Inom hälso- och sjukvården bedrivs verksamhet dygnet runt, därmed är skiftarbetet en nödvändighet för sjuksköterskor inom slutenvården. Tidigare forskning visar att skiftarbetet kan påverka hälsan negativt, i form av både gastrointestinala besvär, sömnstörningar och inverkan på livsstilsfaktorer. Det lyfts att allt fler sjuksköterskor går ner i arbetstid för att orka arbeta inom slutenvården. Detta ses kunna påverka både patientsäkerhet och möjligheten att säkerställa en god vård. Syftet med litteraturöversikten var att belysa skiftarbetets betydelse för upplevd hälsa bland sjuksköterskor inom slutenvården. Metoden som användes var en litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa ansatser inkluderades. I resultatet identifierades två teman skiftarbetets betydelse för möjligheten till ett gott liv och skiftarbetets betydelse för att finna balans mellan arbete och privatliv. Resultatet synliggör därmed sjuksköterskors upplevelser av skiftarbetets påverkan på både den fysiska och psykiska hälsan. Det handlade även om upplevelser om påverkan på privatlivet och möjligheten till en hälsosam livsstil. Skiftarbetet upplevdes inverka på både sömnvanor och hälsan i stort, vilket resulterade i oro över att begå misstag och förbise förändringar i tillståndet hos patienten. Främjandet av hälsa bland skiftarbetande sjuksköterskor ses därav som betydelsefullt för att bibehålla en stärkt yrkeskår och upprätthålla god vård. Denna litteraturöversikt ses bidra till förståelse kring upplevd hälsa i relation till skiftarbete. I sin tur kan detta främja ett förebyggande arbete avseende sjuksköterskors hälsa inom slutenvården. Kopplingen mellan ohälsa och skiftarbete är styrkt men det kvarstår ett behov av empirisk kvalitativ forskning kring sjuksköterskors upplevelse av hälsa i relation till skiftarbete.

Syftet med denna studie är att studera skillnader i upplevd hälsa mellan utrikes- och inrikesfödda relaterat till socioekonomiska aspekter, sociala nätverk och familjeförhållande. Data som används till att undersöka ställda hypoteser kommer från Levnadsnivåundersökningarna (LNU) för år 2010 som innefattar individer skrivna i Sverige mellan 18-75 år. För denna studie har urvalet begränsats till individer mellan 18-65 år som alla svarat på frågan om var de är födda (n=1724). Hypoteserna är utformade utifrån teori om socialt stöd och dess funktion för olika slags sociala nätverk. Därtill utgår vi från tidigare forskning om familjens betydelse för hälsa samt utrikesföddas specifika situations betydelse för hälsa. Data analyseras genom logistisk regressionsanalys. Resultatet av studien visar att det finns skillnader i upplevd hälsa mellan utrikes- och inrikesfödda, men att förklaringarna till dålig upplevd hälsa ser olika ut i de olika grupperna. Vid jämförelse visar studien att socioekonomiska aspekter och sociala nätverk förklarar skillnader bland inrikesfödda i större utsträckning än för utrikesfödda, medan familjeförhållanden inte kan sägas förklara något alls i någon av grupperna. Däremot upptäcks en icke-signifikant tendens till sämre hälsa bland utrikesfödda ensamhushåll jämfört med inrikesfödda ensamhushåll som fortsatt forskning uppmuntras att undersöka vidare.

