare forskningen i stor utsträckning bekräftas. Handbok för superhjältar förmedlar ojämlika maktrelationer och förstärker bilden av att vita män innehar maktpositioner, vilket således förstärker de samhälleliga ojämlikheterna. Samtidigt, i motsättning till den tidigare forskningen, är superhjälten en kvinnlig karaktär som gör motstånd (Morgan, 1997, s. 1). Vidare bekräftas den tidigare forskningen eftersom Luke (2012, s. 225) och Shor (1999, s.2) menar att en utökad textanvändningskapacitet möjliggör analys och förändring av sociala relationer. Skolverket (2017, s. 10) och Morgan (1997, ss. 1-2) menar att läsare påverkas av texter och att det således blir viktigt att reflektera över hur denna påverkan kan se ut. Tydligt är att texter, medvetet eller omedvetet, har politiska inslag och maktinsinuationer, och likaså Handbok för superhjältar.

Bakgrund: Globalt har övervikt och fetma hos barn blivit ett utmanande folkhälsoproblem under 2000-talet. Cirka 41 miljoner barn under fem års ålder lider av övervikt. Studier visar att överviktiga barn som når vuxen ålder möter många hälsoproblem. Sjuksköterskor har en betydande roll i sitt hälsofrämjande och förebyggande arbete samt kunna uppmärksamma avvikelser om övervikt/fetma.    Motiv: Övervikt/fetma, liksom relaterade sjukdomar, kan i hög grad förebyggas. Det förebyggande arbetet av fetma hos barn behöver därför prioriteras högt. Som sjuksköterska är det viktigt att kunna hjälpa familjer genom att främja, förebygga och identifiera avvikelser i barnets hälsa. Övervikt/fetma hos barn, kan vara ett känsligt område att prata med familjer om. Författarna vill därför belysa hur sjuksköterskorna upplever mötet med familjer till överviktiga barn.   Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta familjer med överviktiga barn i åldrarna 2 – 6 år.   Metod:  En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Dataanalysen genomfördes enligt Lundmans och Hällgren Graneheims innehållsanalys.   Resultat: Tre kategorier framkom ur analysen. Utmanande faktorer i mötet med vårdnadshavare; att beröra ett känsligt ämne, möta föräldrarnas reaktioner samt bemöta kulturella skillnader. Det goda mötet; att anpassa information efter familjens behov och bygga förtroende samt tillit. Hinder i arbetet med övervikt och fetma; hinder såsom stigmatisering kring övervikt/fetma, kunskapsbrist, otydliga riktlinjer samt tidsbrist.   Konklusion: Att diskutera barnets vikt upplevs som ett känsligt ämne. En trygg och god vårdrelation är avgörande i det förebyggande arbetet mot barnfetma. Tydligare riktlinjer vid behandling av övervikt/fetma underlättar. Resurser saknas i form av tid och samarbete med andra yrkesprofessioner för att kunna stötta föräldrarna i arbetet mot barns övervikt. Framtida forskning behövs, då fetma är ett folkhälsoproblem som påverkar den fysiska och psykiska hälsan negativt. / Background: Worldwide, children are becoming excessively heavy at younger ages This has become a challenging public health problem in the 2000s. Today about 41 million children, under the age of five, suffer from overweight/obesity today. Studies demonstrate that overweight/obese children who reach adulthood, faces many health problems. Hence, nurses play a significant role promoting health and working preventively, drawing attention to anomalies in overweight/obesity.  Motive: Overweight/obesity and their related diseases, can be prevented. Consequently, preventive measures taken for overweight/obese children needs to be highly prioritized. For nurse, it is important to promote, prevent, and identify abnormalities in a child’s health. Children´s obesity can be a sensitive topic to raise with families. Therefore, the authors wish to shed light on how nurses’ experiences and approaches engagement with family´s obese children.  Aim: The aim of this study is to describe nurses’ experiences in meeting families with overweight children, ages 2 – 6 years. Methods: A literary review based on eight scientific studies with qualitative approach. Data analysis was conducted according to Lundman’s and Hällgren Graneheim´s content analysis. Results: Three categories emerged from the analysis. Challenging factors in meeting with caregivers; challenges related to sensitive topics, facing families’ reaction, and dealing with cultural differences. The good meeting; adapting information families need and building trust and confidence. Restrictions in the works with overweight/obesity; stigma revolving around overweight/obesity, lack of knowledge and time and unclear guidelines. Conclusion: Discussing a child´s weight, is perceived as a sensitive topic. Safe and good care relations can promote work against child overweight/obesity. Clear guidelines in treatment of overweight/obesity, facilitates and supports nurses. Nurses lack resources in terms of time and collaborating with other professions, to support parents’ betterment of a child’s overweight/obesity. Future research is needed, as overweight/obesity is a public health problem that negatively affects physical and mental health.

