<p>Bakgrund: Preeklampsi är en allvarlig graviditetskomplikation som drabbar kvinnor över hela världen. Sjukdomen är den största orsaken till gravida kvinnors ohälsa och dödlighet.</p><p>Syftet: Syftet med studien var att kartlägga vilka övervakningsmetoder som används vid preeklampsi samt studera evidensen av metoderna.</p><p>Metod: Författarna har genomfört en litteraturstudie. Detta har genomförts genom granskning och sammanställning av litteratur samt databassökning i PubMed för att finna vetenskapliga artiklar. Till resultatet valdes femton vetenskapliga studier.</p><p>Resultat. Evidens finns för att följa blodtryck- och urinkontroller som påvisar förändringar i sjukdomen. Kontrollerna bör följas av blodprover om kvinnan har konstaterad preeklampsi eftersom dessa visar försämring av sjukdomen. Att mäta flödet i arteria uterina via doppler kan bedöma kvinnans risk att utveckla preeklampsi. Mer forskning behövs för att låta kvinnan själv mäta sitt blodtryck hemma via självövervakning. Stark evidens finns för att fortsätta kontrollera preeklampsitillståndet postpartum.</p><p>Slutsats:  Att mäta flödet i arteria uterina via doppler i graviditetsvecka 22-24  ger möjlighet till riskbedömning speciellt för tidig preeklampsi. Regelbunden kontroll av blodtrycket och proteinuri är effektivt för att upptäcka  preeklampsi både under graviditeten, förlossningen och postpartum och för övervakning av tillståndet. Blodprover kan användas som komplement   för att upptäcka koagulationsrubbningar, försämrad njurfunktion och leverpåverkan.</p>

Bakgrund: Preeklampsi är en allvarlig graviditetskomplikation som drabbar kvinnor över hela världen. Sjukdomen är den största orsaken till gravida kvinnors ohälsa och dödlighet. Syftet: Syftet med studien var att kartlägga vilka övervakningsmetoder som används vid preeklampsi samt studera evidensen av metoderna. Metod: Författarna har genomfört en litteraturstudie. Detta har genomförts genom granskning och sammanställning av litteratur samt databassökning i PubMed för att finna vetenskapliga artiklar. Till resultatet valdes femton vetenskapliga studier. Resultat. Evidens finns för att följa blodtryck- och urinkontroller som påvisar förändringar i sjukdomen. Kontrollerna bör följas av blodprover om kvinnan har konstaterad preeklampsi eftersom dessa visar försämring av sjukdomen. Att mäta flödet i arteria uterina via doppler kan bedöma kvinnans risk att utveckla preeklampsi. Mer forskning behövs för att låta kvinnan själv mäta sitt blodtryck hemma via självövervakning. Stark evidens finns för att fortsätta kontrollera preeklampsitillståndet postpartum. Slutsats:  Att mäta flödet i arteria uterina via doppler i graviditetsvecka 22-24  ger möjlighet till riskbedömning speciellt för tidig preeklampsi. Regelbunden kontroll av blodtrycket och proteinuri är effektivt för att upptäcka  preeklampsi både under graviditeten, förlossningen och postpartum och för övervakning av tillståndet. Blodprover kan användas som komplement   för att upptäcka koagulationsrubbningar, försämrad njurfunktion och leverpåverkan.

<p>Syftet med denna studie var att ta reda på nyblivna föräldrars tankar kring främst föräldraledighet, amning, föräldrautbildning, barn- och mödravården, med tyngdpunkt på vårdens roll och pappans delaktighet. Intervjuer genomfördes med 11 föräldrar och svaren analyserades och kategoriserades i teman. Resultatet visade att de allra flesta var nöjda med vården de hade fått från både MVC och BVC, men enskilda föräldrar var missnöjda med enstaka sköterskor de träffat. Informanterna var också nöjda med bemötandet, då båda föräldrarna kände sig delaktiga i samtalet med barnmorskan. Alla föräldrar ville vara hemma med sitt barn under någon period, vilket berodde på personliga skäl och en vilja att vara med sitt barn. Hos hälften av paren tog mamman ut största delen av föräldraledigheten. Orsaken till detta var i huvudsak amningen, men även ekonomiska orsaker spelade in. Att amning är en stark aspekt för vem som är föräldraledig först gäller fortfarande, och informanterna upplevde att det var något som även vården förespråkade starkt. Angående föräldrautbildningen tyckte alla föräldraparen att studiebesöket på förlossningen var det som gav mest, samt att få träffa andra blivande föräldrar. En brist som nämndes var att informationen som gavs var sådant som de flesta redan kände till.</p> / <p>The aim of this study was to find out what new parents think about parental leave, parental education, the child welfare center and the prenatal clinic. The main focus was on what role the care system played and to what extent the father was involved. Eleven parents were interviewed and the findings were analysed and put into different themes. The result showed that most of the parents were satisfied with the care given at the child welfare center and the prenatal clinic. The participants also thought they were well treated by the nurses and midwives during the encounters. Both parents felt equaly involved while talking to the midwife. All of the parents wanted to have parental leave to some extent and the main reason was that they wanted to spend time with their child. In half of the cases mothers used the greater part of the parental leave. Both breast-feeding and economical aspects were mentioned to be reasons for this. The participants felt that the child welfare center and the prenatal clinic strongly recommended breast-feeding which contributes to the fact that breast-feeding still is a key aspect in the decision on which parent who is going to stay at home with the child during the fist period. All of the parents thought that the visit to the delivery department was the best part during the parental education, they also appreciated meeting other people in the same situation. The general information given during the regular meetings were things that many of the participants already knew and could for that reason have been more detailed.</p>

