Bakgrund: Åldrandet medför fysiologiskt sänkta funktioner såsom sänkt syreupptag. Supramaximal sprintintervalträning (SIT) har visat på positiva hälsoeffekter. Svårigheter med träningsformen är att bestämma intensitet för att motverka överträning och sänkt deltagande i träning. Tidigare har ett modifierat Borgs cykelstyrketest använts, detta är en modifierad version av ett relativt ovanligt test. Ekblom-Bak cykeltest är ett vanligare test och kan således vara mer lättillgängligt för att bestämma utgångsbelastning vid SIT för äldre personer.  Syfte: Syftet med denna uppsats var att utvärdera om Ekblom-Bak cykeltest är en användbar metod för att bestämma utgångsbelastning vid SIT för äldre personer. Ett sekundärt syfte var att beskriva eventuella könsskillnader i associationen mellan testerna Ekblom-Bak cykeltest och Borgs cykelstyrketest.  Metod: Deltagarna utförde Ekblom-Bak cykeltest samt Borgs cykelstyrketest. Data analyserades i programmet Jamovi. Åstrand-Rhyming ekvationen användes för att räkna om maximalt syreupptag från Ekblom-Bak cykeltest till maximal aerob kraftutveckling.  Resultat: Tjugo-tre deltagare (65-78 år) genomförde cykeltesterna. Sambandet mellan variablerna peak step och MAP Ekblom-Bak var statistiskt signifikant (p= <0,001). Variablerna korrelerade på moderat nivå (r=0,674). Männens peak step och MAP Ekblom-Bak var statistiskt signifikant (p=0,002) och korrelerade väldigt starkt (r=0,899). Kvinnornas peak step och MAP Ekblom-Bak var ej statistiskt signifikant (p=0,524) och korrelerade negativt (r= -0,179).  Konklusion: Konkusionen från den här studien är att Ekblom-Bak cykeltest kan vara en användbar metod för att bestämma utgångsbelastning för äldre män men inte för äldre kvinnor. Det finns risk att få överskattat maximalt syreupptag av Ekblom-Bak cykeltest och Åstrand-Rhyming ekvationen. Dock går det inte att säga på förhand vilka individer som riskerar denna överskattning. Ett litet urval gör att säkra slutsatser från studien blir svåra att dra.

Background: A crucial part of rehabilitation of cardiovascular disease is to increase aerobic capacity. High intensity intervals are an emerging field in cardiac rehabilitation. Adhering to physical training has been shown to be quite hard for these patients. There is no systematic review of different training intensities for these patients that also include interventions towards changing and adhering to new training behaviors. Objective: Map out changes in VO2peak from high intensity intervals or moderate continuous training in cardiac rehabilitation and to see if theories or techniques for behavioral change was applied to maintain and increase adherence to physical activity. Method: This systematic review was done with the databases of PubMed and PEDro. The studies could only include patients with heart failure or coronary artery diseases. Articles were assessed for quality and given a preliminary level of evidence. Results: 11 articles were included; ten studies showed a significant increase in VO2peak. Three studies showed a significant increase in VO2peak between groups in favor of high intensity intervals. Some behavior change techniques could be interpreted by the authors, but no theories were used. Conclusion: This review could not conclude that one specific modality of training is superior in cardiac rehabilitation.

