Bakgrund  Hypertoni är en av de vanligast förekommande kroniska sjukdomarna världen över och folksjukdomen bidrar till miljontals dödsfall varje år. Hypertoni definieras av att blodtrycket uppmätts till över 140/90 mmHg. Blodtrycket bestäms av två faktorer: mängden blod som hjärtat pumpar vid varje slag och det motstånd som blodet möter i de perifera artärerna, arteriolerna. I behandlingen av hypertoni ska patienten vara i fokus och därför blir egenvård en viktig del av behandlingen. När patientens egenvårdsförmåga är mindre än det motsvarande egenvårdskravet uppstår egenvårdsbrist. Egenvårdsstöd och att själv finna strategier för sin behandling av hypertoni, stärker inte bara patientens autonomi utan också dennes livskvalitet. Syfte Syftet var att belysa egenvårdens betydelse för behandling av hypertoni.   Metod En allmän litteraturöversikt valdes som metod för att besvara syftet. Databassökningar genomfördes i CINAHL Complete och PubMed med hjälp av universella MeSH-termer, CINAHL-headings och i fritext. Sammanlagt 16 vetenskapliga artiklar inkluderades i litteraturöversikten efter att ha analyserats, klassificerats och sammanställts i en artikelmatris. Resultat Resultatet presenterades utifrån tre teman: egenvårdens effekt på blodtrycket, betydelsen av patientens egenvårdsförmåga för behandlingen och egenvårdens påverkan på patientens livskvalitet. I resultatet framgick att egenvårdsbehandling sänker blodtrycket, ökar egenvårdsförmågan samt ökar livskvaliteten för patienter med hypertoni. Slutsats Olika livsstilsförändringar i kombination med egenvårdsstöd och utbildning skulle kunna vara den optimala egenvårdsbehandlingen för patienter med hypertoni. Slutligen tolkas det presenterade resultatet som att egenvård inte bara sänker blodtrycket, utan att det i kombination med att patienten tar ansvar för sin egen hälsa även kan leda till ökad livskvalitet samt ökad följsamhet till behandlingen.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2002. / Härtill 4 uppsatser.

Resultat från epidemiologiska studier har antytt att flavonolrik kakao sänker blodtrycket. Detta sker troligen genom att flavonoider i kakao leder till aktivering av eNOS som sedan katalyserar NO-syntesen i kärlendotel vilket leder till vasodilation och sänkt blodtryck. En nyare studie har funnit att kakao dessutom inhiberar enzymet ACE. Mycket tyder även på att NO-koncentrationen är kopplad till ACE-aktiviteten då dessa faktorer visat sig följa varandra inverst vid varierande doser. Det finns också ett samband mellan ACE-genotyp och serumnivåer av ACE. Någon dosberoende effekt av kakao på blodtrycket har inte påvisats, men ihållande dosering med kakao över en längre period visar på en progressiv sänkning av blodtrycket. Inga biverkningar har rapporterats, men fett och socker i kakao kan leda till diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Syftet med blodtrycksbehandling är prevention av nyss nämnda sjukdomar och adekvat blodtryckssänkning krävs därmed för att en behandling ska kunna övervägas. Än så länge ses endast en signifikant men inte en tillräcklig blodtryckssänkande effekt av kakao. Dessutom saknas studier som visar att kakao förebygger kardiovaskulära händelser, exempelvis hjärtinfarkter. Vidare studier krävs innan kakao kan rekommenderas som behandling.

E-hälsa är på uppgång i Sverige och det är också mHealth, dagligen stöter människor på dessa digitaliseringstransformationer. Applikationer i mobiltelefonen som tillhandahåller läkare och sjukvårdspersonal för att patienter skall få en så lätt åtkomst till vård som möjligt. Syftet med studien var att kartlägga vilken typ av funktioner och innehåll en patient med högt blodtryck vill ha i en applikation för blodtrycksmätning i hemmiljö samt att undersöka vad som skulle motivera en patient att använda en sådan applikation. Det utfördes semi-strukturerade intervjuer samt användningstest på framtagen mockup, detta visade på att patienter med högt blodtryck vill utnyttja en sådan applikation om det finns tillräckligt med bakomliggande stöd. Att få stöd gällande träning, kost och utbildning samt coachning av läkare var de faktorer som skulle påverka om en patient ville använda en applikation för blodtrycksmätning i hemmiljö. / E-health is on the rise in Sweden and this also mHealth, daily people encounter these transformations of digitization. Applications in the mobile phone that provide doctors and healthcare professionals for patients to have as easy access as possible. The purpose of the study was to map what type of functions and content a patient with high blood pressure wants in an application for blood pressure measurement in the home environment and to investigate what would motivate a patient to use such an application. There were semi-structured interviews and usability testing on the mockup that was developed, which showed that patients with high blood pressure want to use such an application if there is enough underlying help. Getting support regarding training, diet, education and coaching from doctors were the factors that would affect if a patient wanted to use an application for blood pressure measurement in the home environment.

