Blodtrycket regleras av det autonoma nervsystemet tillsammans med det hormonella systemet RAAS och utgör en hälsofara då det belastar framför allt hjärt- och kärlsystemet. Hypertoni är en av nutidens största folksjukdomar och drabbar omkring 27 % av Sveriges befolkning. Syftet med denna litteraturstudie är att granska huruvida massage kan påverka blodtrycket hos patienter med hypertoni och se om massagebehandling kan användas som komplement till medicinering. 15 vetenskapliga artiklar har studerats angående massage och dess verkan på blodtryck. De vetenskapliga artiklarna gav resultat om att massageterapi ger en positiv effekt när det kommer till att sänka blodtryck. Resultaten synliggjorde en ökad avslappning hos de deltagande i samtliga undersökningar. Det parasympatiska systemet påvisades aktiveras, och därmed minskade utsöndringen av stresshormon som utgör en betydande faktor vid hypertoni. Trots detta ses massage ofta som en metod utan vetenskaplig grund, men det börjar blir en alltmer accepterad terapeutisk metod av såväl allmänheten som det medicinska verksamhetsområdet. Det behövs göras fler studier inom detta pågående dilemma, då antalet patienter med hypertoni ständigt ökar samtidigt som vetskapen om massagens positiva följder växer utan att tas till användning. / The effect of massage on hypertension – a literature study Blood pressure is regulated by the autonomic nervous system along with the hormonal system RAAS and is a health risk mainly when it comes to the cardiovascular system. Hypertension is one of the biggest diseases and affects about 27 % of the Swedish population. The purpose of this study is to see whether massage can affect blood pressure in patients with hypertension and if massage therapy therefor can be used as a supplement to medication. 15 scientific articles about the massage and its effects on blood pressure were studied. Massage therapy has been shown to have a positive effect when it comes to lowering blood pressure. The results made a visible relaxation of the participations in all examinations. The parasympathetic system was activated, and thereby reduced the secretion of stress hormones which are a significant factor when it comes to hypertension. Although massage is often seen as a method with no scientific basis, it becomes more and more accepted by the public and the medical activity. More scientific studies need to be done in this ongoing dilemma, where the number of patients with hypertension are constantly increase while knowing the positive impact of massage is growing without being used.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2001. / Härtill 5 uppsatser.

<p>Syfte med denna interventionsstudie var att undersöka om taktil massage hade någon effekt på upplevelsen av smärta och oro, pulsfrekvens, andningsfrekvens och blodtryck hos patienter med brännskador. Syftet var även att studera mängden av smärtstillande läkemedel som patienterna erhåller. Urvalet bestod av de patienter som kom till brännskadeintensiven och accepterade att ingå i studien. I studien kom 18 patienter att ingå och dessa blev slumpmässigt fördelade till experiment alternativt kontrollgrupp. Det fanns signifikanta skillnader mellan kontrollgruppen och interventionsgruppen i variablerna puls och diastoliskt blodtryck. Inom kontrollgruppen framkom signifikanta skillnader över tid i systoliskt och diastoliskt blodtryck och smärta och inom interventionsgruppen framkom signifikanta skillnader i systoliskt blodtryck, smärta och andningsfrekvens. Taktil massage kan ha viss smärtlindrande effekt, vilket tidigare forskning inom andra områden visat, men kan inte tydligt styrkas av föreliggande studie, samt att taktil massage sänker puls och skulle kunna vara ett komplement till traditionell behandling med farmaka på grund av de biverkningar som finns med farmaka.</p>

