Bakgrund: Det finns en kunskapsbrist inom vården om diagnostisering och behandling av ångest. Ångest beskrivs som en av Sveriges folksjukdomar och 25 % av befolkningen drabbas någon gång i sitt liv av ångest, som generellt kan innebär ett lidande. Ångest kan bland annat uppkomma i samband med annan sjukdom/sjuklighet, vilket är den sorts ångest som ska behandlas i detta arbete. Ångest kan lindras med fysisk aktivitet, avslappning och psykofarmaka. Det har framkommit att det kan behövas mer kunskap om behandling av ångest. Komplementära och alternativa behandlingar kan ges i form av interaktion med vårdhundar för att minska lidande hos patienterna. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter kan påverkas av mötet med vårdhunden inom den öppna och slutna vården. Metod: Studien är utformad som en litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativa studier. En textanalys genomfördes och resultatet delades in i kategorier. Resultat: Ångesten hos majoriteten av patienterna reducerades efter interaktion med vårdhunden, minskningen är dock inte alltid signifikant. Upplevelserna av vårdhunden är bland annat att den skapade distraktion hos patienten i form av lugn, tröst och glädje. Det kan uppstå både negativa och positiva upplevelser hos patienterna vid interaktion med vårdhunden. Slutsats: Trots avsaknad av evidens upplever många patienter att vårdhunden kan minska ångest och bidra till tröst, lugn och glädje. Om vården individanpassas och gör patienten delaktig ökar detta förutsättningen för god hälsa. Den interaktion som sker mellan patient och vårdhund blir därför unik till situationen. Att identifiera patientens individuella behov är viktigt för att personen ska bli sedd och bemött på bästa sätt.

Background: Dementia is an umbrella term for a group of diseases that affects the brain and causes cognitive impairment. Animal-assisted Therapy's goal is to meet patients' physical, psychological and social dimensions within the current health care field. To avoid problems like infections and allergy, robotic animals has been developed. The purpose of robotic animals is to induce relaxation and well-being of persons with cognitive impairment for example.Purpose: To compile scientific articles on which effects care dog and robotic animals have on mental and physical health in patients with dementia. Method: A literature review consisting of nine quantitative research articles. The databases used were PubMed and CINAHL.Results: Several of the studies shows positive effects on quality of life, increased social behavior, increased sense of satisfaction and a decreased sense of loneliness. Results of the interventions effect on agitation and anxiety varies, one study shows unchanged behavior in the intervention group while the control group's agitation behavior increased during the same period. Effect on depressive symptoms was only assessed after the intervention with care dog and none of the studies were able to show any significant effect of treatment. The results show no effect on physical well-being.Conclusion: The results of this study show that intervention with care dog or robotic animals might have positive effect on the wellbeing of older people with dementia. The results are not generalizable. More controlled studies need to be done with clear descriptions of the intervention approach and the participants' status to assure the evidence of the interventions. / Bakgrund: Demens är ett samlingsnamn för en grupp olika sjukdomar som drabbar hjärnan och därmed orsakar kognitiv svikt. Djurassisterad terapi har som mål att tillgodose patienternas fysiska, psykiska och sociala dimensioner inom aktuellt vårdområde. För att undvika problem som infektioner och allergi, samt för att effektivisera vården har robotdjur utvecklats. Robotdjurs syfte är att framkalla välbehag och avslappning hos personer med exempelvis kognitiv nedsättning. Syfte: Att sammanställa vetenskapliga artiklar om vilka effekter vårdhund och robotdjur har på psykisk och fysisk hälsa hos patienter med demenssjukdom.   Metod: En litteraturstudie bestående av totalt nio kvantitativa vetenskapliga artiklar. Databaser som användes var PubMed och CINAHL. Resultat: Flera av de granskade studierna visar på positiva effekter på livskvalitet, ökning av socialt beteende, ökad känsla av tillfredställelse och en minskad känsla av ensamhet. Resultat av interventionens påverkan på agitation och ängslan varierar, en studie visar på oförändrat beteende hos interventionsgruppen medan kontrollgruppens agitationsbeteende ökade under samma period. Påverkan på depressionssymtom var endast utvärderat efter intervention med vårdhund och ingen av studierna kunde visa någon säkerställd effekt efter behandling.  Resultatet visar ingen påverkan på fysiskt välbefinnande. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att intervention med vårdhund eller robotdjur kan ha positiv effekt på välbefinnande hos äldre personer med demens. Resultatet är inte generaliserbart då studierna varit små och upplägget varierat. Fler kontrollerade studier behöver göras med tydliga beskrivningar av interventionens upplägg och deltagarnas status för att säkerställa interventionens evidens.

