Bakgrund: Fetma och övervikt är ett av de största hälsoproblemen runt om i världen. Vid fetma och övervikt ökar risken för olika sjukdomar, bland annat kranskärlssjukdomar. Kardiovaskulära sjukdomar var den främsta dödsorsaken världen över år 2016. En viktnedgång på 5 – 10 % av kroppsvikten, genom dietära restriktioner, kan minska risken för kranskärlssjukdomar. Varannandagsfasta är en metod som begränsar en individs energiintag med 70–100% varannan dag och varannan dag konsumerar individen vad den behagar.  Syfte: Syftet med den här litteraturstudien är att sammanställa vilken effekt varannandagsfasta har på kroppsvikt samt olika kardiovaskulära riskfaktorer.  Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes där artiklar söktes efter i databasen PubMed med sökordet ”alternate day fasting”.  Resultat: Totalt tio studier inkluderades i litteraturstudien. Samtliga studier gav en signifikant viktnedgång. Triglycerid- och LDL-halten sjönk signifikant i sex utav tio studier. HDL-halterna ökade inte i samband med varannandagsfasta. Totalkolesterolet sjönk signifikant i fem studier. Det systoliska blodtrycket sjönk signifikant i fem utav nio grupper och det diastoliska blodtrycket sjönk i tre grupper.  Slutsats: Varannandagsfasta kan vara en effektiv strategi för bättre hälsa, då varannandagsfasta kan ge viktnedgång och minska riskfaktorer som LDL, triglycerider och totalkolesterol samt att varannandagsfasta möjligen även kan sänka blodtrycket. Mer forskning behövs med längre studietid och större studiepopulationer för att fastställa sambandet mellan varannandagsfasta och kardiovaskulära riskfaktorer. / Background: Obesity and overweight is one of the world’s largest health problems. Obesity and overweight increase the risk of developing different diseases, such as coronary heart diseases. Cardiovascular diseases were the leading cause of death globally in 2016. A moderate weight loss of 5–10% by means of dietary restrictions, has been shown to lower the risk of coronary heart disease. Alternate day fasting is a dietary strategy that restricts the energy intake by 70–100% every other day and every other day the individual is permitted to consume food ad libitum. Aim: The aim of this study is to compile the effects of alternate day fasting on weight loss and cardiovascular risk factors. Method: A systematic literature study was conducted. The literature search was performed in the database PubMed using the term ”alternate day fasting”. Result: In total there were ten studies included in this literature study. A significant weight loss was achieved in all studies. The concentration of triglycerides and LDL-cholesterol decreased significantly in six out of ten studies. Alternate day fasting did not increase HDL-cholesterol. The total cholesterol significantly decreased in five studies. The systolic blood pressure decreased significantly in five out of nine groups and the diastolic blood pressure decreased in three groups.  Conclusion: The findings indicate that alternate day fasting may be an effective strategy to improve health by reducing body weight, LDL-cholesterol, total cholesterol and triglycerides and might possibly lower the blood pressure. Future research with longer study duration and larger sample size is needed to determine the relationship between alternate day fasting and cardiovascular risk factors.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdom är idag den vanligaste dödsorsaken nationellt och internationellt. Hälso- och sjukvården bör erbjuda individanpassad fysisk träning efter inträffad hjärthändelse. För att möjliggöra individanpassad fysisk träning bör patienten genomgå pre-exercise screening. Kunskapen om förändringar av hjärtfrekvens (HF) och systoliskt blodtryck (SBT) under symtombegränsat cykeltest vid pre-exercise screening av personer efter hjärthändelse är idag begränsad. Syfte: Huvudsyftet i denna studie var att i) undersöka förändring av HF och SBT hos personer som genomgått hjärthändelse under ett symtombegränsat cykeltest. Vidare var delsyftet att ii) undersöka eventuell korrelation mellan aerob prestationsförmåga och greppstyrka respektive muskulär uthållighet samt att iii) jämföra deltagarnas greppstyrka med referensvärden. Metod: Data som analyserats är insamlat från pre-exercise screening efter hjärthändelse och 68 deltagare inkluderades (median [25e percentilen; 75e percentilen] ålder, 66,4 [59,6; 71,7]; 89,7% män). Vid pre-exercise screening utfördes ett symtombegränsat cykeltest, där HF och SBT mättes med tidsintervall enligt standardiserat protokoll. Deltagarna fick även genomgå tester för muskulär uthållighet samt greppstyrka. Resultat: 68 deltagare genomförde symtombegränsat cykeltest, 59 genomförde test av greppstyrka, 60 axelflexionstester samt 59 tåhävningstester. HF och SBT ökade 14,5 (10; 18,5) slag/minut respektive 15 (10; 25) mmHg per belastningsnivå. HF sjönk i median 21,5 (15; 30,25) slag/minut 1 minut efter avslutat test. En stark korrelation sågs mellan maximal greppstyrka och peak prestationsförmåga (W) vid cykeltest (Rho=0,600, p<0,001).  Slutsats: Vårt resultat visar på en linjär ökning av HF och SBT samt en tydlig Heart Rate Recovery efter avslutat test, vilket överensstämmer med en frisk befolkning. Då greppstyrka har ett prognostiskt värde och att vi här visar att greppstyrka har en stark korrelation med peak prestationsförmåga rekommenderar vi att inkludera greppstyrka vid pre-exercise screening.

