Bakgrund: Under graviditeten utsätts kroppen för förändringar och påfrestningar. Vanliga graviditetssymtom är lågt blodtryck, hjärtrusning, trötthet, sömnsvårigheter och illamående. Nästan hälften av alla kvinnor drabbas av ländryggssmärta någon gång under graviditeten och ca 20% drabbas av foglossning. Fysioterapi i form av träning, manuella behandlingsmetoder samt eventuella hjälpmedel kan ha en positiv effekt på den gravida kvinnans funktionsförmåga och smärtnivå. Tidigare forskning inom området är begränsat och det är oklart om gravida kvinnor känner till vad fysioterapeuter kan hjälpa till med och om de önskar att träffa en fysioterapeut. Syftet med studien var att undersöka kännedom och efterfrågan av fysioterapi hos gravida kvinnor i Luleå kommun. Metod: 120 egenkonstruerade enkäter delades ut till mödravårdscentraler på 6 hälsocentraler i Luleå kommun under perioden oktober-november 2016. Enkäterna placerades i väntrummen och hämtades efter 2 veckor. Totalt 15 enkäter samlades in. I studien inkluderades gravida kvinnor, oavsett graviditetsvecka och antal graviditeter. Personer med reumatisk sjukdom och tidigare bäckentrauma exkluderades. Resultat: Majoriteten av respondenterna var medvetna om remissfriheten vid besök hos fysioterapeut samt vad de kunde få hjälp med av en fysioterapeut, de hade också fått information angående detta av sin barnmorska. 50% av respondenterna ville inte söka fysioterapi. Av dessa skulle 40% söka fysioterapi om besvären ökade. De vanligaste besvären samtliga respondenterna upplevde var trötthet, illamående, andfåddhet och smärta i ländrygg och bäcken. Konklusion: Gravida kvinnor är medvetna om vad fysioterapeuter kan göra för dem men några upplever att de inte har tillräckligt stora besvär för att söka fysioterapi.

Bakgrund Svenska livsmedelsverket (SLV) har utarbetat fem kostråd för att främja en hälsosam kosthållning. Kostråden innefattar rekommendationer gällande frukt och grönt, fullkorn, nyckelhålsmärkningen, fisk samt olja och flytande margarin. Tidigare undersökningar tyder på att kostråden inte följs i tillräcklig utsträckning. Syfte Studiens syfte var att undersöka vuxna individers kännedom, upplevda följsamhet och attityder gentemot SLVs fem kostråd. Ytterligare syften var att undersöka olika faktorers samband med kännedom, attityder och upplevd följsamhet till kostråden samt förtroendet för SLV. Metod Via Facebook utlystes en nätbaserad enkätstudie innehållande frågor om kännedom, upplevd följsamhet och attityder till kostråden. Insamlade data bearbetades i SPSS 22.0. Independent samples median test samt Chi-2 test användes vid analys. Signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat I studien deltog 159 individer (113 kvinnor, 46 män). Kännedomen om kostråden var god förutom beträffande kostrådet om olja och flytande margarin som endast 48% kände till sedan tidigare. Den upplevda följsamheten var störst till kostråden om fullkorn respektive olja och flytande margarin. Kostrådet om olja och flytande margarin ansågs även vara lättast att följa. Attityderna till kostråden gällande frukt och grönt, fullkorn samt fisk var mer positiva än till övriga kostråd. Kostrådet gällande nyckelhålsmärkningen ansågs vara mindre hälsosamt, mindre modernt, svårare att förstå, svårare att följa och hade lägst tilltro. De som följde Low Carbohydrate High Fat-dieten (n=11) hade lägre upplevd följsamhet (p=0.011) och tilltro (p=0.023) till nyckelhålsmärkningen samt lägre tilltro till kostrådet angående frukt och grönt (p=0.008). Av deltagarna angav 45% ett högt förtroende för SLV. Slutsats Kostråden, främst angående nyckelhålsmärkningen respektive olja och flytande margarin, kan behöva modifieras eller marknadsföras bättre för att i större utsträckning nå ut till befolkningen och på så sätt förebygga kostrelaterade sjukdomar. / Background The Swedish National Food Agency (SNFA) has developed five dietary guidelines to promote healthy eating. The guidelines include recommendations for fruit and vegetables, whole-grain, the Keyhole, fish, oil and liquid margarine. Previous studies indicate that the guidelines are not followed adequately. Objective The aim of this study was to examine adult’s knowledge, perceived adherence and attitudes towards the SNFAs five dietary guidelines. Additional aims were to examine various factors related to knowledge, attitudes and perceived adherence towards the guidelines and adult’s confidence in SNFA. Method