Syfte med denna interventionsstudie var att undersöka om taktil massage hade någon effekt på upplevelsen av smärta och oro, pulsfrekvens, andningsfrekvens och blodtryck hos patienter med brännskador. Syftet var även att studera mängden av smärtstillande läkemedel som patienterna erhåller. Urvalet bestod av de patienter som kom till brännskadeintensiven och accepterade att ingå i studien. I studien kom 18 patienter att ingå och dessa blev slumpmässigt fördelade till experiment alternativt kontrollgrupp. Det fanns signifikanta skillnader mellan kontrollgruppen och interventionsgruppen i variablerna puls och diastoliskt blodtryck. Inom kontrollgruppen framkom signifikanta skillnader över tid i systoliskt och diastoliskt blodtryck och smärta och inom interventionsgruppen framkom signifikanta skillnader i systoliskt blodtryck, smärta och andningsfrekvens. Taktil massage kan ha viss smärtlindrande effekt, vilket tidigare forskning inom andra områden visat, men kan inte tydligt styrkas av föreliggande studie, samt att taktil massage sänker puls och skulle kunna vara ett komplement till traditionell behandling med farmaka på grund av de biverkningar som finns med farmaka.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

<p>Blodtrycksmätning innehåller många olika moment och studiens syfte var att belysa aktuell forskning kring tre faktorer som kan påverka resultatet vid blodtrycksmätning. Faktorerna delades in i kategorierna kläder (med/utan), arm (höger/vänster), och korsade ben eller ej. För att uppnå studiens syfte ställdes tre frågor; Blir det någon skillnad om blodtrycket mäts med eller utan kläder under blodtrycksmanschetten? Spelar det någon roll om blodtrycket mäts i höger eller vänster arm? Hur påverkar korsade ben resultatet vid blodtrycksmätning? Svaren söktes i 12 vetenskapliga artiklar som granskades, analyserades och värderades vetenskapligt. Inom kategorin kläder påvisades inte resultatet någon skillnad i uppmätt blodtryck beroende på om armen var klädd eller ej. Resultatet visade att det fanns viss skillnad i uppmätt blodtryck mellan höger och vänster arm och därför bör blodtrycket mätas i båda. Resultatet visar även att blodtrycket ska mätas med icke korsade ben i knähöjd. En studie visade att blodtrycket inte steg med benen korsade i ankelhöjd. </p>

Blodtrycksmätning innehåller många olika moment och studiens syfte var att belysa aktuell forskning kring tre faktorer som kan påverka resultatet vid blodtrycksmätning. Faktorerna delades in i kategorierna kläder (med/utan), arm (höger/vänster), och korsade ben eller ej. För att uppnå studiens syfte ställdes tre frågor; Blir det någon skillnad om blodtrycket mäts med eller utan kläder under blodtrycksmanschetten? Spelar det någon roll om blodtrycket mäts i höger eller vänster arm? Hur påverkar korsade ben resultatet vid blodtrycksmätning? Svaren söktes i 12 vetenskapliga artiklar som granskades, analyserades och värderades vetenskapligt. Inom kategorin kläder påvisades inte resultatet någon skillnad i uppmätt blodtryck beroende på om armen var klädd eller ej. Resultatet visade att det fanns viss skillnad i uppmätt blodtryck mellan höger och vänster arm och därför bör blodtrycket mätas i båda. Resultatet visar även att blodtrycket ska mätas med icke korsade ben i knähöjd. En studie visade att blodtrycket inte steg med benen korsade i ankelhöjd.

SammanfattningSyftet: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans tillvägagångssätt vid planerade blodtrycksbesök avseende samtalsämnen, tidsåtgång, dokumentation och uppföljning.Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie där populationen var distriktssköterskorfrån vårdcentraler i Dalarna. Studien bygger på 50 observationer av blodtrycksbesök utifrånen strukturerad checklista som utvecklats för denna studie.Resultatet: I genomsnitt ägnades 14 minuter åt patienten vid blodtrycksbesök. Samtal omlivsstilsfaktorer förekom oftare med yngre personer och en signifikant skillnad (p=0,024)påvisades mellan åldersgrupperna 51-64 år och 65-92 år. Fysisk aktivitet var den livsstilsfaktor som det samtalades oftast om, en signifikans påvisades (p = 0,002) mellan åldersgrupper och kön (p = 0,044). Alkohol och sömn samtalades det minst om.Blodtrycksläkemedel och biverkningar samtalades om i 74 procent av besöken. Vid 22 procent av blodtrycksbesöken bestämdes ingen uppföljning av blodtrycket.Slutsats: Tiden vid planerade blodtrycksbesöken hos distriktssköterskan var övervägandekort. Samtal om blodtrycksläkemedel förekom i högre grad än livsstilsfaktorer, och oftastberördes endast en livsstilsfaktor vid besöket. Generellt samtalades det mindre med äldre omlivsstilsfaktorer.Primärvårdens organisation av patienter med högt blodtryck bör ses över föratt ta till vara distriktssköterskans specifika kompetens i livsstilsfrågor.