Blodtrycksmätning är en av sjuksköterskans arbetsuppgifter och hon/han ska genom den kunna identifiera patientens hälsostatus. Därför är det viktigt att blod-trycksmätningen utförs på ett korrekt sätt så att risken för felvärden i blodtrycks-resultatet är så liten som möjligt. Det finns olika rekommendationer om hur blod-trycksmätningen ska utföras. De rekommendationer som tas upp i detta arbete är handboken för hälso- sjukvården (2008), WHO (1993) och European Society of Hypertension, ESH (O’Brien, 2003).Syftet: Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur olika kroppspositioner vid blodtrycksmätning påverkar blodtrycksresultaten. Metod: För att finna vetenskaplig litteratur användes Goodmans (SBU, 1993) sju steg som inspiration. Databaserna Pubmed och CINAHL användes för att finna vetenskapliga artiklar. Efter granskning och kvalitetsbedömning återstod det 15 artiklar som användes i denna studie. Resultat: Det visade sig tydligt att hur patienten sitter, ligger, står eller hur patien-tens arm- eller benpositionen var vid blodtrycksmätningen påverkade blodtrycks-resultatet. / Measuring blood pressure is one of the tasks through which the nurse identifies a patient’s state of health. It is essential that the blood pressure is measured cor-rectly so that the risk of an incorrect blood pressure result is minimal. There are a number of different recommendations of how the blood pressure should be taken. The recommendations that are discussed in this essay are from handbook for hälso- sjukvården (2008), WHO (1993) and European Society of Hypertension, ESH (O’Brien, 2003).Aim: The aim of this study was to examine how different body position during blood pressure determination can influence the result. Method: To find scientific literature Goodman’s seven step methods (SBU, 1993) was used for guidance. Pubmed and CINAHL are the databases that were used to find scientific articles. After the analysis and the assessment of quality there were 15 remaining articles that were used in the studyResult: It clearly showed that how the patient sits, stands, lays, positions there arm and legs while having their blood pressure measured all influences the result of the measurement