Via Facebook, a web-based questionnaire survey was announced containing questions about knowledge, perceived adherence and attitudes towards the guidelines. Collected data was processed in SPSS 22.0. Independent samples median test and Chi-2 test were used for analysis. The significance level was set at p<0.05. Results A total of 159 subjects participated in the study (113 women, 46 men). Knowledge of the dietary guidelines was good except regarding oil and liquid margarine which only 48% knew since before. The perceived adherence was highest for the dietary guidelines on whole-grain, oil and liquid margarine. The guideline concerning oil and liquid margarine was also considered the easiest to follow. Attitudes towards the guidelines regarding fruit, vegetables, whole-grain and fish were more positive compared to the other guidelines. The Keyhole was considered less healthy, less modern, more difficult to understand and follow, and the least trustworthy. Those who followed the Low Carbohydrate High Fat-diet (n=11) had lower perceived adherence (p=0.011) and confidence (p=0.023) towards the Keyhole and a lower trust towards the guideline regarding fruit and vegetables (p=0.008). Of the participants, 45% indicated a high confidence in the SNFA. Conclusion The dietary guidelines, mainly concerning the Keyhole and oil and liquid margarine, may need to be modified or better marketed to reach the population in a wider extent and thus prevent diet-related diseases.

De statliga riskkapitalbolagen arbetar idag inom en marknad med olika utmaningar. Kritik har också framförts mot dessa bolag för att vara ineffektiva i sin verksamhet. De statliga riskkapitalbolagens främsta uppgift är att vara marknadskompletterande och förse de bolag och branscher med kapital som de privata riskkapitalbolagen inte lyckas med. Syftet med denna studie är att belysa svårigheterna i denna marknad och hur väl de statliga riskkapitalbolagens särskilda investeringsstrategier bidrar till att hitta och finansiera de entreprenörer och bolag som är i störst behov av kapital och som därmed resulterar också i lyckade investeringar. Life Science (livsvetenskap) kommer att lyftas fram som en bransch i Sverige där vissa segment inom industrin är beroende av kapital för att driva fram utvecklingen av sina produkter. Studien kommer därtill att ta upp de värdeökande aktiviteter som de statliga bolagen driver under sitt innehav. Metoden som används är en kvalitativ sådan som utgår främst från intervjuer med representanter för de statliga riskkapitalbolagen samt deras portföljbolag. Det resultat som har erhållits visar att de statliga riskkapitalbolagen använder specifika modeller som bidrar till utvärderingen av de potentiella portföljbolagens produkt. Man fokuserar även på medarbetarna i investeringsobjektet, däribland deras kompetens och framför allt samarbetsförmågan bland de anställda/entreprenörerna. Detta är en av de viktiga aspekter som oftast avgör om investeringen realiseras eller inte. I branscher som life science kommer det fram att kännedom om branschen är viktigt hos en investerare för att denne ska lockas av att investera i dessa komplexa bolag.

Inledning Med minoritetslagens inträde 2010 skapades debatt om minoriteternas ställning i samhället. I läroplanen som utgavs 2011 står det att elever i mellan- och högstadiet ska få kännedom om Sveriges nationella minoriteter och deras språk. Syfte Syftet är att bidra med kunskap om högstadieelevers kännedom om, och deras attityder till, Sveriges nationella minoritetsspråk, att jämföra om kännedom och attityder till landets nationella minoritetsspråk skiljer sig mellan två kommuner och mellan könen samt om kännedomen varierar mellan årskurs sju och årskurs nio. Metod och urval Studien är kvantitativ med enkät som instrumentet. Respondenterna är elever i årskurs sju och nio från två olika högstadieskolor i två olika kommuner. En skola låg i en förvaltningskommun och en i en icke-förvaltningskommun. Resultat Resultatet visar att elever i årskurs sju har fått mer undervisning än elever i årskurs nio. Elever som går i en skola i en förvaltningskommun har inte större kännedom om Sveriges nationella minoritetsspråk än elever den andra kommunen. Elever som känner till de nationella minoritetsspråken är mer positiva till dem än elever som inte känner till dem. Resultaten visar även att flickor har en mer positiv attityd till de nationella minoritetsspråken än pojkar.