Denna studie syftar till att se på hur barn tar sig an konstruktionsritningar i jämförelse med fritt byggande i en lekfull gruppmiljö. Tidigare forskning visar skillnad mellan mängden män och kvinnor i tekniska yrken och även män och kvinnors inställning till de tekniska ämnena. Vissa forskare visar också på åldersskillnader mellan hur barn lär sig tekniska ämnen. Tar fyra- och femåringar frivilligt sig an konstruktionsritningar, följer dem och färdigställer de konstruktionen? Studien har särskilt tittat på om det fanns skillnader mellan flickorna och pojkarna när de byggde? Hur påverkar barnens eget intresse hur de bygger? Om barn, fyra och fem år gamla kan följa bygginstruktioner? Resultatet av denna studie, i viss mån, stödjer tidigare forskning om att det finns en genus aspekt redan i förskoleåldern, pojkarna var mer försekomna och hade lättare för att följa lego instruktioner än flickorna, men frågan kvarstår; varför finns denna skillnad? Förutom genusaspekten fanns det också ett tydligt resultat som visade på skillnad i byggkunskap mellan fyraåringar och femåringar. Fyraåringarna utforskade främst byggmaterialet, medan många av femåringarna kunde följa en Legobygginstruktion näst intill perfekt. / This study aims to look at how children approach building instructions compared to free building in a playful group environment. Researchers have found age differences, between how young children learn technical subjects. Other studies show that there are differences between the number of men and women in technical professions and also between men and women’s approach to the technical subjects. This study seeks discover if and how four and five year olds voluntarily use, follow, and complete a building exercise using instructional drawings. The study paid close attention to if girls and boys had different approaches to building; how does the children’s own interests affect the process of building? If children aged four and five years are capable of following building instructions. The results of this study to some extent support earlier research that there is a gender difference already at four to five years of age, but the question still remains why this difference exists. As well as the gender difference, there was also a strong result showing a difference in building knowledge between the four year olds and the five year olds. The four year olds mainly explored the building material whereas many of the five year olds could successfully follow the building instructions.

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur lärare arbetar med skönlitterärt skrivande tillsammans med sina elever. Använder sig lärarna av någon speciell metod? Jag vill även ta reda på hur eleverna upplever att det är att skriva berättande texter. Vidare vill jag även undersöka om det finns ett samband mellan intresse för läsning och intresse för att skriva berättelser. Med skönlitterärt skrivande avses i det här arbetet att skriva berättelser. För min undersökning har jag använt mig av två olika metoder: intervju och enkät. Jag har intervjuat sex lärare. De lärare jag har valt att intervjua är lärare som är utbildade i ämnet svenska. Enkätundersökningen är gjord med 130 elever i årskurs 3 och 6. Varför jag valt just dessa årskurser är för att jag vet att de har arbetat mycket med texter och framförallt med att skriva berättelser. Eleverna är med andra ord väl medvetna om vad det är för slags text jag ställer frågor om. De intervjuade lärarna arbetar alla efter metoden genrepedagogik och de använder sig på olika sätt av boksamtal i sin undervisning. Det framgår av resultatet att det som är svårast med att skriva berättelse varierar och det kan vara fantasin, strukturen eller att eleverna inte förstå vad de olika begreppen som används inom skrivandet betyder och att det gör skrivandet svårt. Resultatet visar även att det finns en koppling mellan intresset att läsa och intresset/förmågan för att skriva berättelser. Det framkommer också att de elever som läser böcker har en fördel i sitt skrivande när det kommer till uppbyggnad av texten och att få en röd tråd genom hela berättelsen. / The purpose of my essay is to investigate how teachers work with fictional writing together with their pupils. Do teachers use any particular method? I also want to find out how pupils feel about writing narrative texts. My purpose is also to investigate whether there is a connection between interest in reading and interest in writing stories. I am doing my research with pupils of the age 9-12. In my study, fiction writing is referred to as “writing stories”. For my research I have used two different methods: interviews and surveys. I have interviewed six teachers. The teachers are teachers who are educated in the subject Swedish. The survey was conducted with 130 pupils in grades 3 and 6. Why I selected year 3 and 6 is because I know that they have worked a lot with writing stories. The interviewed teachers teach according to the method of genre that means that the text is broken down into smaller parts and the pupils learn how to write different stages in a text. The narrative text has a beginning, a middle, a solution and then the end. The teachers use different ways of book discussions in their teaching. The result shows that what pupils find most difficult in writing stories varies. It may be the imagination, the structure or not understanding concepts that make it difficult. The result also shows that there is a link between the interest to read and the interest/ability to write stories. The teachers say that pupils who read a lot also write better than pupils who do not. The readers often tend to have a better red thread through their own stories.