Bakgrund: Fibromyalgi är ett kroniskt syndrom och är ett av de vanligaste reumatiska syndromen vilket drabbar övervägande kvinnor. Det har framkommit att endast läkemedelsbehandling för fibromyalgi inte räcker till som symptomlindring för personer med fibromyalgi. Utan det finns ett behov av utökad kunskap om andra omvårdnadsåtgärder och behandlingsmetoder upptill läkemedelsbehandlingen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa icke-farmakologiska interventioner och dess effekter hos personer med fibromyalgi. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där resultatet innehåller 14 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i kategorier med effekter på smärta, psykisk hälsa, kroppsliga funktioner och livskvalitet. Litteraturstudiens resultat visade på positiva effekter av symptomlindring inom dessa icke-farmakologiska interventioner: aerobiskträning, andningsövningar, exergames, flexibilitetsträning, mindfulness, motståndsträning, musikterapi, stretchningsträning, styrketräning och tai chi. De effekter som uppmärksammades i denna studien var minskad upplevd smärta, depression och minskad användning av läkemedel. Konklusion: Varje enskild icke-farmakologisk intervention i resultatet uppfattas vara fullt användbara inom omvårdnaden och lindringen av symptom hos personer med fibromyalgi. Det anses att ytterligare forskning krävs för att kartlägga ett helomfattande område av icke farmakologiska interventioner och dess effekter i att lindra lidande hos personer med fibromyalgi. / Background: Fibromyalgia is a chronic syndrome and is one of the most common rheumatic syndromes that predominantly affect women. It has emerged that only drug treatment for fibromyalgia is not enough as a symptom relief for people with fibromyalgia. there is a need for increased knowledge of other nursing measures and treatment methods instead of just relying on drug treatment. Aim: The purpose of this study was to map non-pharmacological interventions and their effects on people with fibromyalgia. Method: The study was conducted as a general literature study where the result contains 14 scientific articles. Results: The results are presented in categories with effects on pain, mental health, bodily functions and quality of life. The literature study's results showed positive effects of symptom relief in these non-pharmacological interventions: aerobic training, breathing exercises, exergames, flexibility training, mindfulness, resistance training, music therapy, stretch training, strength training and tai chi. The effects noted in this study were less perceived pain, depression and decreased use of drugs. Conclusion: Each individual non-pharmacological intervention in the result is considered to be fully useful in the care and relief of symptoms in people with fibromyalgia. It is considered that further research is needed to identify a full range of non-pharmacological interventions and their effects in alleviating the suffering of people with fibromyalgia.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Sveriges befolkning lever längre. År 2013 dog tre miljoner människor i världen av KOL. Då symtom som andfåddhet och hosta ses hos patienterna behöver de utbildning i egenvård för att hantera dessa. Den viktigaste åtgärden är rökstopp och att utföra egenvård för att bevara sin hälsa. Problem: Då patientgruppen växer kommer ett ökat behov av utbildning för patienterna i egenvård. Sjuksköterskor träffar KOL patienter i många sammanhang och behöver kunskap i hur de kan identifiera egenvårdsbrist för att stötta patienten. Metod: Allmän litteraturöversikt. 13 artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats granskades. Syfte: Att skapa en översikt över egenvårdsutbildningens effekter för patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Resultat: Egenvårdsutbildning gav patienterna verktyg att hantera sina symtom samt att genom fysisk aktivitet bibehålla en ökad ansträngningsförmåga. Det sågs minskat behov av att söka läkarvård efter genomgången egenvårdsutbildning. Äldre upplevde god förmåga att utföra egenvård. Försämrad egenvård sågs initialt hos patienter som vårdas av nära anhörig. Patienterna önskade utbildning av vårdpersonal på ett lättförståeligt språk. Slutsats: Utbildning i egenvård förbättrar patientens förmåga att hantera sin sjukdom och resultatet ger sjuksköterskan kunskap om vikten av att utbilda patienten. Nyckelord: Egenvårdsförmåga, fysisk aktivitet, kronisk obstruktiv lungsjukdom, Orems egenvårdsteori, symptomlindring, utbildning