Föreliggande studie behandlar ämnesområdet varumärken som tillhör ämnet marknadsföring. Varumärken är ett ständigt aktuellt ämne då konsumenter möts dagligen av detta fenomen. Ett varumärke byggs upp av flertalet attribut som tillsammans skapar företagets ansikte utåt. Då konsumenten värderar attributen olika medför det att varumärket uppfattas individuellt. Följden blir att konsumenten i slutändan har makten att bestämma vilket varumärke som de vill köpa.Vår undersökning genomfördes i centrala Göteborg under två dagar mellan klockan 10 till 19. De deltagande respondenterna bestod av förbipasserande människor inom åldersintervallet 20-79. Totalt deltog 150 respondenter i undersökningen och syftet var att analysera vilka attribut som konsumenten värderar högre jämfört med andra attribut som bygger upp ett varumärke. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka hur nationella rekommendationer för fysisk aktivitet återspeglas i aktivitetsmönster hos vuxna Facebook-användare mellan 18 och 30 år. Hur är kunskapsnivån rörande de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet hos vuxna Facebook-användare mellan 18 och 30 år? Hur stor andel av vuxna Facebook-användare mellan 18-30 år uppnår nationella rekommendationer för fysisk aktivitet utifrån självskattning? Hur ser sambandet ut mellan kunskap om nationella rekommendationer för fysisk aktivitet och vuxnas aktivitetsmönster hos vuxna Facebook-användare mellan 18-30 år? Metod Metoden var en kvantitativ studie som genomfördes med en webbenkät på det sociala nätverket Facebook. Urvalet var vuxna mellan 18 och 30 år. Studien genomfördes under tre veckor och länken till enkäten delades från fyra Facebookkonton som tillhörde två studerande kvinnor och två yrkesverksamma män. Enkäten undersökte aktivitetsmönster och kunskap om nationella rekommendationer för fysisk aktivitet. Frågorna hämtades från IPAQ, GIH:s hälsoenkät samt egenutformade frågor. Resultaten analyserades i Statistica 64 genom deskriptiv analys, t-test, envägs ANOVA och Spearman test. Resultat Resultatet visade att 52 procent av deltagarna angav att de inte visste vilka de nationella rekommendationerna var, trots detta valde 65 procent av dessa rätt rekommendation av olika alternativ. Det var 93 procent som uppnådde rekommendationerna enligt självskattning. Sambandet mellan kunskap och aktivitetsmönster pekade på att om en person visste vilka rekommendationerna för fysisk aktivitet var, ansåg denne sig enligt självskattning mer aktiv räknat utifrån MET:s minuter per vecka. Slutsats Det går enligt studien att se en återspegling av de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet i vuxnas aktivitetsmönster. På grund av olika påverkansfaktorer går det dock inte att dra några generella slutsatser för hela målgruppen. Studien visar att det ur ett hälsoperspektiv finns behov av mer riktad information till den aktuella målgruppen om vardagsmotionens betydelse för hälsa och fysiskt välmående.