Inledning: Hälsoprofilbedömning™ (HPB) är en tvärvetenskaplig metod med förankring i såväl medicin, fysiologi och beteendevetenskap. Resultat från gjorda Hälsoprofilbedömningar åren 2011-2014 har möjliggjort skapandet av HPI Databas, som innehöll ca 100 000 tillgängliga HPB vilket bildade grunden för statistisk analys av ett antal hälsovariabler. Syfte och frågeställningar: Studien hade två huvudsakliga syften. Det ena var att undersöka vilka som deltagit i HPB, hur dessa deltagare skiljde sig från det svenska folket (utifrån selekterade bakgrunds- och hälsovariabler) och om HPI Databas kan anses vara representativ för det svenska folket. Fråga 1 sökte därför besvara huruvida deltagarna i HPI Databas skiljde sig från det svenska folket utifrån 12 variabler fördelade på 4 kategorier. Det andra syftet var att undersöka sambandet mellan hälsovanor och hälsoupplevelser respektive hälsodata. Fråga 2 och 3 berörde därför vilka statistiska samband som förelåg mellan några hälsovanor (motion, kost, rökning) och hälsoupplevelser (upplevd stress, trötthet och hälsa) respektive hälsodata (BMI, O2 ml·kg-1·min-1, midjeomfång, blodtryck) inom HPI Databas. Metod: Design: Tvärsnittsstudie. Resultat baserades på statistiska jämförelser samt analyser av kvantifierade hälsovariabler. Studieobjektet var HPI Databas (2011-2014). I studiens första del (Frågeställning 1) användes olika jämförelseunderlag som ansågs vara representativa för det svenska folket. För denna del selekterades specifika frågor och variabler från HPI Databas för att kunna jämföra med respektive underlag. För frågeställning 2 och 3 användes olika former av regressionsanalys som statistisk metod. Resultat: Fråga 1: Deltagarna i HPI Databas skilde sig signifikant från jämförelseunderlaget genom mindre rökning, mindre upplevd stress, högre upplevd hälsa, lägre blodtryck och högre O2 ml·kg-1·min-1. . Däremot hade dessa deltagare signifikant högre BMI och större midjeomfång. Variablerna motion, kost och upplevd trötthet bedömdes ej vara jämförbara. Fråga 2 och 3: Hälsosamma motions- och kostvanor uppvisade överlag positiva korrelationer med positiva hälsoupplevelser och hälsodata. Kostvanor uppvisade starkast koppling till BMI och midjeomfång, medan motionsvanor korrelerade starkast med O2 ml·kg-1·min-1. Bägge uppvisade små, men signifikanta, samband med (lägre) blodtryck. Rökning var en svårtolkad variabel, med flera tvetydiga fynd som kan bero på rökningens effekter på nervsystemet. Konklusion: Det gick ej att avgöra huruvida HPI Databas kan anses vara representativ för det svenska folket. Signifikanta samband förelåg mellan motions- respektive kostvanor och hälsoupplevelser samt hälsodata. Samband relaterade till rökning var överlag tvetydiga. / Introduction: Health Profile Assessment™ (HPB) is an interdisciplinary method with roots in several scientific disciplines; medicine, physiology and behavioral science. Data from HPBs conducted during the years 2011-2014 have enabled the creation of HPI Databas (Database), a database that (at the time of this study) contained approximately 100 000 HPBs. Purpose and Issues: This study had two main purposes. The first was to examine the group of people who've participated in HPB during this period of time, how these participants differed from the Swedish population and if HPI Databas can be considered representative of the Swedish population: Issue 1 sought to answer if and how HPI Databas differed from the Swedish population on the basis of 12 variables divided into 4 categories. The second purpose was to investigate the relationship between health habits, health experiences and health data: Issues 2 and 3 sought to investigate the statistical relationships between a few selected health habits (exercise, diet, smoking), health experiences (perceived stress, fatigue, health) and health data (BMI, O2 ml·kg-1·min-1, waist circumference, blood pressure) within HPI Databas. Method: The chosen method for this study was a cross-sectional design and was based on statistical comparisons and analyzes of quantified health variables. The studied object was HPI Databas. The study's first part used varying sources for comparison that were considered to be representative of the Swedish population. For this part specific questions were selected and cut-offs for each variable were specified in order to make the variables comparable. For issues 2 and 3 different types of regression analysis were selected as the statistical method. Results: Issue 1: Participants from HPI Databas smoked less than the average Swedish citizen, perceived less stress and better overall health, had lower blood pressure and better O2 ml·kg-1·min-1. However, their BMI and waist circumference were greater than average. Exercise, dietary habits and perceived fatigue proved to be non-comparable. Issues 2 and 3: Healthy exercise and dietary habits showed overall positive correlation with positive health experiences and health data. Dietary habits showed the strongest connection to BMI and waist circumference, while exercise habits had the strongest connection to O2 ml·kg-1·min-1. Both correlated with (lower) blood pressure. Smoking proved to be a difficult variable to interpret, with several equivocal findings that may stem from how smoking affects the nervous system. Conclusion: It is unclear whether or not HPI Databas is representative of the Swedish population. Significant relationships were found between exercise- and dietary habits, and health experiences and health data. Relationships related to smoking were equivocal overall.