Bakgrund: Oro och ångest är ett vanligt förekommande symtom bland patienter inom den palliativa vården. Symtomen kan vara svåra att upptäcka i ett tidigt skede och kan därför skapa stort lidande för patienten. Att sjuksköterskan har kunskap om oro och ångest och förstår dess komplexitet är viktigt eftersom det är en förutsättning för att kunna lindra symtomen på ett korrekt sätt. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att lindra oro och ångest hos patienter inom specialiserad palliativ vård. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med tio sjuksköterskor genomfördes. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys där fokus låg på det latenta i texten. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier med tillhörande underkategorier. Den första kategorin; Vårdande verktyg stöds av underkategorierna; De närstående som en viktig part i vårdandet, att ha ett personcentrerat förhållningssätt och att kunna urskilja oro och ångest från övriga symtom. Den andra kategorin; Förutsättningar för att kunna lindra stöds av underkategorierna; Samtalets betydelse för att lindra, sjuksköterskans trygghet skapar förutsättning för att kunna hantera oro och ångest och att ta sig tid för att kunna vara närvarande. Den tredje kategorin; Kunskap och kompetens stöds av underkategorierna; Att ha en god erfarenhetsbaserad kunskap, vikten av ett gott kollegialt stöd och att kunna hantera den empatiska inlevelsen. Resultatet visar att sjuksköterskorna ibland upplevde det som utmanade att lindra oro och ångest hos patienterna. Att ha möjlighet att kunna samtala med patienterna samt ha tid att vara närvarande ansågs vara viktiga faktorer för att lindra patienternas lidande. Med hjälp av erfarenhet och kunskap upplevde sjuksköterskorna det lättare att bemöta patienter med oro och ångest, samt att hantera det ibland omöjliga att hjälpa alla patienter till full symtomlindring. Det kollegiala stödet ansågs vara en viktig faktor då sjuksköterskorna dels kunde dela erfarenheter, dels stötta varandra emotionellt i krävande situationer. Slutsats: Att arbeta med patienter inom palliativ vård som uppvisar komplexa och allvarliga symtom kan vara en utmaning för sjuksköterskorna. Detta både på ett personligt plan för sjuksköterskorna då dessa upplever ett emotionellt engagemang samt att symtomens komplexitet kan göra symptomen svårbedömda och därigenom svåra att lindra. Om sjuksköterskorna lyckas lindra patientens oro och ångest och skapa ett lugn upplever de tillfredsställelse, men om de inte lyckas kan det skapa frustration som resulterar i mental trötthet.

Inledning: Syftet med denna studie är att, utifrån ett insamlat material vid S:t Lukas mottagningar i Stockholmsområdet, undersöka symptomförändring från start till avslutning i psykodynamiskt inriktade psykoterapier. Frågeställningar: Den övergripande frågeställningen är om patienter och terapeuter bedömer att terapierna haft någon effekt och i så fall vilken. Vidare om bakgrundsfaktorer och självbild påverkat symptombelastningen. Metod: Studien har genomförts med hjälp av självskattningsformulär som fyllts i före och efter behandling. Patienterna har fyllt i Symptom Checklist (SCL-90) och terapeuterna ett frågeformulär där de skattat patienternas besvär. Efter inomgruppsjämförelser har jämförelser gjorts med ett normerings-material. Resultat: Det sker en signifikant symptomlindring under terapierna. Störst är förändringen när det gäller depression, ångest och interpersonell sensitivitet samt i det sammantagna genomsnittsvärdet. Patienternas bakgrund påverkar inte utfallet nämnvärt. Studien visar att patienter med höga värden för självkritik och hat vid terapistart upplever störst symptomlindring. Diskussion: De positiva behandlingsresultaten går tyvärr inte att generalisera p.g.a. ett betydande bortfall. En angelägen utmaning för framtida studier är att begränsa och kontrollera bortfallet. En annan angelägen fråga att följa upp är om påvisad symptomlindring fortsätter efter avslutad terapi i överensstämmelse med andra jämförbara studier.