Bakgrund: Aerob kapacitet är en viktig fysiologisk egenskap och kan mätas genom maximala- och submaximala tester. Ekblom-Bak testet (EB-testet) är ett submaximalt cykeltest medan Cooper 12 min test (CRT-12) är ett maximalt test, men dem båda uppskattar maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) genom matematiska formler. Det finns fördelar med estimerade tester i idrottsvärlden, men tillförlitligheten varierar. Syftet var att undersöka validiteten av EB-testet och CRT-12 genom kriterievaliditet för ett urval av uthållighetsidrottare. Vidare syftar studien till att undersöka om det sker en eventuell över- eller underestimering av EB-testresultat och av CRT-12 testresultat. Metod: De rekryterade studiedeltagarna var åtta uthållighetsidrottare inom olika uthållighetsidrotter. Studien bestod av två testtillfällen. Vid första testtillfället genomfördes EB-test och ett VO2max test. Under andra testtillfället genomförde CRT-12. Uppmätt relativt syreupptag ställdes mot estimerade värden genom Bland-Altman analys och Interklass korrelation koefficient (ICC). Resultat: EB-testet hade måttlig överensstämmelse med ICC värde av 0,57. CRT-12 hade god överensstämmelse med ICC värde av 0,75. Både mätmetoderna överestimerade resultat vid jämförelse mot kriteriemetoden.  Konklusion: För studiens urval ansågs CRT-12 ge mer tillförlitliga resultat än EB-testet. För att kunna möjliggöra generalisering av resultatet behövs vidare forskning med en större urvalsgrupp av studiedeltagare. / Background: Aerobic capacity is a physiological component which can be measured through maximal- and submaximal tests. The Ekblom-Bak test (EB-test) is a submaximal cycle test whereas Cooper 12 min run test (CRT-12) is a maximal test, but they both estimate maximal oxygen consumption (VO2max) through mathematical formulas. There are advantages of estimated testing methods in the sports world, but reliability varies. The study aims to investigate the validity of the EB-test and the CRT-12 through criterion validity for a sample of endurance athletes. Further the study aims to investigate if there occurs an over- or under estimation of the EB-test results and of the CRT-12 results. Method: The recruited participants where eight endurance athletes from various sports. The study consisted of two test occasions. The first occasion consisted of the EB-test and the VO2max test. The second occasion consisted of the CRT-12. Measured relative oxygen consumption was opposed to the estimated values through a Bland-Altman plot and a interclass corelation coefficient (ICC). Results: The Ekblom-bak test was seen to have moderate agreement with an ICC of 0,57. The cooper 12 min run test was seen to have good agreement with an ICC of 0,75. Both tests overestimated the results when compared to the criterion method. Conclusion: For the population of the study, it was seen that CRT-12 is more reliable than the EB-test. To be able to generalise the results there is a need for further research with a larger study population.

Introduktion Längdskidor involverar såväl underkropps som överkroppsarbete i varierad intensitet och terräng. Tävlingarna är allt ifrån 1km upp till 30km för damer respektive 50km för herrar. Detta ställer flera olika fysiologiska krav på en längdskidåkare. Som exempelvis hög maximal aerob effekt, hög aerob kapacitet, hög anaerob kapacitet, styrka, kraftutveckling i överkropp samt hög andel fettfri massa. Tidigare studier visar att det finns en skillnad i fysiologiska egenskaper mellan sprint- och distansåkare. Det finns hittills ingen strukturerad litteraturundersökning som jämför den aktuella forskningen (från och med 2012) på skillnaderna i vilka fysiologiska egenskaper som är kopplade till sprint- respektive distansprestation. Syftet var att undersöka skillnaderna mellan vilka fysiologiska egenskaper som kan kopplas till sprintprestation och vilka fysiologiska egenskaper som kan kopplas till distansprestation inom elitlängdskidåkning. Metod En strukturerad litteraturundersökning utfördes i databaserna: Pubmed, SPORTDiscus och Sport Medicine and Education Index mellan 2012 och 2022-04-18. Även en manuell sökning i relevanta artiklars referenslistor utfördes. Resultat  Studien inkluderade 13 artiklar. Resultatet visade att sprintprestation är kopplat till högt VO2max (l/min). Distansprestation är kopplat till högt VO2max (l/min och ml/kg/min). Sprintåkare har högre VO2max uttryckt i l/min medan distansåkare har högre VO2max uttryckt i ml/kg/min vid jämförelse mellan disciplinerna. Hastighet på obla4mmol är kopplat till distansprestation men inte till sprintprestation. Hög anaerob kapacitet och större fettfri massa uttryckt i absoluta mått är starkare kopplat till sprintprestation än distansprestation.   