Inledning: Hälsoprofilbedömning™ (HPB) är en tvärvetenskaplig metod med förankring i såväl medicin, fysiologi och beteendevetenskap. Resultat från gjorda Hälsoprofilbedömningar åren 2011-2014 har möjliggjort skapandet av HPI Databas, som innehöll ca 100 000 tillgängliga HPB vilket bildade grunden för statistisk analys av ett antal hälsovariabler. Syfte och frågeställningar: Studien hade två huvudsakliga syften. Det ena var att undersöka vilka som deltagit i HPB, hur dessa deltagare skiljde sig från det svenska folket (utifrån selekterade bakgrunds- och hälsovariabler) och om HPI Databas kan anses vara representativ för det svenska folket. Fråga 1 sökte därför besvara huruvida deltagarna i HPI Databas skiljde sig från det svenska folket utifrån 12 variabler fördelade på 4 kategorier. Det andra syftet var att undersöka sambandet mellan hälsovanor och hälsoupplevelser respektive hälsodata. Fråga 2 och 3 berörde därför vilka statistiska samband som förelåg mellan några hälsovanor (motion, kost, rökning) och hälsoupplevelser (upplevd stress, trötthet och hälsa) respektive hälsodata (BMI, O2 ml·kg-1·min-1, midjeomfång, blodtryck) inom HPI Databas. Metod: Design: Tvärsnittsstudie. Resultat baserades på statistiska jämförelser samt analyser av kvantifierade hälsovariabler. Studieobjektet var HPI Databas (2011-2014). I studiens första del (Frågeställning 1) användes olika jämförelseunderlag som ansågs vara representativa för det svenska folket. För denna del selekterades specifika frågor och variabler från HPI Databas för att kunna jämföra med respektive underlag. För frågeställning 2 och 3 användes olika former av regressionsanalys som statistisk metod. Resultat: Fråga 1: Deltagarna i HPI Databas skilde sig signifikant från jämförelseunderlaget genom mindre rökning, mindre upplevd stress, högre upplevd hälsa, lägre blodtryck och högre O2 ml·kg-1·min-1. . Däremot hade dessa deltagare signifikant högre BMI och större midjeomfång. Variablerna motion, kost och upplevd trötthet bedömdes ej vara jämförbara. Fråga 2 och 3: Hälsosamma motions- och kostvanor uppvisade överlag positiva korrelationer med positiva hälsoupplevelser och hälsodata. Kostvanor uppvisade starkast koppling till BMI och midjeomfång, medan motionsvanor korrelerade starkast med O2 ml·kg-1·min-1. Bägge uppvisade små, men signifikanta, samband med (lägre) blodtryck. Rökning var en svårtolkad variabel, med flera tvetydiga fynd som kan bero på rökningens effekter på nervsystemet. Konklusion: Det gick ej att avgöra huruvida HPI Databas kan anses vara representativ för det svenska folket. Signifikanta samband förelåg mellan motions- respektive kostvanor och hälsoupplevelser samt hälsodata. Samband relaterade till rökning var överlag tvetydiga. / Introduction: Health Profile Assessment™ (HPB) is an interdisciplinary method with roots in several scientific disciplines; medicine, physiology and behavioral science. Data from HPBs conducted during the years 2011-2014 have enabled the creation of HPI Databas (Database), a database that (at the time of this study) contained approximately 100 000 HPBs. Purpose and Issues: This study had two main purposes. The first was to examine the group of people who've participated in HPB during this period of time, how these participants differed from the Swedish population and if HPI Databas can be considered representative of the Swedish population: Issue 1 sought to answer if and how HPI Databas differed from the Swedish population on the basis of 12 variables divided into 4 categories. The second purpose was to investigate the relationship between health habits, health experiences and health data: Issues 2 and 3 sought to investigate the statistical relationships between a few selected health habits (exercise, diet, smoking), health experiences (perceived stress, fatigue, health) and health data (BMI, O2 ml·kg-1·min-1, waist circumference, blood pressure) within HPI Databas. Method: The chosen method for this study was a cross-sectional design and was based on statistical comparisons and analyzes of quantified health variables. The studied object was HPI Databas. The study's first part used varying sources for comparison that were considered to be representative of the Swedish population. For this part specific questions were selected and cut-offs for each variable were specified in order to make the variables comparable. For issues 2 and 3 different types of regression analysis were selected as the statistical method. Results: Issue 1: Participants from HPI Databas smoked less than the average Swedish citizen, perceived less stress and better overall health, had lower blood pressure and better O2 ml·kg-1·min-1. However, their BMI and waist circumference were greater than average. Exercise, dietary habits and perceived fatigue proved to be non-comparable. Issues 2 and 3: Healthy exercise and dietary habits showed overall positive correlation with positive health experiences and health data. Dietary habits showed the strongest connection to BMI and waist circumference, while exercise habits had the strongest connection to O2 ml·kg-1·min-1. Both correlated with (lower) blood pressure. Smoking proved to be a difficult variable to interpret, with several equivocal findings that may stem from how smoking affects the nervous system. Conclusion: It is unclear whether or not HPI Databas is representative of the Swedish population. Significant relationships were found between exercise- and dietary habits, and health experiences and health data. Relationships related to smoking were equivocal overall.

