Bakgrund Övervikt och dåliga kostvanor hos den gravida kvinnan har stor betydelse för barnets framtida hälsa. Det är viktigt att veta om och hur kvinnor ändrar sina kostvanor i samband med en graviditet.Syfte Att undersöka hur kostvanor och livsmedelsval innan en graviditet såg ut och eventuella kostförändringar under graviditeten hos kvinnor som fött ett eller flera barn.Metod En webbaserad enkät innehållande 17 frågor användes och rekryteringen skedde via Facebook samt forum och hemsidor relaterade till graviditet och familj. Totalt deltog 54 kvinnor som fött barn och var bosatta i Sverige. Icke-parametriska statistiska tester (Chi-2-test och Mann Whitney U-test) användes för att analysera skillnader mellan åldersgrupper och utbildningsnivåer. Resultat Medianåldern var 31 år och 46 av deltagarna uppgav att de har ett eller fler barn. Knappt hälften (n=25) hade universitetsutbildning. Konsumtionen av frukt, grönsaker, fisk och fullkornsprodukter var låg innan graviditeten. Ett ökat frukt- och grönsaksintag och en hälsosammare kost var förändringar som förekom hos en del kvinnor under graviditeten. Mer än hälften uppgav att de inte åt några kosttillskott innan eller under graviditeten. Lågutbildade åt frukt och grönsaker mer sällan än högutbildade (p=0,007). ). De med hög utbildning konsumerade fisk en halv gång mer per vecka än de med låg utbildning. Barnmorskan och Livsmedelsverket (SLV) påverkade deltagarna till att förändra deras kostvanor. Slutsats Konsumtionen av frukt, grönsaker, fisk och fullkornsprodukter var låg innan graviditeten. Olika sorters faktorer som ålder och utbildningsnivå påverkar hur intaget av olika livsmedel ser ut. För vissa av kvinnorna hade barnmorskan en stor betydelse för de kostvanor som förändrades under graviditeten.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2009. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Under graviditeten utsätts kroppen för förändringar och påfrestningar. Vanliga graviditetssymtom är lågt blodtryck, hjärtrusning, trötthet, sömnsvårigheter och illamående. Nästan hälften av alla kvinnor drabbas av ländryggssmärta någon gång under graviditeten och ca 20% drabbas av foglossning. Fysioterapi i form av träning, manuella behandlingsmetoder samt eventuella hjälpmedel kan ha en positiv effekt på den gravida kvinnans funktionsförmåga och smärtnivå. Tidigare forskning inom området är begränsat och det är oklart om gravida kvinnor känner till vad fysioterapeuter kan hjälpa till med och om de önskar att träffa en fysioterapeut. Syftet med studien var att undersöka kännedom och efterfrågan av fysioterapi hos gravida kvinnor i Luleå kommun. Metod: 120 egenkonstruerade enkäter delades ut till mödravårdscentraler på 6 hälsocentraler i Luleå kommun under perioden oktober-november 2016. Enkäterna placerades i väntrummen och hämtades efter 2 veckor. Totalt 15 enkäter samlades in. I studien inkluderades gravida kvinnor, oavsett graviditetsvecka och antal graviditeter. Personer med reumatisk sjukdom och tidigare bäckentrauma exkluderades. Resultat: Majoriteten av respondenterna var medvetna om remissfriheten vid besök hos fysioterapeut samt vad de kunde få hjälp med av en fysioterapeut, de hade också fått information angående detta av sin barnmorska. 50% av respondenterna ville inte söka fysioterapi. Av dessa skulle 40% söka fysioterapi om besvären ökade. De vanligaste besvären samtliga respondenterna upplevde var trötthet, illamående, andfåddhet och smärta i ländrygg och bäcken. Konklusion: Gravida kvinnor är medvetna om vad fysioterapeuter kan göra för dem men några upplever att de inte har tillräckligt stora besvär för att söka fysioterapi.