Bakgrund I Sverige har över hälften av befolkningen övervikt eller fetma, enligt Folkhälsoinstitutet senaste rapport. Ytterligare en folkhälsorapport visar att 11 procent av Sveriges sjukdomsbörda idag beror på ohälsosamma matvanor. Syfte Syftet med studien var att undersöka hur väl personer i Sverige, utifrån kön, ålder, egenrapporterat kroppsmasseindex (BMI) och utbildning, känner till Svenska Livsmedelsverkets (SLV) praktiska kostråd för att främja en god folkhälsa. Metod En kvantitativ metod användes för studien. Data samlades in via ett internetbaserat enkätformulär där personer över 16 år besvarade 18 frågor som innefattade bakgrunds- samt ämnesfrågor. Data analyserades i IBM SPSS version 24.0 med Mann-Whitney U-test samt Kruskal Wallis test. Signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat Totalt svarade 137 personer på enkäten, störst andel var kvinnor. Majoriteten av deltagarna uppgav en hög avslutad utbildningsnivå. Data var snedfördelad men visade på att den övergripande kännedomen om SLV:s kostråd var god. Att vara kvinna, ha en högre ålder, ett BMI motsvarande övervikt eller en vidareutbildning efter grundskolan var faktorer som bidrog till en högre skattad kännedom om kostråden. Deltagarnas främsta källa för inhämtande av information om dessa råd och rekommendationer var via internet, där kritiskt granskade och icke kritiskt granskade källor utgjorde ungefär lika stora delar. Slutsats En generellt god kännedom om SLV:s råd och rekommendationer fanns bland den undersökta populationen. Utifrån studien genererades hypoteser om att många förmodligen har svårt att veta vilken kostinformation som är legitim samt hur de ska omsätta råden till praktiska inslag i vardagen. / Background In Sweden, over half of the population are overweight or obese, according to the latest report from the Swedish National Institute of Public Health. Another publication concerning general health indicates that approximately 11 percent of disease burden in Sweden can be directly related to unhealthy eating habits.  Objective The aim of this study was to investigate the general knowledge, within the Swedish population, about the dietary advice issued by the National Food Agency (NFA). The difference between groups based on gender, age, self-reported Body Mass Index (BMI) and level of education were explored.  Method A quantitative method was used, managed by a web-based questionnaire containing 18 questions. The participants were 16 years or older. The collected data was analyzed by using IBM SPSS version 24.0. Nonparametric tests were applied and the level of significance was set to p<0,05.  Results In total, 137 individuals participated in the survey, the vast majority were women. Out of all participants, a great number had finished a higher level of education. Data was non-parametric distributed but indicated that general knowledge about dietary advice were good. Factors such as being a woman, being older, having a BMI indicating overweight or having a higher level of education were positively correlated with a higher knowledge about dietary advice. The primary source of information for dietary advice was, according to the participants, the Internet, critically as well as non-critically reviewed publications. Conclusion The general knowledge about the dietary advice issued by the NFA was good across the population in this study. Hypotheses were generated, that people in general might have a hard time to determine what advices that are legit and also knowing how to use the advice in everyday life.

Kultur är ett fenomen under ständig förändring. Under 1960-talet skedde en kulturell omstart i Hollywood, där de regler och produktionskoder som filmskapare följde började ifrågasättas. Detta skedde i samband med rockmusikens popularitet samt en attityd som ifrågasatt allt från konventionell etik, politik, sexualitet och religion. Denna uppsats har analyserat detta skifte från denna synvinkel: symbiosen mellan filmproduktion och rockstilen, och vad det innebar under skiftet mellan gamla och nya Hollywood. Filmerna Scorpio Rising (1963), Faster Pussycat! Kill! Kill! (1965), Bonnie and Clyde (1967), Easy Rider (1969), Invocation of my Demon Brother (1969), Mean Streets (1973) och Apocalypse Now (1979) har alla analyserats, och i det avseendet hur multimodala och semiotiska element brukats av filmskaparna på ett nyskapande och transgressivt sätt. Vår slutsats diskuterar de gemensamma nämnarna utifrån ramverket av grundad teori, och demonstrerar hur, samt varför, vissa val gjordes av filmskaparna. Resultatet av vår forskning tyder på att innovation först kommer utifrån motkultur, individualitet och provokation. Uppsatsen avrundas med en reflektion om hur uppkommande filmskapare kan framgångsrikt bryta regler på ett innovativt, provocerande och intelligent tillvägagångssätt.

