Det som ofta faller bort i den offentliga debatten är att segregationens innebörd anspelar på åtskillnader av olika grupper, inte enbart de ”utsatta” utan även de socioekonomiskt starkare grupperna. Denna studie kommer att undersöka hur segregationen ser ut inom Sundsvalls tätortsområden och vilka faktorerna är som har störst påverkan till de skillnader som finns. Studien baseras på att urskilja den relativa segregationen, d.v.s. fördelningen av segregationspåverkande faktorer, i positiv och negativ riktning. Syftet i studien är sedan att jämföra två olika geografiska indelningssystem. Det ena är det kommunala nyckelkodssystemet (NYKO) och det andra är Statistiska centralbyråns regionala indelningssystem, demografiska statistikområden (DeSO). I metoden har två olika index använts för att mäta fördelningen av segregationsfaktorer genom en multikriterieanalys (MKA). Den första mätningen har skett genom en nyutvecklad segregationsindex och den andra mätningen genom index of dissimilarity. Studien har visat att det finns svårigheter kring att använda ett indelningssystem som kan verka funktionellt i alla avseenden. Beroende på vad studien syftar till att mäta så spelar olika zon- och skalindelningar en stor roll i hur resultatet framställs. Resultatet visar att segregationen utspelar sig inom både de socioekonomiskt svaga och starka områdena. Det finns däremot svårigheter med att bedöma vilken områdesindelning som är mest användbar då de verkar på olika grunder. Genom att jämföra DeSO och NYKO har resultaten av studien visat att befolkningsantalet och storleken på den geografiska områdesindelningen har en stor betydelse för hur pålitlig en studie kan bli. / What often falls away in the public debate is that the meaning of the segregation alludes to the separation of different groups, not just the "vulnerable" but also the socio-economically stronger groups. This study will investigate how the segregation plays out within Sundsvall's urban areas and which factors have the greatest impact on the differences that exist. The study is based on distinguishing the relative segregation, i. e. the distribution of factors affecting segregation, in a positive and negative direction. The purpose of the study is then to compare two different geographical area systems. One is the municipal key code system (NYKO) and the other is the state regional area system, demographic statistics areas (DeSO). In the method, two different indexes have been used to measure the distribution of segregation factors through a multi-criteria decision analysis (MKA). The first measurement has been made by a newly developed segregation index and the second measurement by the index of dissimilarity. The study has shown that there are difficulties in finding an area system that can function efficiently for all purposes. Depending on what the study aims to measure, the different zone and scale configurations play a major role in how the result is produced. The result of the study shows that the segregation takes place in both the socio-economically weak and strong areas. There are, on the other hand, difficulties in assessing which of the two area systems that is the most practical since they both operate on different grounds. By comparing DeSO and NYKO, the results of the study have shown that the population and size of the geographical area unit are of great importance for how reliable a study can be.

Denna uppsats ämnar studera miljörättvisa i Stockholms län genom att undersöka om det finns skillnader inom länet gällande miljökvalitet, och huruvida det i så fall finns ett samband mellan miljökvalitetsfaktorer och socioekonomiska faktorer. En GIS-baserad metod i kombination med statistiska analyser användes för att besvara frågeställningarna. Parametrarna bullernivåer, kvävedioxid- samt partikelhalter och närhet till grön- och vattenområden studerades i relation till inkomst, sysselsättning och utbildning i korrelationsanalyser. Observationerna bestod av Stockholms läns 1287 demografiska statistikområden. Analyserna utfördes på hela länet samt kompletterades av analyser där observationerna i Stockholms innerstad exkluderades. Relativa miljökvalitetsrankingar och socioekonomiska rankingar skapades och visualiserades med kartor. Studien visar en mycket svag korrelation mellan låg socioekonomisk status och sämre miljökvalitet, ett samband som blir starkare när innerstaden exkluderas. Alla studerade socioekonomiska variabler korrelerade med avstånd till vatten, ett resultat som indikerar att avståndet till vattenområden är längre i socioekonomiskt svaga områden. Undersökningen påvisar även att socioekonomiskt svaga områden har högre bullernivåer men en större närhet till grönområden jämfört med socioekonomiskt starka områden. Exkluderandet av Stockholms innerstad påverkade sambandsstyrkan för samtliga variabler vilket indikerar att inom innerstaden är den socioekonomiska nivån generellt hög medan den miljömässiga generellt är låg. / This paper aims to study environmental justice in the Stockholm region by examining whether there are differences concerning environmental quality within the region and, if so, whether there is a correlation between the socioeconomic variables and the variables of environmental quality. A GIS-based method in combination with statistical analyses has been used to answer the research questions. Noise pollution, levels of nitrogen dioxide and particles, as well as distance to greenspace and waterbodies were studied in relation to income, employment and education in correlation analyses. The observations consisted of the 1287 demographic statistic areas in Stockholm region. The analyses were made on the entire region as well as complemented by analyses where the inner city of Stockholm had been excluded. Relative rankings of the areas based on environmental quality as well as socioeconomic standard were made and visualised with maps. The study shows a very weak correlation between lower socioeconomic standard and worse environmental quality, a correlation that strengthens when the inner city is excluded. All examined socioeconomic variables correlated positively with distance to water, indicating that the distance to water is greater in areas with lower socioeconomic standard. The study also shows that areas with lower socioeconomic standard have higher levels of noise pollution but a shorter distance to greenspace compared to areas with a higher socioeconomic standard. The exclusion of Stockholm inner city affected the correlation for all examined variables, indicating that socioeconomic standard within the inner city is generally high, while the environmental quality is generally low.