Astma är en kronisk luftvägssjukdom som runt 235 miljoner människor världen över lider av. Det pågår idag mycket forskning kring astma men fortfarande har man inte lokaliserat de bakomliggande faktorerna som orsakar sjukdomen. Det råder idag delade meningar kring sambandet mellan astma och fysisk aktivitet och många individer med astma begränsas av sin sjukdom i det dagliga livet. Syftet med arbetet är att beskriva hur förhållandet mellan den kroniska luftvägssjukdomen astma och fysisk aktivitet påverkar astmatikers upplevelse av hälsa. Vidare är syftet att undersöka om astma är en barriär för fysisk aktivitet och om astmatiker känner sig begränsade av sin sjukdom. Arbetet är en litteraturstudie baserat på tio originalartiklar som vi fann genom att söka i vårdvetenskapliga databaser. För att kunna se problemet ur olika perspektiv, inkluderades såväl kvalitativa som kvantitativa artiklar. Följande huvudteman framkom: Astma och fysisk aktivitet, information, kunskap och kontroll, samt astmatikers upplevelse av hälsa. Resultatet av arbetet visar på att fysisk aktivitet vid astma främjar astmatikerns upplevelse av hälsa och att individer med astma, genom god information och kunskap om sjukdomen, inte behöver vara begränsade vid fysisk aktivitet. I diskussionen framkommer det att genom bättre information, klarare riktlinjer och ett förespråkande av fysisk aktivitet, kan individer med astma leva ett mer hälsosamt och aktivt liv utan begränsningar relaterade till sjukdomen. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>Athletes’ health in relation to sport participation has been rather unexplored from a holistic perspective. The objectives of this study were: a) to test the modified version of the Perceived Health & Sport Participation Profile (PHSPP) Questionnaire; b) to examine the relationship between athletes’ perceived health, sport satisfaction, goal orientation, athletic identity, self-esteem and physical self perception. The Perceived Health & Sport Participation model (PH&SP) (Stambulova, Johnson, Lindwal & Hinic, 2006) was used as theoretical framework. A package of five instruments was completed by 136 competitive athletes representing different sports and levels. A test-re-test was conducted on the PHSPP with 34 athletes. Descriptive statistics, factor analyses, oneway ANOVA and correlation analyses by SPSS were employed to analyze data. The results supported the PH&SP model in much but also suggested that the questionnaire still can be improved. Factor analyses resulted in eight extracted factors explaining 55.92% of the total variance. Based on factor analyses and the PH&SP-model, eight transformed component variables were created. Test-re-test reliability for these was good. The study also confirmed that there are significant relationships between the transformed component variables of the PHSPP, athletic identity, goal orientation, self-esteem and physical self perception. The results are discussed with reference to previous research and the PH&SP-model.</p>

<p>Syfte och frågeställningar:</p><p>Studiens övergripande syfte var att undersöka hälsan hos musikstuderande. Ytterligare ett syfte var att jämföra musik- med idrottsstuderandes hälsa. Fokus var att undersöka och jämföra hälsan med avseende på upplevd hälsa och fysiska aktivitetsvanor.</p><p>För att kunna undersöka och beskriva KMH studenternas hälsa ställdes följande frågeställningar:</p><p> Hur ser musikstudenternas upplevda hälsa ut?</p><p> Hur ser musikstudenternas fysiska aktivitetsvanor ut?</p><p>För att uppnå studiens jämförande syfte ställdes följande frågeställningar:</p><p> Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande upplevd hälsa?