<p>Bakgrund: Preeklampsi är en allvarlig graviditetskomplikation som drabbar kvinnor över hela världen. Sjukdomen är den största orsaken till gravida kvinnors ohälsa och dödlighet.</p><p>Syftet: Syftet med studien var att kartlägga vilka övervakningsmetoder som används vid preeklampsi samt studera evidensen av metoderna.</p><p>Metod: Författarna har genomfört en litteraturstudie. Detta har genomförts genom granskning och sammanställning av litteratur samt databassökning i PubMed för att finna vetenskapliga artiklar. Till resultatet valdes femton vetenskapliga studier.</p><p>Resultat. Evidens finns för att följa blodtryck- och urinkontroller som påvisar förändringar i sjukdomen. Kontrollerna bör följas av blodprover om kvinnan har konstaterad preeklampsi eftersom dessa visar försämring av sjukdomen. Att mäta flödet i arteria uterina via doppler kan bedöma kvinnans risk att utveckla preeklampsi. Mer forskning behövs för att låta kvinnan själv mäta sitt blodtryck hemma via självövervakning. Stark evidens finns för att fortsätta kontrollera preeklampsitillståndet postpartum.</p><p>Slutsats:  Att mäta flödet i arteria uterina via doppler i graviditetsvecka 22-24  ger möjlighet till riskbedömning speciellt för tidig preeklampsi. Regelbunden kontroll av blodtrycket och proteinuri är effektivt för att upptäcka  preeklampsi både under graviditeten, förlossningen och postpartum och för övervakning av tillståndet. Blodprover kan användas som komplement   för att upptäcka koagulationsrubbningar, försämrad njurfunktion och leverpåverkan.</p>

Bakgrund: Preeklampsi är en allvarlig graviditetskomplikation som drabbar kvinnor över hela världen. Sjukdomen är den största orsaken till gravida kvinnors ohälsa och dödlighet. Syftet: Syftet med studien var att kartlägga vilka övervakningsmetoder som används vid preeklampsi samt studera evidensen av metoderna. Metod: Författarna har genomfört en litteraturstudie. Detta har genomförts genom granskning och sammanställning av litteratur samt databassökning i PubMed för att finna vetenskapliga artiklar. Till resultatet valdes femton vetenskapliga studier. Resultat. Evidens finns för att följa blodtryck- och urinkontroller som påvisar förändringar i sjukdomen. Kontrollerna bör följas av blodprover om kvinnan har konstaterad preeklampsi eftersom dessa visar försämring av sjukdomen. Att mäta flödet i arteria uterina via doppler kan bedöma kvinnans risk att utveckla preeklampsi. Mer forskning behövs för att låta kvinnan själv mäta sitt blodtryck hemma via självövervakning. Stark evidens finns för att fortsätta kontrollera preeklampsitillståndet postpartum. Slutsats:  Att mäta flödet i arteria uterina via doppler i graviditetsvecka 22-24  ger möjlighet till riskbedömning speciellt för tidig preeklampsi. Regelbunden kontroll av blodtrycket och proteinuri är effektivt för att upptäcka  preeklampsi både under graviditeten, förlossningen och postpartum och för övervakning av tillståndet. Blodprover kan användas som komplement   för att upptäcka koagulationsrubbningar, försämrad njurfunktion och leverpåverkan.

Hypertoni är vanligt förekommande i dagens samhälle och anses därför ha blivit en folksjukdom. Uppskattningsvis har 1,8 miljoner av Sveriges vuxna befolkning hypertoni. Hypertoni står för cirka 13 procent av den totala dödligheten i världen, och ses som en riskfaktor till ett stort antal hjärt- och kärlsjukdomar. Idag finns det internationella riktlinjer för vård av hypertoni i bland annat England och USA. Dock saknas det specifika svenska riktlinjer för vård av hypertoni. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur hälsofrämjande åtgärder kan påverka blodtrycket hos personer med hypertoni. Litteraturstudiens resultat bygger på en genomgång av 16 vetenskapliga artiklar som söktes utifrån litteraturstudiens syfte och problemformulering. De hälsofrämjande åtgärder som kan påverka blodtrycket hos personer med hypertoni belyses i resultatet. Dessa åtgärder handlar om viktminskning, fysisk aktivitet, kost, alkohol, rökning, stress och stöd. Effekten av de hälsofrämjande åtgärderna har visat att en blodtryckssänkning kan ske vid livsstilsförändringar. En bromsning i utvecklandet av hypertoni kan leda till hälsoekonomiska besparingar för samhället. Nationella riktlinjer samt vårdprogram för behandling av hypertoni bör utvecklas för att en bromsning av hypertoni ska kunna ske. / Hypertension is common in today's society and is therefore considered to have become a national disease. An estimated 1.8 million of Sweden's adult population have hypertension. Hypertension accounts for about 13 percent of the total mortality in the world, and is seen as a risk factor for numerous cardiovascular diseases. Today there are international guidelines for the treatment of hypertension in, England and USA. However, there are no specific Swedish guidelines for treatment of hypertension. The purpose of this study was to elucidate how health interventions can influence blood pressure in people with hypertension. The results of this literature study are based on a review of 16 scientific articles which was based on literature review and order problem. The health-promoting interventions that can affect blood pressure in people with hypertension are highlighted in the results. Such interventions are weight loss, physical activity, diet, alcohol, smoking, stress and support. The effect of health promotion interventions has shown that lowering blood pressure can occur if lifestyle changes are implemented and carried out. A braking in the development of hypertension can lead to health-economic benefits to the community. National guidelines and care programs for the treatment of hypertension should be developed to a braking of hypertension to happen.

