Mellan tre och fyra procent av Sveriges befolkning har diabetes och antalet ökar stadigt. Av dessa har ca 80 % diagnosen typ 2-diabetes vilket kan leda till allvarliga följdsjukdomar och död om inte adekvat behandling och livsstilsförändring vidtas. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att identifiera omvårdnadsinterventioner som kan underlätta livsstilsförändringar för patienter med typ 2-diabetes. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar som analyserats med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i två huvudrubriker; stöd och utbildning samt fyra underrubriker; känslomässigt stöd, praktiskt stöd, utformning av utbildning samt innehåll i utbildning. Stöd och utbildning ges genom att erhålla patienterna tillräckligt med resurser som krävs, att skapa en positiv attityd som ger aktivt lärande, att upprätthålla medicinering och rutiner samt delta i undervisning som uppmuntrar till frågor och diskussion om känslor och rädslor. För att kunna utföra adekvata omvårdnadsinterventioner ställs det krav på sjuksköterskan och hennes kompetens. Kompetensen i det här fallet kan vara avgörande för om patienten lyckas med en livsstilsförändring eller inte. Vidare forskning bör fokusera på vilka attityder, kunskaper och färdigheter som sjuksköterskan bör inneha för att kunna utföra adekvata omvårdnadsinterventioner för patienter med typ 2-diabetes.

<p>Mellan tre och fyra procent av Sveriges befolkning har diabetes och antalet ökar stadigt. Av dessa har ca 80 % diagnosen typ 2-diabetes vilket kan leda till allvarliga följdsjukdomar och död om inte adekvat behandling och livsstilsförändring vidtas. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att identifiera omvårdnadsinterventioner som kan underlätta livsstilsförändringar för patienter med typ 2-diabetes. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar som analyserats med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i två huvudrubriker; stöd och utbildning samt fyra underrubriker; känslomässigt stöd, praktiskt stöd, utformning av utbildning samt innehåll i utbildning. Stöd och utbildning ges genom att erhålla patienterna tillräckligt med resurser som krävs, att skapa en positiv attityd som ger aktivt lärande, att upprätthålla medicinering och rutiner samt delta i undervisning som uppmuntrar till frågor och diskussion om känslor och rädslor. För att kunna utföra adekvata omvårdnadsinterventioner ställs det krav på sjuksköterskan och hennes kompetens. Kompetensen i det här fallet kan vara avgörande för om patienten lyckas med en livsstilsförändring eller inte. Vidare forskning bör fokusera på vilka attityder, kunskaper och färdigheter som sjuksköterskan bör inneha för att kunna utföra adekvata omvårdnadsinterventioner för patienter med typ 2-diabetes.</p>

Syfte: Syftet med studien var att undersöka skattningen av hälsa och livskvalitet utifrån kön, ålder och rökvanor hos personer med lungcancer. Vidare syftade studien till att undersöka om det fanns samband mellan specifika sjukdomssymptom och personens skattning av hälsa, livskvalitet och förekomsten av rökning eller tidigare rökning. Metod: Studien genomfördes som en deskriptiv studie. Deltagarna (n=68) var samtliga diagnostiserade med lungcancer och bosatta i Dalarna, Sverige. Resultat: Ökade besvär av vissa sjukdomssymptom, däribland svårigheter att ta en långpromenad samt trötthet, hade ett signifikant samband med en lägre skattad hälsa. Vid ökade besvär av vissa sjukdomssymptom, däribland nedstämdhet och sömnsvårigheter, sågs samband med en lägre skattning av livskvaliteten. Personer som var, eller tidigare hade varit rökare, hade i högre utsträckning besvär av vissa sjukdomssymptom som andfåddhet och svårigheter att göra ansträngande saker. Sammanfattning: Studien visade att det fanns signifikanta samband mellan vissa sjukdomssymptom och hur personen med lungcancer upplever sin hälsa och livskvalitet. Detta är viktigt att bejaka i omvårdnaden av personer som drabbats för att kunna främja hälsa och livskvalitet. Det fanns även signifikanta samband mellan vissa sjukdomssymptom och förekomsten av rökning eller tidigare rökning. Detta är en indikation på att hälso- och sjukvården bör fortsätta att arbeta tobakspreventivt för att motiverat att arbeta för att personer ska sluta röka.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Sveriges befolkning lever längre. År 2013 dog tre miljoner människor i världen av KOL. Då symtom som andfåddhet och hosta ses hos patienterna behöver de utbildning i egenvård för att hantera dessa. Den viktigaste åtgärden är rökstopp och att utföra egenvård för att bevara sin hälsa. Problem: Då patientgruppen växer kommer ett ökat behov av utbildning för patienterna i egenvård. Sjuksköterskor träffar KOL patienter i många sammanhang och behöver kunskap i hur de kan identifiera egenvårdsbrist för att stötta patienten. Metod: Allmän litteraturöversikt. 13 artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats granskades. Syfte: Att skapa en översikt över egenvårdsutbildningens effekter för patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Resultat: Egenvårdsutbildning gav patienterna verktyg att hantera sina symtom samt att genom fysisk aktivitet bibehålla en ökad ansträngningsförmåga. Det sågs minskat behov av att söka läkarvård efter genomgången egenvårdsutbildning. Äldre upplevde god förmåga att utföra egenvård. Försämrad egenvård sågs initialt hos patienter som vårdas av nära anhörig. Patienterna önskade utbildning av vårdpersonal på ett lättförståeligt språk. Slutsats: Utbildning i egenvård förbättrar patientens förmåga att hantera sin sjukdom och resultatet ger sjuksköterskan kunskap om vikten av att utbilda patienten. Nyckelord: Egenvårdsförmåga, fysisk aktivitet, kronisk obstruktiv lungsjukdom, Orems egenvårdsteori, symptomlindring, utbildning