</p><p> Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande fysiska aktivitetsvanor?</p><p>Metod:</p><p>För att uppnå syftet genomfördes en kvantitativ undersökning. Studien var avgränsad till att innefatta studenter från Kungliga Musikhögskolan (KMH) och Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Dessutom var studiens mätinstrument avgränsat till att gälla GIH:s hälsotests frågeformulär. Frågeformuläret delades ut i fem klasser på KTH varav 96 st. enkäter samlades in. Information från GIH-studenterna fanns tillgänglig sedan en tidigare studie genomförts, då hälsan hos 145st studenter undersöktes.</p><p>Resultat:</p><p>KMH-Studenternas upplevda kroppsliga och själsliga hälsa ligger över svarsalternativet ganska tillfredställande. Resultaten visar att KMH-studenterna är personer som rör sig en hel del och blir svettiga och andfådda någon gång ibland. De är fysiskt aktiva 2-3 dagar/vecka då gränsen för fysisk aktivitet sätts till 30 minuter sammanlagd tid under ett dygn. De signifikanta skillnader som framkom är att GIH-studenterna skattar sin fysiska hälsa, psykiska hälsa på privatliv och tid man kopplar av, högre än vad KMH-studenterna gör. Det föreligger även signifikanta skillnader på fyra av frågorna gällande studentgruppernas fysiska aktivitetsvanor, där GIH-studenterna är de som är mest fysiskt aktiva.</p><p>Slutsats:</p><p>KMH-studenterna upplever ganska ofta hopp, glädje, meningsfullhet etc. i sitt privat- och arbetsliv. De når inte upp till de rekommenderade nivåerna för fysisk aktivitet, varför inaktivitet är en riskfaktor för deras hälsa. Jämförelsen mellan grupperna visade att GIH-studenterna och KMH-studenterna skattar sin psykiska hälsa lika högt. När det gäller deras fysiska aktivitetsvanor så är GIH-studenterna mer aktiva.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p>Syftet är att undersöka två skolors friskvårdsarbete, samt om det är möjligt att jämföra personalens upplevda hälsa med ledningens syn på personalens hälsa.</p><p>För att ta reda på detta syfte har vi formulerat följande frågeställningar:</p><ul type="disc"><li>På vilket sätt jobbar skolorna med friskvård?</li><li>Vad har skolorna för mål med friskvårdsarbetet?</li><li>Hur ser ledningen på personalens upplevda hälsa?</li><li>Hur ofta deltar personalen i friskvårdsarbetet?</li><li>Hur upplever personalen sin hälsa?</li><li>Hur upplever personalen skolans friskvårdsarbete?</li></ul><p><strong>Metod</strong></p><p>Vi har valt att använda oss av både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning i vårt examensarbete. Anledningen till att vi valt att använda oss av både intervjuer och enkäter är att vi dels vill få en djupare förståelse för ledningens syn på friskvården, samt en bredare syn på personalens upplevda hälsa och deras inställning till skolans friskvård. Vi intervjuade två biträdande rektorer och delade totalt ut 143 enkäter på de båda skolorna och vi fick en svarsfrekvens på 48.9 procent dvs. 70 stycken enkäter.</p><p><strong>Resultat</strong></p><p>Det resultatet visade var att skolorna erbjuder friskvårdsaktiviteter och en friskvårdstimme varje vecka men det är endast ett fåtal som utnyttjar respektive deltar i dessa möjligheter.</p><p>Personalens upplevda hälsa var generellt god, förutom att det var höga siffror som visade att många hade långvarig värk i såväl axlar som nacke/rygg. Merparten av personalen på skolan tyckte inte att ledningen gjorde tillräckligt för att främja personalens hälsa. </p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Efter att ha studerat både ledningens och personalens syn samt förkovrat oss i olika studier och litteratur så har vi förstått att friskvårdsarbetet är komplicerat. För skolorna gäller det inte bara att satsa på friskvård, man måste också göra rätt satsningar som tilltalar personalen. Det är möjligt att vår undersökning skulle te sig annorlunda om vi gjorde den ett år framåt i tiden då den ena skolan nyligen hade startat sin satsning på friskvårdsarbetet.</p>