Hypertoni innebär förhöjt blodtryck. Det utgör en riskfaktor för utveckling av hjärt-kärlsjukdomar och njursjukdomar. Därför det är viktigt att diagnoserna hy-pertoni genom blodtrycksmätning. Blodtryck kan mätas båda automatisk och ma-nuellt. Vid ambulatorisk blodtrycksmätning under 24-timmar används automatisk mätmetod. Vid varje undersökning kontrolleras utrustning med hjälp av manuell blodtrycksmätning. Detta innebär att man samtidigt mäter blodtrycket och avläser värdet på en display på den ambulatoriska mätaren och på manometer på den ma-nuella. Detta upprepas tre gånger och genomsnittsskillnaden beräknas för respek-tive metod. Enligt metodbeskrivning vid Skånes universitetssjukhus i Lund ska medelskillnaden ligga under 9 mmHg och enligt European Society of Hypertens-ion (ESH) och European Society of Cardiology (ESC) guidlines ska skillnaden vara ≤5 mmHg i minst 60 % av mätningarna. Syftet med denna retrospektiva stu-die som innefattade 100 patientmätningar var att undersöka hur ofta medelvärdet mellan automatisk och manuell metod låg över 5 mmHg samt hur stor skillnaden var. Resultatet visar att i 16 % av de systoliska patientmätningar och i 10 % av de diastoliska mätningarna var skillnaden större än 5 mmHg. Den största skillnaden vid systolisk tryckmätning var 10 mmHg och vid diastoslik tryckmätning 8 mmHg. Studien visar att skillnaden mellan mätmetoderna är små vilket innebär att ESH och ESC riktlinjer uppfylls. / Hypertension, which is the medical term for high blood pressure, is considered a risk factor for coronary artery disease and kidney disease. This means that the di-agnosis of hypertension, which is done by the measurement of blood pressure, is very important. Blood pressure can be measured either by an automated or a man-ual method. When an ambulatory blood pressure monitoring during 24 hours is performed, blood pressure is measured through automated equipment. The equip-ment is controlled through the means of a manual blood pressure measurement. This is done by simultaneously measuring a patient’s blood pressure manually and comparing the pressure given by the automated display with the pressure shown on the manometer. This is repeated three times and the mean difference is calcu-lated for each method. According to the guidelines used in Skåne University Hos-pital in Lund, the mean difference cannot be greater than 9 mmHg. The European Society of Hypertension (ESH) and the European Society of Cardiology (ESC) guidelines state that mean difference is required to be under 5 mmHg. This study was a retrospective study which included 100 patient measurements. The purpose of this study was to evaluate how frequently the mean difference between the automated method and the manual method surpassed 5 mmHg in least 60 % of measurements. The results show that 16 % of the systolic measurements and 10 % of the diastolic measurements had a mean difference surpassing 5 mmHg. The largest difference for the measurement of systolic pressure was 10 mmHg while the largest difference for diastolic measurements was 8 mmHg. The study indi-cates that the difference between the two methods is very small, meaning that the ESH and ESC guideline requirements are met.