<p>Stress kan uppkomma vid obalans mellan upplevda krav från omgivningen och upplevd förmåga att själv hantera dessa krav. Denna studie utgår ifrån krav-kontroll modellens beskrivning av hur en kombination av hög arbetsbelastning och lågt inflytande på arbetssituationen leder till hög fysiologisk stress. Studien syftade till att undersöka hur krav och kontroll hänger samman med kardiovaskulär reaktivitet och Typ A-beteende hos kvinnor. Totalt deltog 34 kvinnor i ett experiment. Dessa kvinnor hade olika grad av Typ A-beteende (låg, mellan och hög). Mätningar av systoliskt blodtryck, diastoliskt blodtryck och puls genomfördes i tre olika betingelser: 1) arbete utan kontroll, 2) arbete med kontroll och 3) i vila. Resultatet visade på ett signifikant högre diastoliskt blodtryck, men lägre puls i vila jämfört med de två arbetssituationerna. Däremot framkom ingen signifikant huvudeffekt för Typ A-beteende och ingen signifikant interaktionseffekt mellan betingelse och Typ A-beteende. Detta kan bero på att arbetssituationen inte var tillräckligt utmanande för att ett Typ A-beteende skulle utlösas samt att mätinstrumentet för Typ A-beteende inte fungerade så bra i undersökningsgruppen.</p>

<p>Kardiovaskulära sjukdomar och hypertoni blir allt mer vanligt i västvärlden. Trots livsstilsrekommendationer ökar antalet insjuknanden i hjärt-kärlsjukdomar, vilket har blivit en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om flavanol i kosten kan användas blodtryckssänkande samt att klargöra om flavanol påverkar den kardiovaskulära ohälsan. Metoden som användes var en litteraturstudie av redan publicerade vetenskapliga artiklar inom ämnet. Flertalet studier visar på att flavanol har en blodtryckssänkande likväl som andra positiva effekter. Många studiers resultat visar att flavanol har större effekt på de grupper som redan har kardiovaskulär ohälsa samt högt blodtryck. Forskningen är ny och har än inte hunnit utvärderas ordentligt, men den positiva påverkan hos flavanol är tydlig och det är inte svårt att se användbara områden för flavanol som terapeutisk metod, men även i hälsopromoterande syfte. Detta är något som skulle rimma väl med sjuksköterskans professionella ansvar att främja hälsa och motverka sjukdom. Trots de i dagsläget erhållna resultaten krävs mer och framför allt forskning med hög kvalitet.</p>

<p>Hypertoni är vanligt förekommande i dagens samhälle och anses därför ha blivit en folksjukdom. Uppskattningsvis har 1,8 miljoner av Sveriges vuxna befolkning hypertoni. Hypertoni står för cirka 13 procent av den totala dödligheten i världen, och ses som en riskfaktor till ett stort antal hjärt- och kärlsjukdomar. Idag finns det internationella riktlinjer för vård av hypertoni i bland annat England och USA. Dock saknas det specifika svenska riktlinjer för vård av hypertoni. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur hälsofrämjande åtgärder kan påverka blodtrycket hos personer med hypertoni. Litteraturstudiens resultat bygger på en genomgång av 16 vetenskapliga artiklar som söktes utifrån litteraturstudiens syfte och problemformulering. De hälsofrämjande åtgärder som kan påverka blodtrycket hos personer med hypertoni belyses i resultatet. Dessa åtgärder handlar om viktminskning, fysisk aktivitet, kost, alkohol, rökning, stress och stöd. Effekten av de hälsofrämjande åtgärderna har visat att en blodtryckssänkning kan ske vid livsstilsförändringar. En bromsning i utvecklandet av hypertoni kan leda till hälsoekonomiska besparingar för samhället. Nationella riktlinjer samt vårdprogram för behandling av hypertoni bör utvecklas för att en bromsning av hypertoni ska kunna ske.</p> / <p>Hypertension is common in today's society and is therefore considered to have become a national disease. An estimated 1.8 million of Sweden's adult population have hypertension. Hypertension accounts for about 13 percent of the total mortality in the world, and is seen as a risk factor for numerous cardiovascular diseases. Today there are international guidelines for the treatment of hypertension in, England and USA. However, there are no specific Swedish guidelines for treatment of hypertension. The purpose of this study was to elucidate how health interventions can influence blood pressure in people with hypertension. The results of this literature study are based on a review of 16 scientific articles which was based on literature review and order problem. The health-promoting interventions that can affect blood pressure in people with hypertension are highlighted in the results. Such interventions are weight loss, physical activity, diet, alcohol, smoking, stress and support. The effect of health promotion interventions has shown that lowering blood pressure can occur if lifestyle changes are implemented and carried out. A braking in the development of hypertension can lead to health-economic benefits to the community. National guidelines and care programs for the treatment of hypertension should be developed to a braking of hypertension to happen.</p>