Konklusion Distansprestation är kopplat till VO2max/VO2peak (l/min och ml/kg/min), aerob kapacitet samt hög andel fettfrimassa. Sprintprestation är kopplat till hög VO2max/VO2peak (l/min), anaerob kapacitet samt hög fettfri massa. Skillnaderna var att distansprestation var starkare kopplat till det aeroba egenskaperna i jämförelse med sprintprestation medan sprintprestation var starkare kopplat till det anaeroba egenskaper i jämförelse med distansprestation. / Introduction Cross-country skiing involves both upper- and lower body work in varied intensity and terrain. The distances are from 1km to 30km for women respectively 50km for men. There are different physiological demands on a cross-country skier. For example, high maximum aerobic power, high aerobic capacity, high anaerobic capacity, strength, upper body power and a high proportion of lean mass. Earlier studies have seen differences in physiological characteristics between sprint- and distance skiers. But there is no structured literature study that compares the current research (from 2012) on differences in physiological characteristics between sprint and distance performance. The aim was to investigate differences between physiological characteristics that can be linked to sprint and distance performance in elite cross-country skiing.  Method A structured literature review was conducted in the databases: PubMed, SPORTDiscus and Sports Medicine And Education Index between 2012 and 2022-04-18. A manual search in the reference lists of relevant articles was conducted. Results 13 articles were included in the study. The results showed that sprint performance is linked to high VO2max (l/min). Distance performance is linked to high VO2max (l/min and ml/kg/min). Sprint skiers have higher VO2max expressed in l/min while distance skiers have higher VO2max expressed in ml/kg/min in comparison with each other. Speed ​​at obla4mmol is linked to distance performance but not to sprint performance. High anaerobic capacity and greater lean mass are more strongly linked to sprint performance than distance performance. Conclusion Distance performance is linked to VO2max/VO2peak (l/min and ml/kg/min), aerobic capacity and high proportion of lean mass. Sprint performance is linked to high VO2max/VO2peak (l/min), anaerobic capacity and high lean mass. The differences were that distance performance was more strongly linked to the aerobic characteristics compared to sprint performance while sprint performance was more strongly linked to anaerobic characteristics compared to distance performance.

Introduktion: Det har tidigare inte gjorts en litteraturöversikt som utvärderat och jämfört de fysiologiska effekterna av bastubad och aerob träning på hjärt- och kärlsystemet. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt är att sammanställa de fysiologiska effekter gällande hjärt- och kärlparametrar och aerob kapacitet som sker vid bastubad, antingen som enda intervention eller kombinerat med aerob träning, för att redogöra om bastubad kan användas som ett komplement eller alternativ till aerob träning för vuxna män och kvinnor. Metod: En systematisk sökning gjordes i databasen PubMed i oktober 2022 för att identifiera relevanta studier. Randomiserade kontrollerade studier (RCT), icke-randomiserade studier av interventioner (NRSI), samt exponeringsstudier, skrivna på engelska inkluderades. Studiernas risk för bias bedömdes separat och tillsammans av författarna utifrån SBU:s granskningsmallar för RCT, NRSI och exponeringsstudier.  Resultat: Tio studier som undersökte effekterna av bastubad som enskild intervention eller i kombination med aerob träning inkluderades. Dessa bestod av fyra RCT, två NRSI, samt fyra exponeringsstudier. De inkluderade studier hade måttlig till hög risk för bias och innefattade totalt 2614 deltagare som var friska, men även deltagare med sjukdomar som högt blodtryck eller hjärtsvikt. Sju av åtta studier som undersökte utfallsmått relaterade till hjärt- och kärlparametrar, samt fyra av sex studier som undersökte utfallsmått relaterade till aerob kapacitet, påvisade positiva effekter. Slutsats: Resultatet av denna litteraturöversikt indikerar att bastubad medför liknande fysiologiska effekter på hjärt- och kärlsystemet som aerob träning och kan utgöra ett lämpligt komplement eller alternativ till aerob träning för vuxna män och kvinnor. Detta innefattar såväl friska människor, som människor med högt blodtryck och hjärtsvikt.