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett folkhälsoproblem som drabbar många personer i Sverige och världen. Behandlingen består av läkemedel, kostvanor samt fysisk aktivitet. Rekommendationer och forskning visar på fysisk aktivitets positiva effekt men efterföljs inte. I ett allt mer stillasittande samhälle blir rörelse och en aktiv vardag viktig för personer med hjärtsvikt.   Syfte: Att beskriva upplevelser av fysisk aktivitet hos personer med hjärtsvikt.   Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod samt induktiv ansats har gjorts. Totalt har elva vetenskapliga artiklar granskats och analyserats, enligt Fribergs analys i fem steg. Samtliga artiklar är kvalitetsgranskade.  Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkom anpassning till en förändrad vardag samt behov av stöd och underlättande miljö som teman. Personerna med hjärtsvikt upplevde rädsla och oro i relation till fysisk aktivitet samt en känsla av otillräcklig kunskap och information. Det beskrevs hur de dagliga aktiviteterna anpassades efter kroppens förmåga samt vikten av stöd belystes.  Slutsats: Litteraturöversiktens resultat visar att informationen om den fysiska aktivitetens vikt i behandlingen samt att specifika råd förmedlas är betydande. För sjuksköterskan är det viktigt att individens befintliga eller obefintliga stödnätverk uppmärksammas, för att kunna stödja individen till fysisk aktivitet och en fungerande egenvård utifrån Orems egenvårdsteori.

<p>Både nationellt och internationellt ses en stark ökning av typ 2 diabetes vilket har bidragit till att sjukdomen blivit en av de huvudsakliga orsakerna till för tidig sjukdom och död i de flesta länder. Sjukdomsdebuten kryper allt lägre ned i åldrarna och kräver att individen utför en adekvat egenvård för att undvika att drabbas av komplikationer. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att hantera egenvården vid typ 2 diabetes. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ induktiv analysmetod. Analysen resulterade i fem kategorier som visade sig påverka kvinnors upplevelse av att hantera sin egenvård: Upplevelsen av att tvingas anpassa sig, Upplevelsen av motivation, Upplevelsen av vårdgivares stöd, Upplevelsen av omgivningens förståelse och Upplevelsen av att hantera sina känslor. Kvinnor påverkas i stor utsträckning av den information och det bemötande de får av vårdgivare både efter att ha fått diagnosen och vidare. För att kvinnor ska stärkas i sin egenvårdskapacitet bör stöd och information anpassas till kvinnans aktuella livssituation. Familjen har stor betydelse för kvinnors upplevelse av att hantera egenvården vilket kräver att omvårdnaden även bör innefatta familjen. Vidare forskning bör fokusera på familjens upplevelse när någon i familjen drabbas av typ 2 diabetes.</p><p> </p>

Både nationellt och internationellt ses en stark ökning av typ 2 diabetes vilket har bidragit till att sjukdomen blivit en av de huvudsakliga orsakerna till för tidig sjukdom och död i de flesta länder. Sjukdomsdebuten kryper allt lägre ned i åldrarna och kräver att individen utför en adekvat egenvård för att undvika att drabbas av komplikationer. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att hantera egenvården vid typ 2 diabetes. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ induktiv analysmetod. Analysen resulterade i fem kategorier som visade sig påverka kvinnors upplevelse av att hantera sin egenvård: Upplevelsen av att tvingas anpassa sig, Upplevelsen av motivation, Upplevelsen av vårdgivares stöd, Upplevelsen av omgivningens förståelse och Upplevelsen av att hantera sina känslor. Kvinnor påverkas i stor utsträckning av den information och det bemötande de får av vårdgivare både efter att ha fått diagnosen och vidare. För att kvinnor ska stärkas i sin egenvårdskapacitet bör stöd och information anpassas till kvinnans aktuella livssituation. Familjen har stor betydelse för kvinnors upplevelse av att hantera egenvården vilket kräver att omvårdnaden även bör innefatta familjen. Vidare forskning bör fokusera på familjens upplevelse när någon i familjen drabbas av typ 2 diabetes.