Bakgrund: Sällskapsdjur har ett flertal positiva hälsoeffekter på människor och det har lett till att viidag använder djur inom vården, främst hundar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hundens användande inom vården, attbeskriva och förklara dess effekt på människor. Metod: Metoden var en litteraturstudie och elva vetenskapliga artiklar granskades. Dessaanalyserades och sammanställdes utifrån gemensamma teman. Resultat: Vårdhundar inom vården kan i de flesta fall reducera ångest och acceptansen av vårdhundär mycket god både bland patienter, anhöriga och personal. Minskning av blodtryck ochhjärtfrekvens råder det delade meningar om, då vissa studier visar en minskning av dessa och andragör det inte. Vårdhundar kan användes till att vara motivationshöjande för patienten. Slutsats: Vårdhundar har många positiva effekter på människor, men fler studier behövs för att seom dessa resultat inte bara gäller för de grupper som har undersökts i studien utan även äröverförbara till andra grupper. / Background: Pets have a number of positive health effects in humans and this has led to ourcurrent use of animals in health care, particularly dogs. Aim: The aim of this study was to investigate the dog's use in health care, to describe and explainits effect on humans. Method: The method was a littareture review and eleven scientific studies was examined. Thesewere analyzed and summarized by common themes. Results: Therapydogs can in most cases reduce anxiety and acceptance of therapydogs is very goodamong patients, relatives and staff. There is a disagreement about bloodpressure and heart rate,since some studie show a decrease of these factors and others do not. Thearpydogs can be used as amotivation for patients. Conclusion: Thearpydogs have a number of positive effects on people in health care, but morestudies are needed to see if these results apply not only to those groups that has participated in thestudy but are also transferable to other groups.

Befolkningen blir äldre samtidigt som övervikt och fetma i alla åldersgrupper ökar. Detta bidrar till sjukdomar och kostnader. Tidigare forskning är bristfällig inom området. Syftet var att undersöka hur fysisk aktivitet och fysisk rörelseförmåga är relaterad till fetma bland äldre (≥65) i Västmanland samt hälsoutfall som BMI är förknippade med. Samband undersöktes mellan fysisk aktivitet och fetma; fysisk rörelseförmåga och fetma; BMI och psykiskt välbefinnande; BMI och högt blodtryck. Kön, ålder, kost och socioekonomisk status är variabler som kontrollerats för. Datamaterialet baseras på enkätundersökningen Hälsa på lika villkor. Totalt deltog 2 558 personer i åldern 65 år och äldre boende i Västmanland vilket gav en svarsfrekvens på 67 procent. Chi2-test samt logistisk regressionsanalys användes som statistiska analysmetoder. Resultatet visar ett samband mellan fysisk aktivitet och fetma bland äldre. Betydligt fler äldre som har nedsatt fysisk rörelseförmåga har också fetma. Undervikt och fetma är relaterade till psykiskt välbefinnande, dock kan fysisk rörelseförmåga vara en bakomliggande confounder i detta fall. Högt blodtryck ökade med både vikten och åldern. Att satsa på fysisk aktivitet, med hänsyn tagen till fysisk rörelseförmåga, skulle kunna vara viktig åtgärd för att minska risken för fetma och dess negativa hälsoutfall bland den äldre befolkningen. / The population is getting older while overweight and obesity in all age groups is increasing. This contributes to diseases and societal costs. Previous research is deficient. The aim was to examine how physical activity and physical mobility is related to obesity in elderly (≥ 65) in Västmanland, and health outcomes that BMI is associated with. Relationships were examined between physical activity and obesity; physical mobility and obesity; BMI and psychological well-being; BMI and hypertension. Gender, age, diet, and socioeconomic status are variables that are controlled for. The data are based on the survey Hälsa på lika villkor (Health on equal terms). A total of 2558 people aged 65 years and older living in Västmanland participated which are a response rate of 67 percent. Chi²-test and logistic regression analysis were used as statistical analysis. The results show a correlation between physical activity and obesity among older people. Significantly more elderly who have impaired physical mobility has also obesity. Underweight and obesity are related to psychological well-being, however, physical mobility might be an underlying confounder in this case. High blood pressure increases with both weight and age. Investing in physical activity, taking physical mobility into consideration, could be important measure to reduce the risk of obesity and its adverse health outcomes among the elderly population.