<p>Syftet med denna studie var att, utifrån litteraturen, redogöra för vilka faktorer som patienter, anhöriga och sjuksköterskor anser viktiga i den palliativa vården i hemmet. Artikelsökning på vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna Pub Med och AcademicSearchElite. En begräns-ning gjordes på årtalen 1999 – 2007 och olika sökordskombinationer användes utifrån sökor-den palliative care, nursing at home, caregivers, need a nurse at home, quality of life, rehabili-tation och advanced nurse. Exklusionskriterier var artiklar som inkluderade barn och AIDS-sjuka. Resultatet visade att det var stor samstämmighet mellan patienter, anhöriga och sjuk-sköterskor beträffande vad som karaktäriserar den palliativa vården i hemmet. Resultatet kun-de kategoriseras som kommunikation, stöd, symptomlindring och information. För att patien-ter med behov av palliativ vård ska kunna vårdas hemma, krävs det att sjuksköterskor har kompetens inom dessa områden för att alla berörda ska orka med den vården i hemmet. Det finns ett behov av kompetensutveckling inom palliativ vård för professionella vårdare, allt för att patienter som väljer att vårdas i hemmet i palliativt skede ska få ett så värdigt slut som möjligt.</p> / <p>The aim of this study was to, on the basis of the literature, give an account of what factors patients, relatives and nurses think is important in the palliative care at home. Searches of scientific articles were done in the databases Pub Med and AcademicSearch- Elite. A limita-tion on the year of 1999 – 2007 was done and various combinations of key words was used on the basis of the words palliative care, nursing at home, caregivers, need a nurse at home, quality of life, rehabilitation and advanced nurse. Exclusion criterions were articles which in-volved children and AIDS-patients. The results exhibitioner that it was a big consensus be-tween patients, relatives and nurses concerning what characteristics of the palliative care at home. The result could categorizes as communication, support, symptom relieve and informa-tion. To allow care at home for patients who be in need of palliative care, demands that nurses have competence within those subject areas so all included will be able to manage that care at home. There is a need of competence development in palliative care for professional carers, all for the patients who chose to be take cared of at home in the palliative phase, that they can have a dignified end as possible.</p>

Syftet med denna studie var att, utifrån litteraturen, redogöra för vilka faktorer som patienter, anhöriga och sjuksköterskor anser viktiga i den palliativa vården i hemmet. Artikelsökning på vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna Pub Med och AcademicSearchElite. En begräns-ning gjordes på årtalen 1999 – 2007 och olika sökordskombinationer användes utifrån sökor-den palliative care, nursing at home, caregivers, need a nurse at home, quality of life, rehabili-tation och advanced nurse. Exklusionskriterier var artiklar som inkluderade barn och AIDS-sjuka. Resultatet visade att det var stor samstämmighet mellan patienter, anhöriga och sjuk-sköterskor beträffande vad som karaktäriserar den palliativa vården i hemmet. Resultatet kun-de kategoriseras som kommunikation, stöd, symptomlindring och information. För att patien-ter med behov av palliativ vård ska kunna vårdas hemma, krävs det att sjuksköterskor har kompetens inom dessa områden för att alla berörda ska orka med den vården i hemmet. Det finns ett behov av kompetensutveckling inom palliativ vård för professionella vårdare, allt för att patienter som väljer att vårdas i hemmet i palliativt skede ska få ett så värdigt slut som möjligt. / The aim of this study was to, on the basis of the literature, give an account of what factors patients, relatives and nurses think is important in the palliative care at home. Searches of scientific articles were done in the databases Pub Med and AcademicSearch- Elite. A limita-tion on the year of 1999 – 2007 was done and various combinations of key words was used on the basis of the words palliative care, nursing at home, caregivers, need a nurse at home, quality of life, rehabilitation and advanced nurse. Exclusion criterions were articles which in-volved children and AIDS-patients. The results exhibitioner that it was a big consensus be-tween patients, relatives and nurses concerning what characteristics of the palliative care at home. The result could categorizes as communication, support, symptom relieve and informa-tion. To allow care at home for patients who be in need of palliative care, demands that nurses have competence within those subject areas so all included will be able to manage that care at home. There is a need of competence development in palliative care for professional carers, all for the patients who chose to be take cared of at home in the palliative phase, that they can have a dignified end as possible.