Bakgrund: Medelåldern och antal äldre i Sverige ökar. En vanligt förekommande sjukdom hos äldre är demens och många dementa bor på särskilda boenden. Ett särskilt boende bör erbjuda trygghet och ett meningsfullt innehåll som tillfredsställer de äldres individuella behov. Många äldre på särskilda boenden känner sig ensamma och anser att personalen inte alltid har tid för att hålla dem sällskap. Vårdhunden har tidigare visat sig vara tröstingivande samt kunna förmedla engagemang och känsla av närvaro till den äldre.Syfte: Syftet var att undersöka hur vårdhundar kan påverka äldres hälsa på särskilda boenden. Metod: En systematisk litteraturstudie med tolv kvantitativa originalartiklar. Kvalitetsgranskningen gjordes utifrån en checklista för kvantitativa artiklar. Därefter analyserades artiklarna var för sig av författarna och sedan tillsammans. Resultat: Överlag hade vårdhunden positiva effekter på hälsan hos äldre på särskilda boenden. Vårdhunden gav en positiv effekt hos de äldres ADL-förmåga och bidrog till bättre mobilisering. Vårdhunden hade också effekt på depressiva symtom och apati, samt ökade den sociala interaktionen hos de äldre. De äldre fick även förbättrad livskvalitet, kände sig mindre ensamma och återupplevde gamla minnen. Hos dementa förbättrades den kognitiva funktionen, de fick en ökad samarbetsförmåga och var mindre agiterade. Vissa dementa fick dock en ökad verbal agitation efter mötena med vårdhunden. Slutsats: Vårdhunden hade många goda effekter på de äldres hälsa. Trots detta observerades vissa negativa effekter hos en del dementa. Det är därför viktigt att ha i åtanke att behandling med vårdhund inte passar alla äldre på särskilda boenden och att sjuksköterskan kan avgöra vilka äldre som är lämpliga för denna form av behandling.

Bakgrund: Demens är en sjukdom som drabbar ungefär var femte person över 80 år. På senare tid har behovet av alternativa behandlingsmetoder ökat. Vårdhund anses var en brabehandlingsmetod inom demensvården med få eller inga biverkningar. Syfte: Syftet var att undersöka vårdhundars påverkan på äldre personer med demenssjukdomgenom att genomföra en litteraturstudie. Metod: En litteraturstudie baserad på 13 kvantitativa artiklar. Resultaten jämfördes ochlikheter och skillnader plockades ut för att sedan sammanställas. Resultat: Vårdhund kan leda till ökat socialt beteende, minskade psykiska symtom, minskatagiterat beteende, minskade depressiva symtom, ökad livskvalitet samt positiva effekter påden fysiska och fysiologiska kroppen. Slutsatser: Studiens slutsats är att vårdhund kan ha positiva effekter på hälsan hos dementa.Det krävs mer forskning för att kunna komma fram till om vårdhund är en effektivbehandlingsmetod som eventuellt skulle kunna komplettera eller till och med ersätta vissaläkemedel.