<p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p><p>Vårt syfte är att undersöka och följa upp utvalda hälsokomponenter hos deltagarna i <em>VillGott-projektet </em>i Solna Stad våren 2008. Frågeställningar:</p><p><p>1. Hur ser den upplevda kroppsliga hälsan ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variablerna fysisk aktivitet och sömnvanor (utvilad och en god nattsömn)?</p><p>2. Hur ser den upplevda själsliga hälsan ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variablerna kontroll i vardagen och socialt nätverk?</p><p>3. Hur ser den fysiska aktiviteten ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variabeln sömnvanor (utvilad och en god nattsömn)?</p><p>4. Hur ser den upplevda kontrollen av vardagen, det sociala nätverket och sömnvanorna (utvilad och en god nattsömn) ut vid de tre mättillfällena?</p></p><strong><p>Metod</p></strong><p>Detta är en longitudinell kvantitativ studie baserad på enkäter, en uppföljning av <em>VillGott-projektet </em>som genomfördes våren 2008 i Solna. De deltagare som deltog i två mättillfällen under projektet fick förfrågan om att vara med i en uppföljning där de skulle fylla i en likadan enkät (GIH´s hälsoenkät) som vid de två tidigare mättillfällena. Datainsamlingen skedde under två dagar vid en bestämd mötesplats och de som inte hade möjlighet att ansluta vid de tillfällena erbjöds att fylla i enkäten per post. Sammanställningen och analysen av data utfördes i statistikprogrammet SPSS. Studiens svarsfrekvens är 89 procent.</p><strong><p>Resultat</p></strong><p>De respondenter som upplevde en bra kroppsliga hälsa var vid första mättillfället 50,8 procent, vid andra mättillfället 59,4 procent och vid tredje mättillfället 68,8 procent. Den själsliga hälsan upplevs nästan lika bra vid samtliga mättillfällena; vid 1:a tillfället 79 procent, vid 2:a tillfället 78,7 procent och vid 3:e tillfället 75 procent. Respondenternas frekvens på fysisk aktivitet är indelad i två grupper, "aktiv" och "inaktiv", där 42,6 procent är aktiva vid första mättillfället, 63,5 procent vid andra tillfället och 50 procent vid tredje tillfället.</p><strong><p>Slutsats</p></strong><p>Vår slutsats blir att <em>VillGott-projektet </em>bidrog till att öka deltagarnas fysiska aktivitetsvanor, även sex månader efter träningsperiodens slut, vilket i sin tur bidrog till en bättre upplevd kroppslig hälsa. Med stöd från forskning vet vi att den upplevda hälsan utgör en indikator på den faktiska hälsan.</p></p><p><p> </p></p>

Syfte och frågeställningar: Studiens övergripande syfte var att undersöka hälsan hos musikstuderande. Ytterligare ett syfte var att jämföra musik- med idrottsstuderandes hälsa. Fokus var att undersöka och jämföra hälsan med avseende på upplevd hälsa och fysiska aktivitetsvanor. För att kunna undersöka och beskriva KMH studenternas hälsa ställdes följande frågeställningar:  Hur ser musikstudenternas upplevda hälsa ut?  Hur ser musikstudenternas fysiska aktivitetsvanor ut? För att uppnå studiens jämförande syfte ställdes följande frågeställningar:  Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande upplevd hälsa?  Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande fysiska aktivitetsvanor? Metod: För att uppnå syftet genomfördes en kvantitativ undersökning. Studien var avgränsad till att innefatta studenter från Kungliga Musikhögskolan (KMH) och Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Dessutom var studiens mätinstrument avgränsat till att gälla GIH:s hälsotests frågeformulär. Frågeformuläret delades ut i fem klasser på KTH varav 96 st. enkäter samlades in. Information från GIH-studenterna fanns tillgänglig sedan en tidigare studie genomförts, då hälsan hos 145st studenter undersöktes. Resultat: KMH-Studenternas upplevda kroppsliga och själsliga hälsa ligger över svarsalternativet ganska tillfredställande. Resultaten visar att KMH-studenterna är personer som rör sig en hel del och blir svettiga och andfådda någon gång ibland. De är fysiskt aktiva 2-3 dagar/vecka då gränsen för fysisk aktivitet sätts till 30 minuter sammanlagd tid under ett dygn. De signifikanta skillnader som framkom är att GIH-studenterna skattar sin fysiska hälsa, psykiska hälsa på privatliv och tid man kopplar av, högre än vad KMH-studenterna gör. Det föreligger även signifikanta skillnader på fyra av frågorna gällande studentgruppernas fysiska aktivitetsvanor, där GIH-studenterna är de som är mest fysiskt aktiva. Slutsats: KMH-studenterna upplever ganska ofta hopp, glädje, meningsfullhet etc. i sitt privat- och arbetsliv. De når inte upp till de rekommenderade nivåerna för fysisk aktivitet, varför inaktivitet är en riskfaktor för deras hälsa. Jämförelsen mellan grupperna visade att GIH-studenterna och KMH-studenterna skattar sin psykiska hälsa lika högt. När det gäller deras fysiska aktivitetsvanor så är GIH-studenterna mer aktiva.

Syfte och frågeställningar Vårt syfte är att undersöka och följa upp utvalda hälsokomponenter hos deltagarna i VillGott-projektet i Solna Stad våren 2008. Frågeställningar: 1. Hur ser den upplevda kroppsliga hälsan ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variablerna fysisk aktivitet och sömnvanor (utvilad och en god nattsömn)? 2. Hur ser den upplevda själsliga hälsan ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variablerna kontroll i vardagen och socialt nätverk? 3. Hur ser den fysiska aktiviteten ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variabeln sömnvanor (utvilad och en god nattsömn)? 4. Hur ser den upplevda kontrollen av vardagen, det sociala nätverket och sömnvanorna (utvilad och en god nattsömn) ut vid de tre mättillfällena? Metod Detta är en longitudinell kvantitativ studie baserad på enkäter, en uppföljning av VillGott-projektet som genomfördes våren 2008 i Solna. De deltagare som deltog i två mättillfällen under projektet fick förfrågan om att vara med i en uppföljning där de skulle fylla i en likadan enkät (GIH´s hälsoenkät) som vid de två tidigare mättillfällena. Datainsamlingen skedde under två dagar vid en bestämd mötesplats och de som inte hade möjlighet att ansluta vid de tillfällena erbjöds att fylla i enkäten per post. Sammanställningen och analysen av data utfördes i statistikprogrammet SPSS. Studiens svarsfrekvens är 89 procent. Resultat De respondenter som upplevde en bra kroppsliga hälsa var vid första mättillfället 50,8 procent, vid andra mättillfället 59,4 procent och vid tredje mättillfället 68,8 procent. Den själsliga hälsan upplevs nästan lika bra vid samtliga mättillfällena; vid 1:a tillfället 79 procent, vid 2:a tillfället 78,7 procent och vid 3:e tillfället 75 procent. Respondenternas frekvens på fysisk aktivitet är indelad i två grupper, "aktiv" och "inaktiv", där 42,6 procent är aktiva vid första mättillfället, 63,5 procent vid andra tillfället och 50 procent vid tredje tillfället. Slutsats Vår slutsats blir att VillGott-projektet bidrog till att öka deltagarnas fysiska aktivitetsvanor, även sex månader efter träningsperiodens slut, vilket i sin tur bidrog till en bättre upplevd kroppslig hälsa. Med stöd från forskning vet vi att den upplevda hälsan utgör en indikator på den faktiska hälsan.