Perioperative hypotension corresponds to critically low blood pressure events during the pre, intra and postoperative periods. It is a common side effect of general anaesthesia and is strongly associated with an increased risk of postoperative complications, such as acute kidney injury, myocardial injury and in the worst case death. Early treatment of hypotension, preferably even before onset, is crucial in order to reduce the risk and severity of its associated complications. This work explores methods for predicting the onset of hypotension which could serve as a warning mechanism for clinicians managing the patient’s hemodynamics. More specifically, we present methods using only the arterial blood pressure curve to predict two different definitions of hypotension. The presented methods are based on a Convolutional Neural Network (CNN) trained on data from patients undergoing high-risk surgery. The experimental results show that our network can predict hypotension with 70% sensitivity and 80% specificity 5 minutes before onset. The prediction performance is then quickly reduced for longer prediction times, resulting in 60% sensitivity and 80% specificity 15 minutes before onset. / Perioperativ hypotension motsvarar perioder av kritiskt lågt blodtryck före, under och efter operation. Det är en vanlig bieffekt av generell anestesi och är starkt associerad med ökat risk av postoperativa komplikationer, så som akut leverskada, myokardskada och i värsta fall dödsfall. Tidig behandling av hypotension, helst innan perioden börjar, är avgörande för att minska risken och allvarlighetsgraden av postoperativa komplikationer. Det här arbetet utforskar metoder för att förutspå perioder av hypotension, vilket skulle kunna används för att varna vårdpersonal som ansvarar för patientens hemodynamiska övervakning. Mer specifikt så presenteras metoder som endast använder artärblodtryck för att förutspå två olika definitioner av hypotension. Metoderna som presenteras är baserade på ett Convolutional Neural Network (CNN) som tränats på data från patienter som genomgår högriskoperation. De experementella resultaten visar att våran modell kan förutspå hypotension med 70% sensitivitet och 80% specificitet 5 minuter i förväg. Förmågan att förutspå hypotension avtar sedan snabbt för längre prediktionstider, vilket resulterar i 60% sensitivitet och 80% specificitet 15 minuter i förväg.

Syfte: Arbetet är en experimentell studie i samarbete med Lidköpings kommun där syftet är att undersöka om konditionshöjande motion och ökad VO2-max kan sänka blodtrycket och öka upplevd hälsa, och minska den upplevda arbetsbelastningen. Metod: En grupp kvinnor anställda inom hemvården har under en period genomfört en intervention med ett aktivitetsprogram. Innan och efter interventionsperioden har de, och en kontrollgrupp, genomgått tester för att mäta blodtryck och VO2-max. De har också i samband med testerna, via ett frågeformulär, svarat på frågor om sin hälsa, fysiska aktivitetsnivå samt sin upplevda hälsa och arbetsbelastning. Resultat: Det finns inga signifikanta skillnader mellan grupperna varken innan eller efter interventionsperioden. Det finns inte heller några signifikanta skillnader av interventionsgruppens resultat innan och efter interventionsperioden. Slutsats: Studien kan inte svara på om konditionshöjande motion och en ökad syreupptagningsförmåga kan sänka blodtrycket och öka den upplevda hälsan och minska den upplevda arbetsbelastningen. Stickprovet har varit för litet. På grund av detta, och pga. av att ett frivilligt deltagande i studien omöjliggör ett slumpvis urval, kan undersökningen inte sägas vara representativt för gruppen av människor som det avser att studera. / Aims: To examine if an increased oxygen uptake and moderate to vigorus physical exercise, could lower blood pressure and increase the level of perceived health and lower the level of perceived workstrain, in women working with elderly care. The work is an experimental study in cooperation with Lidköpings kommun. Methods: An experimental group have participated in a period of exercise in a given program. Before, and after the period of exercise the participants and a controlgroup have undergone tests to measure their bloodpressure and VO2-max. In connection with the tests a survey with questions abouth their physical activitylevel and ther perceived health and workstrain were answered. Results: No significant differences could be seen between the experimental group and the controlgroup in any parameter, neither before or after the experimental period. No significant differences could be seen in the results of the experimental group, before or after the experimental period. Conclusion: The study could not answer the questions whether an increased oxygen uptake and moderate to vigorus exercise, could lower bloodpressure and increase the level of perceived health and lower the level of perceived workstrain. The sampel of individuals who participated is too small. In relation to that, and that voluntary participation makes a random selection of individuals an impossibility, makes this study not representative to those people it aims to study.