Bakgrund: Användning av vårdhund inom svensk sjukvård har ökat och då antalet studier som gjorts inom området rehabilitering är få ansågs detta vara ett relevant område att fördjupa sig i. Syfte: Att undersöka om rehabilitering med vårdhundsförare och vårdhund kan öka välbefinnande, motivation och aktivitet hos vårdtagare i jämförelse med konventionell träning. Metod: Single case design. Två deltagare studerades under sju träningspass i fyra veckor med videoinspelning, VAS och intervju. Resultat: Självskattning på VAS visade inga skillnader mellan de olika träningarna, medan observationerna av träningarna med vårdhund visade att deltagarna log längre tid och de hade även mer fysisk kontakt, fler finmotoriska övningar och hälften så lång tid av grovmotoriska övningar. Deltagarna beskrev båda träningarna som värdefulla, givande och roliga. Träningarna med vårdhund upplevdes även som lättsamma och en stund då de slapp tänka på det tråkiga som hänt. Slutsats: Båda typerna av träning var lika uppskattade enligt VAS, medan observationerna och intervjuerna visade att träningarna med vårdhund gav ökat välbefinnande. Då välbefinnande är en viktig faktor för motivation och aktivitet, är fler studier inom området av intresse eftersom träning med vårdhund förefaller vara en betydelsefull tillgång inom rehabilitering. / Background: The use of Animal Assisted Intervention (AAI) within Swedish health care has increased and as the number of studies done in the field of rehabilitation is few, this was considered a relevant field to explore. Aim: To investigate whether AAI could increase wellbeing, motivation and activity of patients in comparison with conventional rehabilitation. Method: Single case design. Two participants were studied at seven training sessions for four weeks with video recording, VAS and interview. Result: Self-assessment on VAS showed no differences between the various trainings, while observations showed that the participants smiled longer, had more physical contact, more fine motor skill exercises and half the time of gross motor exercises at AAI sessions. Participants described both trainings as valuable, rewarding and fun. AAI sessions were also described as easy-going and a moment of distraction from the bad things that had happened. Conclusions: According to VAS both trainings were equally appreciated, while the observations and interview showed that AAI provided increased wellbeing. Wellbeing is an important factor for motivation and activity. Thus more studies in the area are of interest since the use of AAI appears to be an important asset in rehabilitation.

No description available.

No description available.

Att som barn bli sjuk och behöva sjukhusvård innebär en stor förändring i ett barns liv. Förutom sjukdomen som drabbar barnet kan faktorer som medicinska procedurer och högteknologisk vårdmiljö upplevas som skrämmande och hotfull samt utlösa oro, rädsla, stress och smärta. För att öka trygghetskänslan och minska lidandet i barns vårdsituation är föräldrarnas närvaro och sjuksköterskans omvårdnadshandlingar av stor vikt, därutöver kan olika former av lekterapi bidra till en barnvänligare vårdmiljö. Att erbjuda leksaker för lek, utveckling och rehabilitering är av vikt då leken utgör ett tecken på hälsa. Att använda hund som en ytterligare behandling i vården är inget nytt fenomen och internationellt är det inte ovanligt att hunden används i barnsjukvård. I Sverige används termen vårdhund för de hundar som arbetar inom vården och internationellt kallas vårdhunden för terapihund. Syftet var att belysa användning av vårdhund inom barnsjukvård. För att besvara uppsatsens syfte användes metoden litteraturöversikt, vilket gav förutsättningar att få fram relevanta vetenskapliga artiklar i ämnet och skapa sig bra överblick av den befintliga kunskapen inom fältet. Artiklarna söktes i de vetenskapliga databaserna CINAHL, PubMed, PsycInfo och Google Scholar. Femton expertgranskade originalartiklar, publicerade 2006-2016 och som även hade genomgått etisk granskning inkluderades i uppsatsen. I resultatet beskrivs vårdhundens betydelse i barnsjukvård och barns vårdmiljö. Vidare redovisas vårdhundens påverkan på smärta, oro och rädsla hos barn som vårdas på sjukhus. Dessutom redogörs för vårdhundens inverkan på psykiatriska och sociala beteenden. För att bedriva behandling med vårdhund finns nationella riktlinjer i flertalet länder, däremot kunde inte några internationella riktlinjer identifieras utifrån studierna. För att undvika zoonoser är följsamheten till de hygienföreskrifter som anges i de nationella riktlinjerna av vikt. Hänsyn måste även tas till förekomst av allergier. Vårdhunden sågs i studierna överlag ha en positiv effekt inom barnsjukvård, särskilt beträffande aktivering, lek, distraktion, umgänge, socialisering, trivsel, glädje och avslappning. De studier som undersökte vårdhundens effekt på oro och rädsla gav något varierande resultat. Effekten föreföll bättre vid oro relaterad till primärt psykiska tillstånd jämfört med oro vid somatisk sjukdom eller medicinsk rädsla. Studierna visade även blandade resultat gällande vårdhundens inverkan på smärta. Ett intressant fynd som framkom var att intervention med vårdhund gav en tidigare återkomst av beta-aktivitet på EEG efter anestesi, vilket sattes i förbindelse med snabbare postoperativ återhämtning. Slutsatsen är att studierna hade varierande resultat när det gällde vårdhundens påverkan på smärta, oro och rädsla. Däremot var studiernas resultat liktydigt positiva gällande vårdhundens betydelse i barnsjukvård och barns vårdmiljö. Vårdhunden hade även en positiv inverkan på psykiatriska och sociala beteenden. De studerade artiklarna visade att behandling med vårdhund används världsövergripande och inom flera olika pediatriska specialiteter.