Forskning har visat på att alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat och är idag en del av vår kultur. I den nya generationen av fertila kvinnor, främst i åldersgruppen 26-36 år, konsumeras det mer alkohol idag än förut. I denna ålder blir också de flesta kvinnor gravida och får barn. Det har i undersökningar framkommit att det finns kvinnor som dricker alkohol under graviditeten trots att det visat sig att det är skadligt för fostret. Därför är både de nationella och internationella riktlinjerna att kvinnor helt ska avstå alkohol under graviditeten. I Sverige föds trots detta upp till 400 barn varje år med grava alkoholskador vilket förutom fysiska och psykiska olägenheter för barnet också innebär stora kostnader för samhället. Samverkan mellan olika aktörer, främst mödravårdscentralen och socialtjänsten, anses vara den mest centrala delen i att ge optimal hjälp och stöd till den gravida kvinnan som dricker alkohol. Dock har aktuell forskning visat att denna samverkan många gånger brister. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur socialsekreterare och barnmorskor själva upplever att samverkan dem emellan fungerar i arbetet med att hjälp och stödja kvinnor som dricker alkohol under graviditeten, samt om och i så fall hur dessa kvinnor fångas upp. För att besvara syftet genomfördes två intervjuer, med en socialsekreterare och en barnmorska. Studiens resultat visar på att samverkan mellan mödravårdscentralen och socialtjänsten är idag nästintill obefintlig, det finns inte heller någon tydlig struktur och riktlinje kring hur arbetet med dessa kvinnor ska gå till.

No description available.

Vårt syfte med denna studie var att få en ökad förståelse för hur ett urval yrkesprofessionella, två barnmorskor och en kurator, upplever sitt arbete med gravida missbrukande kvinnor. För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ fokusgruppsintervju med ett tvärprofessionellt team, bestående av kurator och barnmorskor. Som analysverktyg valde vi rollteorin och teorin om X och Y. Våra huvudsakliga resultat är att motivationsarbete är något som är ständigt närvarande och att det familjesociala teamet finner sina arbetsverktyg verkningsfulla. I vårt resultat är det några verktyg som är mer betydelsefulla än andra i arbetet med gravida missbrukare. Vi har valt att kalla dessa verktyg för screening, förtroende, anknytning samt intresse och engagemang. Vår viktigaste slutsats är att gravida kvinnor med missbruk har en komplex problematik där flera instanser behöver samarbeta för att kvinnan ska ges ett bra stöd. För att dessa kvinnor inte ska förläggas mellan de berörda instanserna är det fördelaktigt om det finns någon som har etablerat kontakt med kvinnan och berörda instanser.   Nyckelord: Missbruk, graviditet, roll, motivation.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse av hur föräldrar hanterar förlusten av ett dödfött barn. Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ webbenkät med öppna frågor.                                                                  De teman som framträdde var "emotionellt avstängd", "ökad känslighet" och "bearbetning". Resultatet visade att förlusten av ett dödfött barn är en livslång process. Det fanns en "ökad känslighet" som gjorde att föräldrarna blev påverkade känslomässigt av att se olika saker som kunde förknippas med förlusten. "Emotionellt avstängd" visade sig genom att föräldrarna blev mer apatiska och känslokalla gentemot andra då de själva upplevda mycket sorg inom sig. I "bearbetning" visade det sig att det som hjälpt många föräldrar att hantera sorgen var deras barn eller en ny graviditet men också en möjlighet att prata med andra drabbade föräldrar. Vissa könsskillnader framkom även i analysen.   Nyckelord: Dödfött barn, livslång, känslomässigt, hantera, graviditet / The purpose of this study was to provide a better understanding of how parents handle the loss of a stillborn child. The survey was answered by a qualitative online survey with open questions. The themes that emerged were, "emotional disability", "increased sensitivity" and "processing". The results showed that the loss of a stillborn child is a lifelong process. There was an "increased sensitivity" that made the parents affected emotionally by seeing different things that could be associated with the loss. "Emotional disability" proved that the parents became more apathetic and callous towards others when they experienced so much sadness within themselves. In "processing" it was found that what helped many parents to handle the grief was their child or a new pregnancy but also a possibility to talk to other affected parents. Some gender differences also occurred in the analysis. Keywords: Stillbirth, lifelong, emotionally, manage, pregnancy

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2001. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2001. / Härtill 4 uppsatser.