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Inledning: Livsstilssjukdomar är idag den största orsaken till dödsfall i världen. De påverkas av livsstilen med avsaknad av fysisk aktivitet och förhöjt energiintag, vilket leder till övervikt, fetma och högt blodtryck. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur vanliga riskfaktorer för livsstilssjukdomar påverkas av interventioner med fysisk yoga. Metod: En litteraturöversikt med 12 artiklar som valdes ut utifrån att de inkluderade en intervention med fysisk yoga för att studera effekten på de vanligaste riskfaktorerna för livsstilssjukdomar på vuxna. Resultat: Valda artiklar visade till övervägande del på att yoga som intervention kan vara effektivt för att minska riskfaktorer för livsstilssjukdomar genom att sänka blodtrycket och leda till viktminskning, men samtidigt visar några artiklar inga effekter. Yoga är holistiskt och flera studier innehåller kostrådgivning och stresshantering, vilket kan påverka effekten. Diskussion: Samlade slutsatser om effekten av fysisk yoga kan inte dras utifrån artiklarna. Studierna har haft flera faktorer som påverkat resultatet såsom andningsövningar, kostrådgivning och stresshantering. Fortsatt forskning bör fokusera på att genomföra studier där yoga-gruppen jämförs med en aktiv kontrollgrupp som utför annan fysisk aktivitet eller får kostrådgivning. Det skulle möjliggöra en bättre analys av den fysiska yogans effekter på riskfaktorer för livsstilssjukdomar. / Introduction: Noncommunicable diseases are one of the main causes of death in the world today. They are affected by a lifestyle with lack of physical activity and increased energy intake which leads to overweight and high blood pressure. Objective: The objective of this literature review was to describe how common risk factors for lifestyle diseases are effected by physical yoga, yoga asana, interventions. Methods: A literature review with 12 reviewed articles, where the studies included an intervention withyoga asana, to study the effects on risk factors for lifestyle diseases on adults. Results: A majority of the selected articles showed that yoga can be effective in reducing risk factors, lowering blood pressure and weight, but some studies showed no effect of the intervention. All studies included other factors that might have affected the outcome, such as dietary advice. Discussion: Clear conclusions of the effect of yoga asana practice cannot be based on these articles. Continued research should focus on conducting studies in which the yoga group is compared with an active control group. That would enable an analysis of the effects of yoga asana in relation to interventions with healthy diet or regular exercise.

På grund av det höga trycket på akutmottagningar räcker inte resurserna till och patienter får vänta länge på att få vård. Situationen är ännu värre i utvecklingsländer där det redan finns brist på resurser. För att handskas med detta problem behöver dagens akutmottagningar utvecklas och innovationer göras för att effektivisera användandet av resurser. Målet med detta arbete blev därför att utveckla en multifunktionell diagnostisk enhet som skulle kunna mäta flera vitalparametrar och som samtidigt var billig, kompakt, tidseffektiv och användarvänlig. För att uppnå målet analyserades vitalparametrarna kroppstemperatur, pulsfrekvens, andningsfrekvens, blodtryck och syremättnad samt deras mätmetoder. På grund av projektets begränsade resurser gjordes bedömningen att endast ett teoretiskt förslag på ett instrument som uppfyllde ovanstående krav skulle framställas. Analysen visade att endast pulsfrekvens, blodtryck och syremättnad kan mätas med samma instrument som fortfarande var billigt, kompakt, tidseffektivt och användarvänligt. Instrumentet som mäter dessa tre parametrar är en modifierad variant av en multivåglängds fotopletysmograf. För kroppstemperatur och andningsfrekvens föreslogs det att redan existerade billiga och användarvänliga metoder skulle användas, nämligen digital termometer respektive att observera patientens andning under en minut. Arbetet resulterade i att det togs fram figurer, flödesscheman och ett kretsschema för den multifunktionella diagnostiska enheten som skulle kunna användas för att bygga en prototyp. Därutöver evaluerades pulsoximeterns användarvänlighet då det föreslagna idén skulle vara av samma utseende som pulsoximeter. Det resulterande förslaget på diagnostisk enhet bedömdes vara till viss del anpassad för att kunna användas på akutmottagningar i Bangladesh och är anpassad för hur vården är uppbyggd där idag och dess rutiner.