<p>Hur kan företag via sponsring påverka sin varumärkesimage och hur använder sig företag av sponsring för att stärka sitt varumärke? Syftet är att undersöka hur företag arbetar med sponsring och hur de använder sig av sponsring med intentionen att påverka sitt varumärkes image. Studien ska ge nyanserande och upplyftande kunskaper i våra frågeställningar och ge företagen ökad kunskap om sponsring och hur de själva kan arbeta med att förbättra sin sponsringsverksamhet.</p><p>Metod: En studie ur ett företagsperspektiv som genomförts på fem fallföretag. Primärdata har samlats in via intervjuer med respondenter från de valda företagen och den sekundära informationen har återfunnits i etablerad teori samt artiklar. Studiens teoretiska referensram är baserad på befintliga teorier inom vårt ämnesområde sponsring och varumärken.</p><p>Empiri: En presentation av fem företags sponsringsverksamhet och deras syn på hur sponsring kan användas i syfte att påverka företagets varumärkesimage.</p><p>Slutsats: Företag använder sig först och främst av sponsring för att positivt påverka sin varumärkesimage och för att nå ut till sin målgrupp. Via sin sponsring kan företagen stärka sitt varumärke och förstärka sin generella marknadskommunikation. Företagen kan genom att vara aktiva inom sponsring på ett effektivt sätt nå ut till kunder och andra viktiga intressenter som annars hade negligerat deras reklamsatsningar.</p> / <p>How can companies with the help of sponsorship affect their brands image and how do companies use sponsorship to increase brand awareness? The purpose of this thesis is to examine how companies work with their sponsorship and how they use sponsorship with the intent to influence their brand image. The purpose of this study is to provide new knowledge and present companies with a better understanding of sponsorship and how they can work to improve their sponsorship activities.</p><p>Method: A study from a business perspective, implemented on five companies. Primary data has been collected through interviews with respondents from the selected companies and the secondary information has been found in established theory and articles.</p><p>Theoretical framework: The theoretical framework is based on existing theories within our subject area, sponsorship and brands.</p><p>Empiricism: A presentation of the five companies’ activities within sponsoring and their views on how sponsorship can be used to influence the company's brand image.</p><p>Conclusion: Companies primarily use sponsorship to influence their brand image and to reach their target audience. Through sponsorship companies can increase their brand awareness and enhance their overall marketing communications. By being active within sponsorship companies can reach out to customers and other key stakeholders who otherwise would have neglected their advertisement.</p>

Hur kan företag via sponsring påverka sin varumärkesimage och hur använder sig företag av sponsring för att stärka sitt varumärke? Syftet är att undersöka hur företag arbetar med sponsring och hur de använder sig av sponsring med intentionen att påverka sitt varumärkes image. Studien ska ge nyanserande och upplyftande kunskaper i våra frågeställningar och ge företagen ökad kunskap om sponsring och hur de själva kan arbeta med att förbättra sin sponsringsverksamhet. Metod: En studie ur ett företagsperspektiv som genomförts på fem fallföretag. Primärdata har samlats in via intervjuer med respondenter från de valda företagen och den sekundära informationen har återfunnits i etablerad teori samt artiklar. Studiens teoretiska referensram är baserad på befintliga teorier inom vårt ämnesområde sponsring och varumärken. Empiri: En presentation av fem företags sponsringsverksamhet och deras syn på hur sponsring kan användas i syfte att påverka företagets varumärkesimage. Slutsats: Företag använder sig först och främst av sponsring för att positivt påverka sin varumärkesimage och för att nå ut till sin målgrupp. Via sin sponsring kan företagen stärka sitt varumärke och förstärka sin generella marknadskommunikation. Företagen kan genom att vara aktiva inom sponsring på ett effektivt sätt nå ut till kunder och andra viktiga intressenter som annars hade negligerat deras reklamsatsningar. / How can companies with the help of sponsorship affect their brands image and how do companies use sponsorship to increase brand awareness? The purpose of this thesis is to examine how companies work with their sponsorship and how they use sponsorship with the intent to influence their brand image. The purpose of this study is to provide new knowledge and present companies with a better understanding of sponsorship and how they can work to improve their sponsorship activities. Method: A study from a business perspective, implemented on five companies. Primary data has been collected through interviews with respondents from the selected companies and the secondary information has been found in established theory and articles. Theoretical framework: The theoretical framework is based on existing theories within our subject area, sponsorship and brands. Empiricism: A presentation of the five companies’ activities within sponsoring and their views on how sponsorship can be used to influence the company's brand image. Conclusion: Companies primarily use sponsorship to influence their brand image and to reach their target audience. Through sponsorship companies can increase their brand awareness and enhance their overall marketing communications. By being active within sponsorship companies can reach out to customers and other key stakeholders who otherwise would have neglected their advertisement.