<p>Syftet med denna undersökning var att undersöka barnmorskans syn på kostrådgivning till gravida kvinnor, om och hur de ger information om kost och i så fall vad de informerar om. Vidare undersöktes till vilken grad barnmorskorna på mödravårdscentralerna följer de rekommendationer om kost till gravida kvinnor som Svenska Livsmedelsverket tagit fram. En deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes bland samtliga barnmorskor på mödravårdscentraler i Uppsala län. Det var 36 barnmorskor som deltog i studien (53 % svarsfrekvens) och som besvarade ett webbaserat frågeformulär. Resultatet från undersökningen visar att barnmorskorna ofta ger kostråd till den gravida kvinnan i samarbete med dietisten. Informationen ges då för det mesta både muntligt och skriftligt. Vidare visar resultatet att barnmorskorna anser att det är viktigt att ge kostråd till gravida kvinnor och att de allra flesta kvinnor får kostrådgivning på mödravårdscentralen. Barnmorskorna anser att de och den gravida kvinnan har ett gemensamt ansvar när det gäller information angående kost. Barnmorskorna grundar kostrådgivningen främst på Svenska Livsmedelsverkets rekommendationer och undersökningen visar att de informerar om det mesta som det Svenska Livsmedelsverket tar upp angående kost under graviditeten. Slutsatsen av denna undersökning är att barnmorskorna ger en individuellt anpassad kostrådgivning som följer det Svenska Livsmedelsverkets rekommendationer.</p> / <p>The aim of this study was to examine what view the midwives have on nutritional guidance towards pregnant women, if they give information regarding diets, and if so, how they inform pregnant women, and also what the information consists of. Furthermore, the aim of this study was to determine how the midwives comply with the recommendations given by the Swedish National Food Administration. A descriptive cross-sectional study was carried out among all midwives at the maternity clinics in the county of Uppsala. There were 36 midwives that participated in the study (53 %) which consisted of a web based questionnaire. The result of this study indicated that the midwives frequently give nutritional guidance to the pregnant woman in collaboration with the dietician. The pregnant woman often receives both verbal and written information. The results also indicate that the midwives believe that it is important to give nutritional guidance to pregnant women and that most of them get this guidance at the maternity clinic. The attitude of the midwives is that they, together with the pregnant woman, have a mutual responsibility when it comes to information about nutrition during pregnancy. The midwives nutritional guidance is based on the given recommendations of the Swedish National Food Administration, and the study also shows that the information given by the midwife corresponds with the information that the Swedish National Food Administration emphasise. Therefore the conclusion of this study is that the midwives give an individually adjusted nutritional guidance which corresponds to the recommendations given by the Swedish National Food Administration.</p>

Syftet med denna studie var att ta reda på nyblivna föräldrars tankar kring främst föräldraledighet, amning, föräldrautbildning, barn- och mödravården, med tyngdpunkt på vårdens roll och pappans delaktighet. Intervjuer genomfördes med 11 föräldrar och svaren analyserades och kategoriserades i teman. Resultatet visade att de allra flesta var nöjda med vården de hade fått från både MVC och BVC, men enskilda föräldrar var missnöjda med enstaka sköterskor de träffat. Informanterna var också nöjda med bemötandet, då båda föräldrarna kände sig delaktiga i samtalet med barnmorskan. Alla föräldrar ville vara hemma med sitt barn under någon period, vilket berodde på personliga skäl och en vilja att vara med sitt barn. Hos hälften av paren tog mamman ut största delen av föräldraledigheten. Orsaken till detta var i huvudsak amningen, men även ekonomiska orsaker spelade in. Att amning är en stark aspekt för vem som är föräldraledig först gäller fortfarande, och informanterna upplevde att det var något som även vården förespråkade starkt. Angående föräldrautbildningen tyckte alla föräldraparen att studiebesöket på förlossningen var det som gav mest, samt att få träffa andra blivande föräldrar. En brist som nämndes var att informationen som gavs var sådant som de flesta redan kände till. / The aim of this study was to find out what new parents think about parental leave, parental education, the child welfare center and the prenatal clinic. The main focus was on what role the care system played and to what extent the father was involved. Eleven parents were interviewed and the findings were analysed and put into different themes. The result showed that most of the parents were satisfied with the care given at the child welfare center and the prenatal clinic. The participants also thought they were well treated by the nurses and midwives during the encounters. Both parents felt equaly involved while talking to the midwife. All of the parents wanted to have parental leave to some extent and the main reason was that they wanted to spend time with their child. In half of the cases mothers used the greater part of the parental leave. Both breast-feeding and economical aspects were mentioned to be reasons for this. The participants felt that the child welfare center and the prenatal clinic strongly recommended breast-feeding which contributes to the fact that breast-feeding still is a key aspect in the decision on which parent who is going to stay at home with the child during the fist period. All of the parents thought that the visit to the delivery department was the best part during the parental education, they also appreciated meeting other people in the same situation. The general information given during the regular meetings were things that many of the participants already knew and could for that reason have been more detailed.