The general conception is that blood pressure increases with age, but that diastolic blood pressure (DBP) starts decreasing in the elderly. There are, however, indications that systolic blood pressure (SBP) might also decline in advanced age, but further studies are needed to establish whether this is true. Midlife hypertension is an acknowledged risk factor for mortality and dementia. Some research has, however, suggested more complicated associations between blood pressure and these outcomes in old age, as low blood pressure has been linked to both increased mortality and increased risk of dementia. Research on this subject, especially in very old people (≥85 years of age), is still limited. The purpose of the present thesis was to investigate blood pressure epidemiology in old age and associations between blood pressure and mortality and cognition in very old people. Subjects were mainly derived from the Umeå 85+/GERDA (GErontological Regional DAtabase) study, a study on individuals aged 85 years, 90 years or ≥95 years carried out in northern Sweden and Finland in 2000-2007. For analysis of blood pressure change with age, data from this study were combined with data from the U70 study that was carried out in the city of Umeå, Sweden between 1981-1990 and included individuals aged 70-88 years. Investigations were performed during a home visit in the Umeå 85+/GERDA study and at a geriatric centre in the U70 study. SBP and DBP were measured in the supine position in both studies and pulse pressure (PP) was calculated as SBP-DBP.  Main outcome variables were 4-year mortality, Mini-Mental State Examination (MMSE) scores, dementia and blood pressure change with age and over the years. Treatment with antihypertensive drugs was also considered. Blood pressure changes with age and time were investigated using 1133 blood pressure measurements from 705 individuals aged ≥70 years performed between 1981 and 2005. DBP continually decreased with increasing age, whereas SBP and PP increased up to age 74.5 and 80.6 years, respectively, to then start decreasing. Mean SBP and DBP also decreased over the years. The prevalence of treatment with antihypertensive drugs increased during the same period and is probably one explanation for the decrease in blood pressure with time. Blood pressure also decreased in longitudinal analyses of those individuals who participated in more than one data collection. Women had higher SBP and PP than men. The association between blood pressure and 4-year mortality was investigated in a sample of 348 individuals aged ≥85 years. Results indicated a non-linear association between SBP and mortality, i.e. both lower and higher SBP were associated with increased mortality. The lowest mortality risk was associated with an SBP of 164 mmHg (95% confidence interval 154-184 mmHg). The analyses were adjusted for a number of diseases and health factors and thus suggest a negative effect of low SBP on survival, independent of health status. There was no association between DBP or PP and 4-year mortality. The impact of blood pressure on MMSE scores and dementia was investigated both in a cross-section of 575 individuals and longitudinally in two samples including 102 and 205 individuals, respectively, all ≥85 years old. Cross-sectional analysis demonstrated nonlinear associations between SBP and PP and MMSE scores, indicating poorer cognitive function with both low and high blood pressure. The association between DBP and MMSE scores was linear, higher DBP being associated with higher scores. Individuals with dementia had lower blood pressure than those without dementia. Longitudinally, over five years, no association between baseline blood pressure and incident dementia or change in MMSE scores could be demonstrated. Mean blood pressure declined over this time period, and this decline was greater in individuals who developed dementia than in those who remained dementia free. A greater decline in blood pressure was associated with a greater decline in MMSE scores. In conclusion, this study has shown a decrease in both SBP and DBP in advanced age and also that low blood pressure is associated with both increased mortality and poor cognitive function in very old people. These associations might not be fully explained by underlying disease or poor health status; the underlying mechanisms are so far mostly speculative. Very high blood pressure might also remain a risk factor for the mentioned outcomes even in very old age, at least in some people. No association between baseline blood pressure and cognitive decline or incident dementia could be demonstrated, but blood pressure decline was associated with cognitive decline and incident dementia. The direction of this association remains to be determined. Blood pressure also decreased over the years from 1981 to 2005, probably partly due to an increasing prevalence of treatment with antihypertensive drugs. / Umeå 85+/GERDA

Introduktion: Blodtryck är en livsviktig funktion som bidrar till syretillförseln till kroppens olika organ. Blodtryck går att mäta och är en viktig indikation på det kardiovaskulära systemets funktion. Det finns olika metoder att mäta blodtryck, bland annat auskultatoriskt, automatiskt och med hjälp av Dopplerteknik. Syftet var att jämföra de tre olika metoderna för att se om det förelåg en signifikant skillnad mellan metoderna.   Material och metod: Studien bestod av 30 deltagare. Studiedeltagaren vilade i tio minuter före första blodtrycksmätningen, därefter mättes deras blodtryck i en slumpad ordning med auskultatorisk, automatisk och med Dopplermetod. För att kontrollera om det förelåg en statistisk signifikant skillnad användes en variansanalys (ANOVA) och ett parat t-test.   Resultat och slutats: Det förelåg ingen signifikant skillnad mellan de systoliska blodtrycken. Däremot mellan de diastoliska trycken registrerat med den auskultatoriska och automatiska metoden förelåg det en signifikant skillnad, men den anses inte ha en klinisk betydelse. / Introduction: Blood pressure is a vital function that contributes to the supply of oxygen to the body’s various organs. Blood pressure can be measured and is an important indicator of the cardiovascular system function. There are different methods to measure blood pressure, these are, for example auscultatory, automatic and with the help of a Doppler technique. The aim was to compare the three different methods and see if there was a significant difference between them.   Material and method: The study consisted of 30 participants. The participant rested for ten minutes before the first examination and then their blood pressure was measured in a random order by the three methods: auscultatory, automatic and the Doppler method. To process the collected data an analysis of variance test (ANOVA) and a paired t-test were used.   Results and conclusion: There were no significant difference between the systolic blood pressures. In contrast, there was a difference between the diastolic blood pressures registered with the auscultatory and automatic methods, but this was not considered to be of clinical significance.