Bakgrund: Vaccin anses vara den mest kostnadseffektiva och slagkraftiga interventionen för att undvika spridning av sjukdomar. Ca 1,5 miljoner dödsfall skulle årligen kunna undvikas om den globala vaccinationstäckningen ökade. 2019 års statistik från World Health Organization [WHO] visar dock på stagnerad eller dalande vaccinationstäckning och en ökad misstro till vaccin. Detta får WHO att klassificera ”misstro till vaccin” som ett av de tio största hoten mot global hälsa. Sjuksköterskan är den som möter upp och står närmast föräldrar i deras beslut om vaccination av deras barn. Genom korrekt, bred och evidensbaserad information ges föräldrar rätt förutsättningar för att fatta sina beslut. Syfte: Syftet var att identifiera och undersöka vilka faktorer som påverkar föräldrars beslut att inte vaccinera sina barn. Metod: Litteraturöversikt har använts som metod där elva vetenskapliga artiklar som svarade till syftet utgjorde grunden för resultatet. Artiklarna hämtades från databaserna PubMed, CINAHL och PsychInfo. Dorothea Orems egenvårdsteori står som bärande teoretisk referensram till denna litteraturöversikt. Resultat: Faktorer som påverkade föräldrars beslut att inte vaccinera sina barn var många och skiljde sig brett från varandra. De identifierade faktorerna presenterades i huvudkategorierna: ”Vaccinets verkan och biverkningar”, ”Förutsättningar”, ”Myndigheter och vårdpersonal” och ”Andra metoder-Andra faktorer”. Resultatet visade att rädsla för biverkningar, som saknade vetenskapligt stöd, var en vanligt förekommande anledning till att föräldrar valde att inte vaccinera sina barn. Men även misstro till myndigheter och vårdpersonal och bemötandet från dessa påverkade föräldrarnas beslut. Slutsats: Vaccin diskuteras mer än någonsin förut. Informationen som sprids kan ofta vara felaktig, vinklad eller utan vetenskaplig förankring. Föräldrar som ställer sig tveksamma till vaccin eller har frågor blir påverkade av information från både säkra och osäkra källor. Faktorer som ligger till grund för föräldrarnas beslut är många och varierande och måste bemötas med ett individuellt förhållningssätt. Vid kontakt med tveksamma föräldrar är det sjuksköterskans uppgift att kunna möta upp, vara öppen för och kunna besvara föräldrarnas frågor och farhågor med bred och djupgående information om vaccinets för-och nackdelar.

No description available.

Bakgrund: Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som allt fler personer världen över drabbas av. Studier har visat ett nära samband mellan livsstil och diabetes typ 2. Genom att ha en bra egenvårdsbehandling minskar personen med diabetes risken för senkomplikationer. Här har diabetessköterskan ett viktigt ansvar att arbeta både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande genom vägledning i egenvård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva diabetessköterskans erfarenheter av att vägleda personer med diabetes i egenvård. Metod: Mellan januari och mars 2016 genomfördes 16 stycken semistrukturerade intervjuer med diabetessköterskor inom primärvården. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys baserad på Elo och Kyngäs. Kategorier och underkategorier skapades sedan. Resultat: Innehållsanalysen har resulterat i tre kategorier; Grunden för engagemang, Kunskapsöverföring och Organisatoriska faktorer. Under respektive kategori finns 2-4 underkategorier. I resultatet kunde fyra huvudfynd ses vilka var; Diabetessköterskans möjlighet att skapa delaktighet, kunskapen hos både diabetessköterskan och personen med diabetes, grupputbildningarnas hälsofrämjande inverkan och teamets inverkan på vägledningen. Slutsats: Resultatet belyser vikten av att vägledningen bygger på kunskap och leder till ett ökat engagemang hos personen med diabetes. En väl fungerande kommunikation är avgörande för att nå de gemensamma målen samt att det finns ett fungerande team runt personen med diabetes som tillsammans arbetar mot samma mål. / Background: Diabetes mellitus is a chronic disease which affects more and more people around the world. Studies have shown a close relationship between lifestyle and diabetes type 2 and the importance of having a good self-care treatment to reduce the risk of complications. The diabetes nurse has an important responsibility to work with both health promotion and disease prevention through guidance in self-care. Purpose: The purpose of the study was to describe the diabetes nurse’s experiences of guiding people with diabetes in self-care. Method: 16 semi-structured interviews was performed during January – March 2016 with diabetes nurses who worked in primary care. The interviews were transcribed and analyzed using a qualitative content analysis. Result: The content analysis resulted in three categories; the ground for commitment, Knowledge transfer and Organizational conditions. The four main results in the study was: The diabetes nurse’s possibilities to create participation, knowledge that both the diabetes nurse and the person possessed,  group educations health promoting impacts and the team’s impact on guidance. Conclusion: The result highlights that guidance in self-care should be built on knowledge and lead to a higher level of engagement. A well-functioning communication is crucial to achieve common goals and that the team around the person with diabetes is working together towards the same goal.