Syftet med denna undersökning var att undersöka barnmorskans syn på kostrådgivning till gravida kvinnor, om och hur de ger information om kost och i så fall vad de informerar om. Vidare undersöktes till vilken grad barnmorskorna på mödravårdscentralerna följer de rekommendationer om kost till gravida kvinnor som Svenska Livsmedelsverket tagit fram. En deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes bland samtliga barnmorskor på mödravårdscentraler i Uppsala län. Det var 36 barnmorskor som deltog i studien (53 % svarsfrekvens) och som besvarade ett webbaserat frågeformulär. Resultatet från undersökningen visar att barnmorskorna ofta ger kostråd till den gravida kvinnan i samarbete med dietisten. Informationen ges då för det mesta både muntligt och skriftligt. Vidare visar resultatet att barnmorskorna anser att det är viktigt att ge kostråd till gravida kvinnor och att de allra flesta kvinnor får kostrådgivning på mödravårdscentralen. Barnmorskorna anser att de och den gravida kvinnan har ett gemensamt ansvar när det gäller information angående kost. Barnmorskorna grundar kostrådgivningen främst på Svenska Livsmedelsverkets rekommendationer och undersökningen visar att de informerar om det mesta som det Svenska Livsmedelsverket tar upp angående kost under graviditeten. Slutsatsen av denna undersökning är att barnmorskorna ger en individuellt anpassad kostrådgivning som följer det Svenska Livsmedelsverkets rekommendationer. / The aim of this study was to examine what view the midwives have on nutritional guidance towards pregnant women, if they give information regarding diets, and if so, how they inform pregnant women, and also what the information consists of. Furthermore, the aim of this study was to determine how the midwives comply with the recommendations given by the Swedish National Food Administration. A descriptive cross-sectional study was carried out among all midwives at the maternity clinics in the county of Uppsala. There were 36 midwives that participated in the study (53 %) which consisted of a web based questionnaire. The result of this study indicated that the midwives frequently give nutritional guidance to the pregnant woman in collaboration with the dietician. The pregnant woman often receives both verbal and written information. The results also indicate that the midwives believe that it is important to give nutritional guidance to pregnant women and that most of them get this guidance at the maternity clinic. The attitude of the midwives is that they, together with the pregnant woman, have a mutual responsibility when it comes to information about nutrition during pregnancy. The midwives nutritional guidance is based on the given recommendations of the Swedish National Food Administration, and the study also shows that the information given by the midwife corresponds with the information that the Swedish National Food Administration emphasise. Therefore the conclusion of this study is that the midwives give an individually adjusted nutritional guidance which corresponds to the recommendations given by the Swedish National Food Administration.

There is a large indigence for more maternity homes in Mozambique. Pregnant women often have to walk long distances to get assistance giving birth. The conditions are hard to improve because of the shortage of educated staff. The maternity home and education center is a combined program for women in Maputo, Mozambique. The purpose for this is – apart from improving opportunities and help for pregnant women – to create a connection between education and practice so that the pupils can do their practice at the maternity home before working out in the country. The two instances are therefore closely integrated with each other. We want to develop a program that is also long-term giving, a kind of pay-forward effect. The supposed consequence of the pay-forward effect is for graduated women to spread the knowledge to less educated midwifes in the countryside and at a long term improve health care for women. / Det finns ett stort behov av fler mödravårdscentraler i Mocambique. Gravida kvinnor går oftast långa sträckor för att få hjälp att föda. Förhållandena är svåra att förbättra i avsaknad av utbildad personal. Mödravårdscentralen och barnmorskeutbildningen är ett kombinerat program för kvinnor i Maputo, Mocambique. Målet med vårt projekt är att hjälpa gravida kvinnor och att skapa ett utbyte mellan utbildning och praktik. Därför är programmen tätt integrerade med varandra. Programmet ska skapa insikt om graviditet, födsel, sexualitet, en slags ”pay-forward effect”. Verkningarna av ”pay-forward” är att utbildade kvinnor ska sprida kunskap till mindre utbildade barnmorskor på landsbygden och på lång sikt bidra till en bättre sjukvård för kvinnor.