Perioperative hypotension (PH), commonly a side effect of anesthesia,is one of the main mortality causes during the 30 posterior days of asurgical procedure. Novel research lines propose combining machinelearning algorithms with the Arterial Blood Pressure (ABP) waveform tonotify healthcare professionals about the onset of a hypotensive event withtime advance and prevent its occurrence. Nevertheless, ABP waveformsare heterogeneous among patients, consequently, a general model maypresent different predictive capabilities per individual. This project aimsat improving the performance of an artificial neural network (ANN) topredict hypotension events with time advance by applying personalizedmachine learning techniques, like data grouping and domain adaptation. Wehypothesize its implementation will allow us to cluster patients with similardemographic and ABP discriminative characteristics and tailor the modelto each specific group, resulting in a worst overall but better individualperformance. Results present a slight but not clinical significant improvementwhen comparing AUROC values between the group-specific and the generalmodel. This suggests even though personalization could be a good approach todealing with patient heterogeneity, the clustering algorithm presented in thisthesis is not sufficient to make the ANN clinically feasible. / Perioperativ hypotoni (PH), vanligtvis en sidoeffekt av anestesi, är en av dehuvudsakliga dödsorsakerna under de första 30 dagarna efter ett kirurgiskt ingrepp. Nya forskningslinjer föreslår att kombinera maskininlärningsalgo-ritmer med vågformen av det arteriella blodtrycket (ABP) för att förvarna sjukvårdspersonalen om uppkomsten av en hypotensiv episod, and därmedförhindra förekomsten. ABP-vågformen är dock heterogen bland patienter,så en allmän modell kan ha olik prediktiv förmåga för olika individer.I det här projektet används personaliserade maskininlärningstekniker, somdatagruppering och domänanpassning, för att försöka förbättra ett artificielltneuralt nätverk (ANN) som förutspår hytotensiva episoder. Vår hypotes är attimplementeringen kommer låta oss klustra patienter med liknande demografioch ABP-karakteristik för att skräddarsy modellen till varje specifik grupp,vilket leder till en sämre övergripande men bättre individuell prestanda. Resultaten visar små men inte kliniskt signifikanta förbättringar när AUROC-värden jämförs mellan den gruppspecifika och den allmänna modellen. Detta tyder på att även fast personalisering kan vara en bra tillnärmning till patientersheterogenitet, är inte klusteralgoritmen som presenteras här tillräcklig förklinisk användning av ANN.

Introduktion: Buller definieras som oönskat ljud. Uppfattningen av ett oönskat ljud är mycket individuellt. Det som anses vara oljud för en person, kan upplevas som icke-oljud för en annan person. Buller anses dock generellt som störande ljud och är vanligtvis något som varje individ stöter på under sin vardag som exempelvis på arbetsplatsen, skolan, eller i hemmet. Buller anses vara den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Det är ett växande problem och flygtrafik anses vara en av de mest genomgripande utomhusljudkällorna. Bullerproblem som är förknippade med flygtrafik är koncentrerade i områden nära flygplatser, vilket kan påverka flera tusentals boendes hälsa. Flygtrafikbuller har länge varit ett folkhälsoproblem och många människor som är bosatta i närheten av en flygplats har utvecklat ett antal negativa hälsoeffekter av flygtrafikbuller Syfte: Att undersöka hur boende som är bosatta nära flygplatsen Linköping City Airport upplever och påverkas av flygtrafikbuller.  Metod: Studien har utförts som en enkätundersökning med en kvantitativ tvärsnittsdesign. Webbenkäten som har använts som mätinstrument har konstruerats för att besvara syftet. 292 vuxna individer (>18år), varav 158 män och 133 kvinnor, deltog i studien. Insamlad statistiska data har bearbetats och analyserats i SPSS. För att kunna besvara syftet har följande statistiska tester använts: chi2-test, spearmans-korrelationsanalys och logistisk regressionsanalys.   Resultat och konklusion: Boende som är bosatta i Tannefors visade överlag positiva upplevelser till flygtrafiken och var positivt inställda till flygplatsen. De boende som upplevde störningar minst varje vecka vissa delar av året upplevde att flygtrafikbuller medför svårigheter att utföra olika aktiviteter. Kvinnor i den yngsta åldersgruppen upplevde flygtrafikbuller som mer störande jämfört med män. Män hade en mer negativ inställning till flygplatsen jämfört med kvinnor. Boende som rapporterade sämre hälsotillstånd, sömnproblem och användande av öronproppar eller något annat hörselskydd för att kunna sova bättre, sämre sömnkvalitet, trötthet, obehagskänslor, ledsenhet och nedstämdhet, osällskaplighet och att man föredrar att vara ifred, irritation och vresighet, stress, lock eller tinnitus i öronen meddelade också ett större besvär för flygtrafikbuller. / Introduction: Aircraft noise is an example of unwanted sound. The perception of unwanted sound is very individual. What is considered noise by one person may be perceived as non-noise by someone else. However, noise is generally regarded as disturbing noise and is usually something that each individual encounters in their daily life, such as in the workplace, at school, or at home. Noise is considered to be the form of environmental disruption that affects the most people in Sweden. It is a growing problem, and air traffic is considered to be one of the most pervasive outdoor sound sources. Noise problems associated with air traffic are concentrated in areas close to airports, which can affect the health of thousands of residents. Air traffic noise has long been a public health problem, and many people living near an airport have developed a number of negative health effects due to air traffic noise. Purpose: To study how residents living near Linköping City Airport experience and are affected by air traffic noise.   Method: The study has been conducted as a questionnaire survey with a quantitative crosssectional design. The online survey that has been used as a measuring instrument has been designed to answer the purpose. 292 adult subjects (> 18 years), including 158 men and 133 women, participated in the study. Collected statistical data has been processed and analysed in SPSS. In order to answer the purpose, the following statistical tests have been used: chi2 test, Spearman’s correlation analysis and logistic regression analysis. Results and conclusion: Residents living in Tannefors generally had positive experiences from air traffic and were positive towards the airport. The residents who experienced disturbances at least every week during certain parts of the year felt that air traffic noise caused difficulties performing various activities. Women in the youngest age group experienced air traffic noise as more disturbing compared to men. Men had fewer negative attitudes towards the airport compared to women. Residents who reported poorer health conditions, sleep problems and the use of earplugs or other hearing protectors to be able to sleep better, poorer sleep quality, fatigue, discomfort, sadness and depressed mood, low morale, a desire to be left alone, irritation and grief, stress, clogged ear or tinnitus also started that air traffic noise was a major inconvenience.