Syftet med denna studie är att studera skillnader i upplevd hälsa mellan utrikes- och inrikesfödda relaterat till socioekonomiska aspekter, sociala nätverk och familjeförhållande. Data som används till att undersöka ställda hypoteser kommer från Levnadsnivåundersökningarna (LNU) för år 2010 som innefattar individer skrivna i Sverige mellan 18-75 år. För denna studie har urvalet begränsats till individer mellan 18-65 år som alla svarat på frågan om var de är födda (n=1724). Hypoteserna är utformade utifrån teori om socialt stöd och dess funktion för olika slags sociala nätverk. Därtill utgår vi från tidigare forskning om familjens betydelse för hälsa samt utrikesföddas specifika situations betydelse för hälsa. Data analyseras genom logistisk regressionsanalys. Resultatet av studien visar att det finns skillnader i upplevd hälsa mellan utrikes- och inrikesfödda, men att förklaringarna till dålig upplevd hälsa ser olika ut i de olika grupperna. Vid jämförelse visar studien att socioekonomiska aspekter och sociala nätverk förklarar skillnader bland inrikesfödda i större utsträckning än för utrikesfödda, medan familjeförhållanden inte kan sägas förklara något alls i någon av grupperna. Däremot upptäcks en icke-signifikant tendens till sämre hälsa bland utrikesfödda ensamhushåll jämfört med inrikesfödda ensamhushåll som fortsatt forskning uppmuntras att undersöka vidare.

The number of young single-person households is consistently increasing in South Korea, as in Sweden where the most common type of household is the single-person household. Housing is the key to the transition of young adults to adulthood and it can affect their quality of life and economic security throughout their lifetime. However, young people have encountered a similar housing problem in Sweden and South Korea, countries with different social, cultural, and political backgrounds. This study explores the policy implications garnered from Sweden for establishing housing policies for young single-person households in South Korea by investigating the difference between the housing policies in Sweden and South Korea and the rental housing provisions for young single-person households. The policy implications for single-person households in South Korea are, first, increasing the supply of rental housing and easing housing support requirements to provide housing to more young people as an alternative to increasing the universality of housing welfare policies. Second, providing the applicants' with applications and contracts on a single platform through an online integrated housing support system can be expected to improve operational efficiency and provide better convenience to residents. Third, a method of supplying a variety of housing to each region through regional integrated dormitory supply utilizing an integrated system, and satisfying the demands of the housing consumers, can be considered to establish an effective housing policy.