Då standarden för blodtrycksmätning numera gått ifrån mätning i liggande läge till mätning i sittande läge och då det arteriella blodtrycket varierar med kroppsläge samt muskelarbete kan det vara av intresse att utvärdera effekter av ändrad kroppsposition vid sittande blodtrycksmätning. Syftet med studien var därmed att fastställa om resultatet av sittande blodtrycksmätning påverkas av om armstöd används eller inte samt om användande av ryggstöd påverkar blodtrycksvärdet vid sittande mätning.   99 friska personer ingick i den slutgiltiga testgruppen och fick genomgå en undersökning där fyra blodtryck mättes auskultatorisk med detektion av Korotkoff-ljuden (fas ett och fas fem). Två blodtryck mättes sittandes på en pall utan ryggstöd varav ett med armstöd och ett utan armstöd. Två tryck mättes sittandes på en stol med ryggstöd varav ett med armstöd och ett utan armstöd. Armen vilade på en brits i hjärthöjd under mätningarna med armstöd och under mätningarna utan armstöd höll testpersonen själv armen i hjärthöjd.   Det föreligger inte några signifikanta skillnader i uppmätt blodtryck vid mätning i sittande position med/utan armstöd eller med/utan ryggstöd. Att använda ryggstöd samt armstöd vid blodtrycksmätning i sittande läge anses därför inte påverka blodtrycket då armen är i hjärthöjd.

Sammanfattning  Bakgrund: I Sverige har regeringen beslutat att genom fokus på primärvård förbättra folkhälsan. Fortfarande har 1,8 miljoner svenskar hypertoni, hälften står under behandling. I Gävleborg har antalet patienter med diagnosen ökat. Region Gävleborg siktar på jämlik vård men omhändertagandet av patienter med hypertoni skiljer sig åt då vissa hälsocentraler erbjuder sjuksköterskeledd hypertonimottagning. Vissa studier har sjuksköterskeledd hypertonimottagning påvisat gynnsamma effekter på exempelvis följsamhet. Forskningsläget är dock fortfarande osäkert.  Syfte: Syftet med studien var att jämföra blodtrycks- och kolesterolvärden hos patienter med diagnosen hypertoni vid två hälsocentraler, varav en har sjuksköterskeledd hypertonimottagning.  Metod: Metoden var en tvärsnittsstudie med komparativ och deskriptiv design och kvantitativ ansats. Urvalsmetoden var ändamålsenlig av hälsocentraler med olika omhändertagande av patienter med hypertoni. Urvalsgruppen var patienter med diagnosen hypertoni utan andra kroniska sjukdomar i åldern 40-80 år. Data, blodtrycks- och kolesterolvärden från patientjournaler analyserades med komparativ statistik i form av Chi 2-test.  Huvudresultat: Resultatet visade en starkt signifikant skillnad i andel patienter med välbehandlat blodtryck till fördel för den sjuksköterskeledda hypertonimottagningen. Även när det gällde kolesterolvärden fanns en signifikant skillnad, där den sjuksköterskeledda mottagningen hade lägre andel patienter med förhöjda värden. Den större andelen välbehandlade patienter återfanns vid den hälsocentral som hade sjuksköterskeledd hypertonimottagning.  Slutsats: Många faktorer påverkar varför en patient inte når målblodtryck (&lt;140/90 mmHg) och anses välbehandlad. I föreliggande studie kunde starkt samband ses mellan välbehandlade blodtryck och hälsocentral med sjuksköterskeledd hypertonimottagning. Detta motiverar framtida interventionsstudier.