Introduktion: En minskad smärtkänslighet som uppkommer under eller efter träning är ett fenomen som kallas för träningsinducerad hypoalgesi (Exercise-induced hypoalgesia, EIH). Metodiken för studier om EIH är mångsidig och resultaten har därför inte alltid varit samstämmiga. Aerob träning har visat sig kunna höja smärttröskeln och minska smärtkänsligheten hos individer. Forskningen om aerob kapacitet och dess samband med EIH hos friska individer är bristfällig.  Syfte: Att undersöka effekten av ett aerobt träningspass på smärtkänslighet samt att analysera sambandet mellan aerob kapacitet och smärtkänslighet hos friska individer.  Metod: Ett submaximalt cykeltest utfördes av 19 friska individer mellan 20-38 år, i syfte att estimera maximal syreupptagningsförmåga (VO2max). Detta var följt av ett EIH-test för att undersöka eventuell höjning av trycksmärttröskeln (Pressure pain threshold, PPT). EIH-testet bestod av ett 15 minuters cykelpass på 75% av VO2max där mätning av PPT utfördes på arbetande (ben) respektive vilande (arm) muskulatur, direkt före och direkt efter träningspasset.   Resultat: En signifikant ökning av PPT för arbetande muskulatur (p=0,018) påvisades efter träning. Ingen signifikant förändring av PPT påvisades för vilande muskulatur (p=0,052). Det observerades inget signifikant samband mellan maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) och EIH-effekt (ben, p= 0,860; arm, p= 0,942).  Konklusion: Ett högintensivt aerobt cykelpass gav en signifikant höjning av PPT för den arbetande muskulaturen. Inget signifikant samband påvisades mellan VO2max och EIH-effekt (differensen mellan PPT direkt efter och direkt före träning). Ytterligare studier med ett högre deltagarantal behövs för att undersöka detta samband mer ingående samt för att underlätta jämförelser mellan studier.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att belysa hur serbiska och svenska landslagstränare planerar en säsong i 3x3 basket. Förhoppningsvis kommer uppfattningen förbättras om vad som kan påverka och vilka delar som är viktiga i träningsuppläggen. Anledningen till att Serbien undersöks är på grund av att de är en världsledande nation inom 3x3 basket och att deras träningsupplägg kan vara en anledning till deras framgång. Studien strävar efter att svara på följande frågeställningar: ●  Vad är orsaken till framgångarna för det serbiska 3x3 landslaget? ●  Vad anser 3x3 landslagstränarna i Serbien och Sverige är viktiga delar i träningsupplägget under en säsong, med fokus på aeroba och anaeroba förmågor? ●  Vilka orsaker upplever tränarna i Serbien och Sverige påverkar träningsupplägget? Metod: Syfte och frågeställningarna besvarades med hjälp av en kvalitativ intervjustudie. Den kvalitativa datainsamlingen har sammanställts och bearbetats genom meningskoncentreringsmodellen i programmet NVivo-version 12. Resultat: Studien påvisar att Serbien och Sverige har två olika tillvägagångsätt när det kommer till planeringen och utförandet av sina träningsupplägg. Analys av data ledde oss till en huvudorsak som visades påverka hur utformningen av ett träningsupplägg för de aeroba och anaeroba förmågorna kan komma att se ut. Huvudorsaken påvisar att träningsupplägget ser annorlunda ut eftersom serbiska herrlandslaget enbart spelar 3x3 basket. Utifrån huvudorsaken förekom också att träningsupplägget utformas beroende på tiden som tränarna har att spendera med laget och antal turneringar som spelas under en säsong. En annan orsak som påverkar träningsupplägget är tränarnas individuella erfarenheter och tillgångar. Slutsats: Studiens slutsats är att det svenska träningsupplägget kan förbättras och att Serbien ständigt försöker utveckla sitt redan framgångsrika träningsupplägg. Det svenska träningsupplägget för utveckling av aeroba och anaeroba förmågor behöver planeras och struktureras för att spelarna ska uppnå bättre form. Slutsatsen är att rekrytering av spelare som enbart ska spela 3x3 basket skulle bidra till bättre resultat för både de serbiska damerna och hela svenska landslaget. Utformandet av sportens kravprofil i Sverige skulle kunna leda till bättre planering av när och hur landslaget bör samlas och börja träna. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott.</p>