Green areas are important in people’s lives in many aspects such as physical, psychological, social and health. This study was carried out with the objective of examining if there are differences in green area accessibility and availability in the areas with different socioeconomic backgrounds using environmental justice (EJ) perspectives. The study used secondary data from the statistics department and the Environmental protection agency and used 30 DeSO areas (Demographic statistic areas in Sweden) in Stockholm with 15 low-income areas and 15 high-income areas. Variables such as the proportion of people with foreign background, the proportion of people with high education, the proportion of children and income levels selected for the analysis for green area availability and accessibility. The results show that the selected areas have adequate and recommended green area availability irrespective of the income level. But, when it comes to the green area per capita (amount of green area per person) in the neighbourhoods, a higher statistically significant negative effect was found for the proportion of people with a foreign background. By examining the green area per capita for the social group separately, the study did not find any significant differences, which emphasize that the low-income areas with a high proportion of people with foreign background have to share green areas with many people which are a problem of the existence of an environmental injustice issue. The study showed that in the buffer area there is a favourable per capita green area compared to within the neighbourhood, which could be a risk of increasing more socio-economic segregation. The study suggests that there should be more green area recreational facilities and quality to be established around the low-income neighbourhoods with a high proportion of foreign background people. The involvement of experts from different backgrounds will be advantageous to implement successful policy and regulations for green area development. In addition, green area planning, developing and policy enforcements to be done through the participation of citizens in order to take account of ethnic consideration and individual perceptions and attitudes. The study can be further extended to a successful field study as well as by using the advanced GIS-based systems to determine the accessibility for the ethnic and religious groups of the areas in this study.

BAKGRUND: Hypertoni, högt blodtryck, är den folksjukdom som är förknippad med högst dödlighet i världen. Det kan leda till allvarliga hälsoproblem, såsom stroke och hjärtinfarkt. Risken ökar med stigande ålder och sociodemografisk utsatthet. SYFTE: Syftet med denna studie är att öka kunskapen om sambanden mellan sociodemografiska förutsättningar och hypertoni i Kalmar län. METOD: Detta är en retrospektiv registerbaserad tvärsnittsstudie. Kvantitativ metod används för att beräkna sociodemografisk utsatthet och prevalens av blodtrycksmätning och hypertoni per demografiskt statistikområde (DeSO, n=157). Det är geografiska områden som är mindre än en kommun. De oberoende sociodemografiska variablerna består av femgradiga skalor (Q1–Q5) där områden med Q1 har lägst sociodemografisk utsatthet och Q5 har högst. Respektive vuxen individ (18+ år, n=196 993) tilldelas sitt områdes värden. Därefter analyseras sambanden mellan sociodemografiska förutsättningar och blodtryck genom logistisk regression efter kontroll för ålder och kön. RESULTAT: I Kalmar län är det 29,1 procent av den vuxna befolkningen 18+ år som har hypertoni. Andelen ökar med åldern upp till 90–94-åringar där 79,2 procent har diagnosen. I områden med störst andel förgymnasialt utbildade (Q5) är oddset 34 procent högre (OR = 1,34, 95% KI 1,24–1,43) att ha hypertoni. Oddset är även 14 procent högre (OR=1,14, 95% KI 1,07–1,21) i områden med lägst valdeltagande (Q5) jämfört med områden med högst valdeltagande (Q1). SLUTSATSER: Det finns stora sociodemografiska skillnader mellan DeSO-områden i Kalmar län. Sociodemografiska faktorer som ålder, förgymnasial utbildning och lågt valdeltagande kan ha samband med andelen av befolkningen som har hypertoni. Ett ojämlikt blodtryck får negativa individuella, folkhälsomässiga och ekonomiska konsekvenser. Det är viktigt att beslutsfattare och personal i vården är medvetna om att de sociodemografiska skillnaderna existerar. Åtgärder behövs för att öka jämlikheten mellan invånare i olika DeSO-områden. Här har hälso- och sjukvården en särskilt viktig uppgift att göra målgruppsanpassade insatser för ett normalt och jämlikt blodtryck. / BACKGROUND: Hypertension, high blood pressure, is the deadliest public health issue worldwide. It can lead to serious health problems such as stroke and heart attack. The risk increases with age and sociodemographic vulnerability. OBJECTIVE: The aim of this study is to increase knowledge about the relationships between sociodemographic conditions and hypertension in Kalmar County. METHOD: This is a retrospective register-based cross-sectional study. A quantitative method is used to calculate sociodemographic vulnerability and the prevalence of blood pressure measurement and primary hypertension per demographic statistical area (DeSO, n=157). These are geographical areas smaller than a municipality. The independent sociodemographic variables consist of five-level scales (Q1–Q5) where areas with Q1 have the lowest socio-demographic vulnerability and Q5 have the highest. Each adult individual (18+ years, n=196,993) is assigned their area’s values. The correlations between sociodemographic conditions and blood pressure are then analysed through logistic regression after controlling for age and gender. RESULTS: In Kalmar County, 29.1 percent of the adult population aged 18 and over have hypertension. The proportion increases with age, reaching 79.2 percent among those aged 90–94. In areas with the highest proportion of people with only primary education (Q5), the odds of having hypertension are 34 percent higher (OR = 1.34, 95% CI 1.24–1.43). The odds are also 14 percent higher (OR = 1.14, 95% CI 1.07–1.21) in areas with the lowest voter turnout (Q5) compared to areas with the highest voter turnout (Q1). CONCLUSIONS: There are significant sociodemographic differences between DeSO areas in Kalmar County. Sociodemographic factors such as age, primary education, and low voter turnout may be associated with the proportion of the population that has hypertension. Unequal blood pressure has negative individual, public health, and economic consequences. It is important that decision-makers and healthcare personnel are aware of these sociodemographic differences. Measures are needed to increase equity among residents in different DeSO areas. Here, healthcare has a particularly important task to implement targeted interventions for normal and equitable blood pressure.