No description available.

Stress kan uppkomma vid obalans mellan upplevda krav från omgivningen och upplevd förmåga att själv hantera dessa krav. Denna studie utgår ifrån krav-kontroll modellens beskrivning av hur en kombination av hög arbetsbelastning och lågt inflytande på arbetssituationen leder till hög fysiologisk stress. Studien syftade till att undersöka hur krav och kontroll hänger samman med kardiovaskulär reaktivitet och Typ A-beteende hos kvinnor. Totalt deltog 34 kvinnor i ett experiment. Dessa kvinnor hade olika grad av Typ A-beteende (låg, mellan och hög). Mätningar av systoliskt blodtryck, diastoliskt blodtryck och puls genomfördes i tre olika betingelser: 1) arbete utan kontroll, 2) arbete med kontroll och 3) i vila. Resultatet visade på ett signifikant högre diastoliskt blodtryck, men lägre puls i vila jämfört med de två arbetssituationerna. Däremot framkom ingen signifikant huvudeffekt för Typ A-beteende och ingen signifikant interaktionseffekt mellan betingelse och Typ A-beteende. Detta kan bero på att arbetssituationen inte var tillräckligt utmanande för att ett Typ A-beteende skulle utlösas samt att mätinstrumentet för Typ A-beteende inte fungerade så bra i undersökningsgruppen.

Kardiovaskulära sjukdomar och hypertoni blir allt mer vanligt i västvärlden. Trots livsstilsrekommendationer ökar antalet insjuknanden i hjärt-kärlsjukdomar, vilket har blivit en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om flavanol i kosten kan användas blodtryckssänkande samt att klargöra om flavanol påverkar den kardiovaskulära ohälsan. Metoden som användes var en litteraturstudie av redan publicerade vetenskapliga artiklar inom ämnet. Flertalet studier visar på att flavanol har en blodtryckssänkande likväl som andra positiva effekter. Många studiers resultat visar att flavanol har större effekt på de grupper som redan har kardiovaskulär ohälsa samt högt blodtryck. Forskningen är ny och har än inte hunnit utvärderas ordentligt, men den positiva påverkan hos flavanol är tydlig och det är inte svårt att se användbara områden för flavanol som terapeutisk metod, men även i hälsopromoterande syfte. Detta är något som skulle rimma väl med sjuksköterskans professionella ansvar att främja hälsa och motverka sjukdom. Trots de i dagsläget erhållna resultaten krävs mer och framför allt forskning med hög kvalitet.

Högt blodtryck är en global välfärdssjukdom som ökar i frekvens. Levnadsvanor har stor betydelse för att en individ skall utveckla högt blodtryck. Livsstilsförändringar skall vara den inledande behandlingen, vid högt blodtryck. För att förändra livsstilen behövs utbildning och rådgivning samt motiverande samtal. Ansvaret för sin sjukdomsbild och sitt liv har genom samhällsutvecklingen mer och mer blivit individens ansvar. Omvårdnadsteoretiker Dorthea Orem menar att patienten behöver stärka sin förmåga till egenvårdskapacitet. Trots kunskaper om hjärtkärlsjukdomar råder det en bristande följsamhet hos individer till att genomföra livsstilsförändringar, därför finns det intresse av att studera problemet. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenheter av vad som främjar följsamhet till livsstilsförändringar hos patienter med högt blodtryck. Studien genomfördes med konventionell innehållsanalys med induktiv ansats som utgångspunkt. Resultatet i studien belyser vikten av att utgå från patienten och skapa individanpassad behandling för följsamhet till livsstilsförändring. I mötet med distriktssköterskan är det viktigt att patienten känner delaktighet och blir medveten om sitt ansvar i förändringen. För vidmakthållande av livsstilen krävs lång och regelbunden uppföljning där distriktssköterska och patient strävar mot samma mål. Ytterligare kunskap och forskning krävs i olika redskap såsom beteendemodeller som kan användas vid arbete kring patienter med högt blodtryck och livsstilsförändringar. Av betydelse för fortsatt forskning är att även ge patienternas syn på vad det innebär när förändringen utgår från patienten. / High blood pressure is a worldwide welfare disease and it increases. Lifestyle habits play a major part in how people develop high blood pressure. The initial treatment should therefore be lifestyle changes. Changes in lifestyle requires education, counselling and motivational interviewing. The illness responsibility has shifted from a societal level into an individual level. Nursing theorist Dorthea Orem believes that the patient needs to strengthen its ability for self-care capacity. Despite knowledge about cardiovascular disease there is a lack of compliance amongst individuals to implement lifestyle changes, and therefore it´s of interest to study. The purpose of this study was to illuminate district nurses experiences of compliance to lifestyle changes in patients with hypertension. The study was conducted with conventional content analysis with an inductive approach. The results of the study illuminated the importance that the patient is the starting point and then create individual treatment for better compliance to lifestyle changes. It´s of importance, that the patient are empowered and become aware of their own responsibility in their lifestyle changes. . It´s necessary to have regular and long-term follow up, to maintain the new lifestyle and make it a habit. It is important that the district nurse and the patient are striving towards the same goal. . Additional knowledge and research required in various tools such as behavioral models that can be used when working on patients with high blood pressure and lifestyle changes. Continued research is needed from the patients perspective. It should be clarified what it means to make lifestyle changes from patients point of departure.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2002. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2002. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.