Bakgrund Vårdhunden förekommer inom hälso- och sjukvården vid vård av vuxna och äldre. Vårdhundar är certifierade hundar som genomgått träning och bedömning av fysiska och mentala egenskaper. Miljö är ett komplext begrepp med flera dimensioner och perspektiv. För barn kan miljön inom hälso- och sjukvården ofta upplevas som främmande och stressframkallande. I vården av barn ingår även deras föräldrar och därmed finns ett behov av familjecentrerad omvårdnad inom barnsjukvården. Användning av vårdhund inom barnsjukvården är ett nytt koncept i Sverige. Syfte Syftet var att beskriva vilken påverkan användningen av vårdhund har för miljön inom barnsjukvården. Metod Metoden som användes var integrerad litteraturöversikt. 15 vetenskapliga studier om vårdhund i en miljö där barnsjukvård bedrivs inkluderades. Patientgruppen som undersöks är barn till och med 18 år. Studierna söktes upp i databaserna CINAHL och PubMed och är primärkällor som antingen är etiskt granskade eller redovisar väl etiska överväganden. Datan analyserades genom att sortera de inkluderade studiernas resultat i likheter och skillnader som blev grunden för de teman och subteman som presenteras i vårt resultat. Resultat Att inkludera en vårdhund i miljön inom barnsjukvården kan påverka psykologiska variabler som smärta, stress, ångest, sinnesstämning och sociala beteenden samt fysiologiska variabler som blodtryck, hjärtfrekvens, andningsfrekvens, kortisolhalt och neurologisk aktivitet. Föräldrar och omvårdnadspersonal ser att vårdhunden kan fungera som en motivation och distraktion för barn och kan själva påverkas. Slutsats En vårdhund i miljön kan påverka barn som vårdas psykologiskt och fysiologiskt på olika sätt. Vårdhundens påverkan är individuell. Det råder en positiv inställning hos föräldrar och omvårdnadspersonal om att inkludera en vårdhund i miljön i barnsjukvården. Nyckelord: Vårdhund, djurassisterad terapi, miljö, barnsjukvård

Larsson, J & Svensson, E. Effekter av vårdhund i demensvården. Intervjuer med personal på ett demensboende. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2010.Demens är en vanlig sjukdom hos äldre människor och vården av dementa kräver stora vårdinsatser. Vårdhund används som ett komplement för att ge stimulans och aktivitet vid demens.Syftet med studien var att undersöka vilka effekter vårdpersonalen upplever att kontakten med vårdhund har för dementa personer på ett demensboende.Den metod som använts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju ur vårdpersonalen, en sjuksköterska och sex undersköterskor på ett demensboende. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalysResultatet presenteras i sex kategorier: Ökat välbefinnande, Minnesstimulering, Bryter tystnaden, Beröring, Lugnande, Rädsla. Vårdpersonalen är positivt inställd till användandet av vårdhund som en del i omvårdnaden av dementa.Nyckelord: demens, effekter, empirisk studie, sjuksköterska, upplevelser, vårdhund, vårdpersonal. / Larsson, J & Svensson, E. Effects of dog assisted therapy in dementia care. Nursing staff experiences illuminated by interviews. Degree Project, 15 credits. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2010. Dementia is common among elderly people and dementia patients have a strong need for nursing. Therapy dogs can be used as a supplement to stimulate and activate people suffering from dementia. The aim of this study was to examine how nursing staff perceives the effects of therapy dogs, when used in a nursing home for elderly people suffering from dementia. Data was collected using qualitative, semi-structured interviews with seven nursing staff members at a nursing home for people suffering from dementia. The transcribed interviews were analysed using content analysis.The results of the analysis expose six categories: Increased quality of life, Memory Stimulation, Breaking Silence, Physical contact, Calming, Fear. The nursing staff was positive towards the use of a therapy dog as a part of nursing for people suffering from dementia. Keywords: dementia, effects, experiences, nursing staff, semi-structured interviews, therapy dog.